Hoppa till innehållet

Kallinge

Från Wikipedia
Kallinge
Tätort
Torget i Kallinge (2023)
Torget i Kallinge (2023)
Land Sverige Sverige
Landskap Blekinge
Län Blekinge län
Kommun Ronneby kommun
Distrikt Ronneby distrikt
Höjdläge 45 m ö.h.
Koordinater 56°14′44″N 15°17′12″Ö / 56.24556°N 15.28667°Ö / 56.24556; 15.28667
Area 523 hektar (2018)
Folkmängd 4 841 (2020)SCB mars 2021
Befolkningstäthet 9,25 inv./hektar
Grundad 1800-talets första hälft
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kallinge
Postnummer 372 5X
Riktnummer 0457
Tätortskod T2672
Geonames 2702405
Kallinges läge i Blekinge län.
Kallinges läge i Blekinge län.
Kallinges läge i Blekinge län.
Wikimedia Commons: Kallinge
Torget i Kallinge med torghandel på 1950-talet.

Kallinge är en tätort och ett brukssamhälle kring Kockums Jernverks AB i Ronneby kommun i Blekinge. Kallinge är också en flottiljort med F 17 Kallinge sedan 1944. Blekinges största flygplats är Ronneby Airport i Kallinge.[1] Orten är belägen vid ett av Ronnebyåns vattenfall strax norr om kommunens huvudort Ronneby. Kallinge var tidigare huvudort i Kallinge landskommun, från 1967 en tätort inom Ronneby stad och sedan 1971 en del av Ronneby kommun.[2] Orten avgränsas i söder mot Ronneby av Europaväg E22, som skär igenom landskapet mellan dessa båda orter.

Historia

[redigera | redigera wikitext]

Orten bildades under 1800-talets senare hälft när Örmo Bruk flyttades från Konga i Småland till Ronnebyåns vattenfall vid Kallinge. Orten Kallinge bestod till en början av två byar, Häggatorp på västra sidan av Ronnebyån och Kalleberga på den östra. Av dessa finns det fortfarande tydliga spår av Kalleberga by i bebyggelsemiljön då både mangårdsbyggnader och ekonomibyggnader från den gamla radbyn finns kvar längs Kallebergavägen. Denna bebyggelse karaktäriseras av oskiftade götiska gårdar i träarkitektur med traditionell färgsättning.[3]

Blekinge bataljon hade Bredåkra hed i Bredåkra och västra Kallinge som förläggningsplats sedan 1888.[4] Orten Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med, att det byggdes en poststation i samhället vid Mellersta Blekinge järnväg.[5]

Flygvapnet valde, att anlägga F 17 Kallinge vid Bredåkra hed. I samband med att Blekinge flygflottilj anlades 1944, så gick också orten Kallinge in i en expansiv period.[6] Detta kan avläsas i stadsbilden, där samhället har många tydliga exempel från det sena 1940-talets funktionalistiska arkitektur fram till 1960-talets mitt. Kallinge var även under denna tid en ekonomiskt välmående kommun, vilket avspeglar sig i påkostade material, välutformad arkitektur och investeringar i offentliga byggnader såsom kommunalhus och idrottsanläggningar. Flera av dessa byggnader står numera kvar – arkitektoniskt i hög grad oförvanskade.

Industrihistoria

[redigera | redigera wikitext]
Vykort över Kockums Jernverks AB bruksområde i Kallinge. Foto från tidigt 1900-tal.

Kockums Jernverk låg tidigare i denna ort med ett eget industrispår från Mellersta Blekinge järnväg. Järnverket lades ner år 1991 och numera bedrivs mer småskalig industriverksamhet på samma plats. I södra Kallinge återfinns också industriområdet Djupafors, som tidigare var platsen för ett pappersbruk med samma namn.

Tätorten

[redigera | redigera wikitext]

Redan 1915 inrättats en särskild hälsovårdsnämnd speciellt för Kallinge. År 1932 tillkom närmast på länsstyrelsens initiativ en byggnadsplan och en byggnadsnämnd för samhället. Tre år senare (1935) följd av en motsvarande nämnd för resten av kommunen.[7]

Kallinge som tätort präglades av en kraftigt expansiv period under 1930- till 1960-talet, vilket återspeglas i flera bebyggelsemiljöer. Som en följd av utbyggnaden för Blekinge flygflottilj krävdes olika sorters bostäder och därför finns flera påkostade byggnader från denna period i samhället. Även offentliga byggnader såsom kommunhus och Kallinge kyrka speglar denna tids framåtanda och känsla för kvalité i materialval och utformning. Bebyggelsestrukturen karaktäriseras på flera ställen av långsträckta gatunät kantade av villabebyggelse, som till stor del följer landskapets dalgångar och slätter. Några av dessa områden är Björkehed, Häggatorp och Kalleberga.[8]

Enskilda byggnader

[redigera | redigera wikitext]
Dåvarande järnvägsstationen i Kallinge vid Blekinge kustbana på 1960-talet.
Den tidigare järnvägsstationen vid Blekinge kustbana i Kallinge är numera bostadshus.
Centralskolan i Kallinge.

Landskap

[redigera | redigera wikitext]

Strax väster om Kallinge ligger Moabackens naturreservat och genom samhället rinner Ronnebyån. Direkt söder om Kallinge ligger naturminnet Djupaforsklyftan som beskrivs i Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf. Nedströms från Djupaforsklyftan längs Ronnebyån återfinns också Djupadals herrgård. Söder om Kallinge ligger Skärsjön.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Kallinge 1900–2020[9][10][11]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 1 783 †
1960
  
 4 038
1965
  
 4 791
1970
  
 5 895
1975
  
 6 248
1980
  
 5 947
1990
  
 5 194 484
1995
  
 5 157 487
2000
  
 4 813 488
2005
  
 4 767 488
2010
  
 4 561 485
2015
  
 4 664 554
2020
  
 4 841 539

 † Som köpingsliknande samhälle 1900.

Etymologi

[redigera | redigera wikitext]

Namnet Kallinge kommer från en plats som ursprungligen skrevs Kallingeqwarn (1686). Kvarnen tillhörde kallingarna (invånarna i den näraliggande byn Kalleberga). Byn Kallebergas namn (Kallebierg 1570-talet) kan syfta på adjektivet kall. Det kan då beteckna en kallkälla eller på att den höjd där byn ligger varit särskilt utsatt för frost och kyla.[13] Kallinge fick officiellt sitt namn 1889 i samband med att det byggdes en poststation vid Mellersta Blekinge järnväg i samhället.[14]

Ronneby är en flottiljstad, här ses en A 32A Lansen utanför Blekinge flygflottilj (F17) i Kallinge.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 359. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
  2. ^ Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 30. Libris 1178772 
  3. ^ (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 
  4. ^ Kring en åkrök, 1987, s.375
  5. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 371. Libris 7792377. ISBN 9197075787 
  6. ^ Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994, 1994
  7. ^ Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 373. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  8. ^ Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. sid. 306ff. Libris 1441646 
  9. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  10. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  11. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  12. ^ Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  13. ^ Svenskt ortnamnslexikon, 2003, s.159
  14. ^ Kring en åkrök, 1987, s.371

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Björkquist Karl-Axel, Beijer Per, red (1987). Kring en åkrök: Ronneby - stad och bygd. Karlshamn: Lagerblad. sid. 357-393. Libris 7792377. ISBN 91-970757-8-7 
  • Erixon Sigurd, Ericson Olof, red (1947). Sveriges bebyggelse: statistisk-topografisk beskrivning över Sveriges städer och landsbygd. Landsbygden. Blekinge län, D. 3, Edestads, Förkärla, Hjortsberga, Listerby och Ronneby socknar. Uddevalla: Hermes. Libris 1441646 
  • Forsberg, Sigvard (1994). Från B3 till Jaktviggen: 1944-1994. Ronneby: Blekinge flygflottilj. Libris 7450015. ISBN 91-630-2588-4 
  • Nationalencyklopedin (1993). NE HF band 10. NE Nationalencyklopedin. sid. 359. Libris 12306123. ISBN 9789197624091 
  • Rietz Torsten, red (1969). En bok om Ronneby. Karlskrona: A. Abrahamsons boktr.-AB. sid. 29-32. Libris 1178772 
  • Svensson, Björn O. (2006). I vykortens Ronneby. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 10134414. ISBN 91-975092-2-1 
  • Svensson, Björn O. (2004). Med hälsning från Ronneby - En vykortssamling. Ronneby: Ronneby hembygdsförening. Libris 9751120. ISBN 91-975092-1-3 
  • (Ronneby kommunm Byggnadsnämnden) Paolo Voghera, Per Nilsson, red (1977). Framkammarstugor - en kartläggning av äldre bebyggelse på landsbygden i Ronneby kommun. Ronneby: Ronneby kommun, Byggnadsnämnden. Libris 403539 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
v • r
Ronneby kommun i Blekinge län
DistriktRonneby kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
Wikimedia Commons har media som rör Kallinge.
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Kallinge&oldid=55606816”