Jenny Wallerstedt
| Jenny Wallerstedt | |
 | |
| Född | 11 april 1870[1] Lungsunds församling[2][1], Sverige |
|---|---|
| Död | 8 januari 1963[1] (92 år) Örgryte församling[1], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Högre lärarinneseminariet, [4]  |
| Sysselsättning | Flickskollärare[3][5], rösträttsaktivist[6] |
| Befattning | |
| Ordförande, Föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping (1903–1919)[7] Centralstyrelsemedlem i centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1906–1911)[3] Centralstyrelsemedlem i centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1913–1918) Stadsfullmäktigeledamot, Linköpings stad (1919–) Centralstyrelsesuppleant i centralstyrelsen i landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (1919–1919) | |
| Politiskt parti | |
| Moderaterna[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Jenny Maria Wallerstedt, född 11 april 1870 i Lungsunds församling, Värmland, död 8 januari 1963 i Örgryte församling, Göteborg,[8] var en svensk kvinnosakskvinna. Hon var under sexton år ordförande i föreningen för kvinnans politiska rösträtt i Linköping, och valdes 1919 till ledamot av stadsfullmäktige i Linköpings stad för Högerpartiet.
Hon har kallats för Linköpings största kämpe för kvinnlig rösträtt i Sverige.[9]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Wallerstedt föddes i värmländska Bjurbäcken 1870, en ort som ligger några mil söder om Filipstad. Vid 20 års ålder utexaminerades hon från Högre lärarinneseminariet i Stockholm, och började därefter undervisa i engelska och franska vid Linköpings elementarläroverk för flickor. Hon gav samtidigt ut läroböcker i bägge språken, och var engagerad i skolfrågor. Hon var exempelvis kritisk till att införa samskola, något hon menade skulle vara skadligt för flickskolorna.[10]
När Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt (LKPR) startade sin avdelning i Linköping 1903 blev Wallerstedt dess ordförande. Hon kom att vara ordförande för avdelningen i sexton år, och var aktiv i kampen för kvinnlig rösträtt i Linköping. Bland annat höll hon föredrag och förberedde kurser i kommunalkunskap, det sistnämnda eftersom hon menade att det var viktigt att kvinnor i Linköping skulle vara förberedda på kommunalpolitik när de fått möjlighet att ta plats i fullmäktige och nämnder.[10]
Wallerstedt var också i flera år ledamot av centralstyrelsen för LKPR, och representerade det östgötska förbundet nationellt. Hon reste också flera gånger utomlands för att studera kampen för rösträtt i andra länder. På grund av sina goda kunskaper i språk deltog hon vid flera tillfällen i internationella rösträttskonferenser, bland annat i England, Frankrike, Tyskland och USA.[9][10]
Wallerstedt var också engagerad i Fredrika Bremer-förbundets lokalavdelning, och från 1916 var hon ombud i fattigvårdsnämnden i Linköping. 1919 valdes hon in i Linköpings stadsfullmäktige för Högerpartiet.[9] Det gjorde även Sigrid Örn, Hedvig Thorell och Sigrid Tersmeden. För de Frisinnade valdes lärarinnan Eva Hanzén in, som även var ordförande i LKPR:s avdelning under Wallerstedt. Dessutom valdes socialdemokraterna Tilly Borg och Hulda Nyman in.[10]
Därefter avgick hon som ordförande i rösträttsföreningen, och bytte efter 29 år vid skolan i Linköping till posten som rektor på Risbergska gymnasiet i Örebro kommun. 1927 lämnade hon den positionen på grund av svikande hälsa.[10]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] Sveriges dödbok 1815–2022, nionde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, december 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Lungsund (S) AI:23 (1871-1876) Bild 10 / sid 1 (AID: v12016.b10.s1, NAD: SE/VA/13342), husförhörslängd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] läs online, core.ac.uk .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, arken.kb.se .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] svenskspråkiga Wikipedia.[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, 1904, läs online, läst: 22 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Årsberättelser för Landsföreningen och lokalföreningarna för kvinnans politiska rösträtt, Oskar Eklunds boktryckeri, läs online, läst: 27 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok, 1860-2017.
- ^ [a b c] ”Linköpings hade sin fröken Friman – Corren”. corren.se. 25 december 2017. Arkiverad från originalet den 28 december 2017. https://web.archive.org/web/20171228112451/http://www.corren.se/kultur-noje/linkopings-hade-sin-froken-friman-om4940950.aspx. Läst 20 november 2020.
- ^ [a b c d e] Johan Perwe, ”Jenny Wallerstedt – rösträttskämpe med vida vyer”, artikel på Demokrati100.se, www.demokrati100.se/jenny-wallerstedt-rostrattskampe-med-vida-vyer/ (hämtad 2020-11-20).
|