Hoppa till innehållet

Jelena Milasjina

Från Wikipedia
Jelena Milasjina
Jelena Milasjina, 8 mars 2013.
Född1977[1][2][3]
Dalnegorsk
Medborgare iRyssland
Utbildad vidJournalistiska fakulteten vid Moskvauniversitetet,
SysselsättningJournalist[4], reporter, redaktör, författare[5], människorättsförsvarare[6], grävande journalist[7]
ArbetsgivareNovaja Gazeta
Utmärkelser
Rysslands gyllene fjäderpenna (2001)[8]
International Women of Courage Award (2013)[9]
Bucerius-Förderpreis Freie Presse Osteuropas (2016)[10][11]
Yrke — Journalist (2017)[12]
Andrej Sacharovs frihetspris (2017)
Redkollegia (2017)[13]
Hedersdoktor vid Vrije Universiteit Brussel (2019)[14]
Redigera Wikidata

Jelena Valerjevna Milasjina (ryska: Елена Валерьевна Милашина), född 1978, är en rysk journalist.

Milasjina arbetar som undersökande journalist för Novaja Gazeta och fick 2006 ta över efter mördade journalisten Anna Politkovskaja[15]. Hon skriver om mänskliga rättigheter och fokuserar på norra Kaukasus, där Tjetjenien ligger. Hon granskar och skriver om förekomsten av tortyr, kidnappningar och korruption[16] och hur det påverkar civilsamhället i regionen.

Milasjina bevakade kriget mellan Ryssland och Georgien i Sydossetien där hon rapporterade om krigsbrott som begicks av båda sidor i kriget[15]. Hennes arbete har orsakat hot och trakasserier, vilket också resulterade i en attack i närheten av hennes hem i Moskva 2012 då hon misshandlades av okända män[17].

Milasjina tilldelades år 2013 International Women of Courage Award.

Den 6 februari 2020 attackerades och misshandlades Milasjina och en jurist Marina Dubrovina på sitt hotell i Groznyj, Tjetjenien[18].

  1. ^ Third Section Case Novaya Gazeta and Milashina v. Russia (på engelska), Europadomstolen, läs online, läst: 4 juli 2023.[källa från Wikidata]
  2. ^ First Section Case Novaya Gazeta and Milashina v. Russia (på engelska), Europadomstolen, läs online, läst: 4 juli 2023.[källa från Wikidata]
  3. ^ Elena Milashina (på engelska), Vrije Universiteit Brussel, läs online, läst: 4 juli 2023.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, www.cbsnews.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, www.foxnews.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ läs online, www.frontlinedefenders.org .[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, ipi.media .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, novayagazeta.ru .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, apnews.com .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, frittord.no .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, frittord.no .[källa från Wikidata]
  12. ^ läs online, www.colta.ru .[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, redkollegia.org .[källa från Wikidata]
  14. ^ läs online, cavavub.be .[källa från Wikidata]
  15. ^ [a b] Avenue, Human Rights Watch | 350 Fifth; York, 34th Floor | New; t 1.212.290.4700, NY 10118-3299 USA | (8 augusti 2011). ”Elena Milashina, Russia” (på engelska). Human Rights Watch. https://www.hrw.org/news/2011/08/08/elena-milashina-russia. Läst 26 februari 2020. 
  16. ^ ”2013 International Women of Courage Award Winners”. 2009-2017.state.gov. https://2009-2017.state.gov/s/gwi/iwoc/2013/bio/index.htm. Läst 26 februari 2020. 
  17. ^ ”Investigative journalist brutally beaten in Russia” (på engelska). cpj.org. https://cpj.org/2012/04/investigative-journalist-brutally-beaten-in-russia.php. Läst 26 februari 2020. 
  18. ^ ”Reporter who exposed Chechen gay purge attacked” (på brittisk engelska). BBC News. 7 februari 2020. https://www.bbc.com/news/world-europe-51413120. Läst 26 februari 2020.