Jan Patočka
| Jan Patočka | |
 | |
| Född | 1 juni 1907[1][2][3] Turnov[4][5][6] |
|---|---|
| Död | 13 mars 1977[1][2][3] (69 år) Prag[4][7][8] |
| Begravd | Břevnov cemetery[9] kartor |
| Medborgare i | Tjeckoslovakien[6] |
| Utbildad vid | filosofiska fakulteten vid Karlsuniversitetet[5] Gymnázium Jana Nerudy  |
| Sysselsättning | Pedagog, estetiker[7], översättare[7][8], universitetslärare, författare, publicist[8] |
| Befattning | |
| Spokesperson of Charter 77 | |
| Arbetsgivare | Karlsuniversitetet |
| Barn | Františka Sokolová (f. 1937) |
| Föräldrar | Josef Patočka |
| Utmärkelser | |
| Tomáš Garrigue Masaryk-orden, första graden Účastník odboje a odporu proti komunismu[10] Hedersdoktor vid RWTH Aachen T. G. Masaryks hedersmedalj | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Jan Patočka, född 1 juni 1907 i Turnov, död 13 mars 1977 i Prag, var en betydelsefull tjeckisk filosof, som gjorde viktiga bidrag till fenomenologin.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Jan Patočka studerade i Prag, Paris, Berlin och Freiburg, och var en av fenomenologins grundare Edmund Husserls sista studenter, och därmed även Martin Heideggers student. En annan han studerade under i Freiburg var Eugen Fink, och kontakten skulle utvecklas till en livslång vänskap.
Åren 1951–1968 förbjöds han att undervisa i sitt hemland. 1977 var han en av grundarna och språkrören för Charta 77, en människorättsrörelse i Tjeckoslovakien. Tillsammans med andra bannlysta intellektuella undervisade han vid det så kallade ”underjordiska universitetet”, vilket var en informell institution som försökte ge en ocensurerad och fri kulturell utbildning. Dagarna före hans död, sägs det att han var utsatt för en hård utfrågning av den tjeckoslovakiska hemliga polisen, på grund av hans samröre med ”det underjordiska universitetet”. Han dog vid 69 års ålder av en hjärtattack.
Hans bror František Patočka var en berömd mikrobiolog.
Filosofi
[redigera | redigera wikitext]Hans verk kretsar huvudsakligen omkring den ursprungliga, givna livsvärlden (die Lebenswelt), dess struktur och människorna i den. Han försöker utveckla sina husserlska begrepp under inflytande av några grundläggande heideggerska teman (det vill säga dennes historicitet, teknicitet etc). Å andra sidan kritiserar han även Heidegger för att inte tillräckligt gå till grunden med de basala strukturerna i varande-i-världen, ett varande som enligt Patočka inte är sanningen som altheia (den avslöjade sanningen); detta synsätt fick honom att uppskatta Hannah Arendts arbeten. Utifrån denna ståndpunkt formulerade han en egen, självständig teori om ”de tre rörelserna av den mänskliga existensen”: 1) emottagande, 2) återskapande, och 3) transcendens. Han översatte också flera verk av Friedrich Hegel och Friedrich von Schelling till tjeckiska.
Essäsamlingen Kaciřské eseje o filosofii dějin (Heretiska essäer i historiefilosofi), analyseras ingående av Jaques Derrida i The Gift of Death.
Vid sidan av arbetena om livsvärlden, skrev han analyser av de försokratiska och klassiska grekiska filosoferna, samt flera längre historieutredningar om hur de grekiska idéerna format föreställningen om Europa. Vidare deltog han i diskussioner om modern tjeckisk filosofi, konst, historia och politik.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 10 augusti 2006.
- Lübcke, P. Filosofilexikonet
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Discogs, Discogs artist-ID: 2696881, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: patocka-jan, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jk01091914, läst: 23 november 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Studenti pražských univerzit 1882–1945, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Evidence zájmových osob StB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Archive of Fine Arts, abART person-ID: 9772, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Olomoucs vetenskapliga bibliotek, REGO, läs online, läst: 1 april 2024.[källa från Wikidata]
- ^ BillionGraves, BillionGraves grav ID: 18513214.[källa från Wikidata]
- ^ Seznam vydaných osvědčení účastníků odboje a odporu proti komunismu (på tjeckiska), Ministry of Defence, läs online, läst: 29 juni 2021.[källa från Wikidata]
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Jan Patočka.- Jan Patočka i Libris
|