Indisk tjockfot
| Indisk tjockfot Status i världen: Livskraftig (lc)[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Vadarfåglar Charadriiformes |
| Familj | Tjockfotar Burhinidae |
| Släkte | Burhinus |
| Art | Indisk tjockfot B. indicus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Burhinus indicus | |
| Auktor | (Salvadori, 1865) |
| Synonymer | |
| |
Indisk tjockfot[2] (Burhinus indicus) är en skymnings- och nattaktiv vadarfågel i familjen tjockfotar.[3]
Utseende och läte
[redigera | redigera wikitext]Indisk tjockfot är en medelstor (40-44 cm) vadarfågel som likt tjockfoten har en kraftig svartgul näbb, stora gula ögon och välkamouflerad fjäderdräkt i olika sandfärgade nyanser. Den har vidare ganska långa gulgröna ben med kraftfulla leder. I flykten visar den upp iögonfallande svarta och vita vingfält på de långa vingarna, och i profil är den kutryggig och flyger med grunda stela vingslag.[4]
Indisk tjockfot skiljer sig dock genom att ha mycket mindre gult på näbben, mer kontrasterande vingteckning, kortare vingar men längre näbb och annorlunda läte: en serie med snabba singeltoner jämfört med tjockfotens serie med dubbla toner och/eller den storspovsliknande visslingen.
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Fågeln förekommer från Indien och Sri Lanka till Indokina.[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter. Tidigare betraktades den som en underart till tjockfot och vissa gör det fortfarande.[5]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Indiska tjockfoten hittas i torra skogar, buskiga flodbäddar, skogsdungar och till och med trädgårdar. Den är mestadels aktiv i skymning och gryning, medan den dagtid ses i smågrupper i skuggan av en buske. Födan består mestadels av insekter, maskar och små reptiler, ibland även frön.[6]
Häckning
[redigera | redigera wikitext]Fågeln häckar huvudsakligen i mars och april. Den lägger två till tre stenfärgade ägg i en uppskrapad grop i marken. Honan ruvas enbart av honan som vaktas av hanen. De duniga ungarna följer föräldrarna strax efter kläckning. När de hotas fryser de och deras kamouflerande fjäderdräkt gör dem svåra att upptäcka.[6]
Status och hot
[redigera | redigera wikitext]Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal bland annat på grund av habitatförstörelse, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Birdlife International 2014 Burhinus indicus Från: IUCN 2014. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2014.3 www.iucnredlist.org. Läst 4 januari 2015.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999). Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. (första upplagan). Stockholm: Albert Bonniers förlag. sid. 126-127. ISBN 91-34-51038-9
- ^ Dickinson, E.C., J.V. Remsen Jr. & L. Christidis (Eds). 2013-2014. The Howard & Moore Complete Checklist of the Birds of the World. 4th. Edition, Vol. 1, 2, Aves Press, Eastbourne, U.K.
- ^ [a b] Ali, Sálim; Ripley, S. Dillon (1978). Handbook of the birds of India and Pakistan : together with those of Bangladesh, Nepal, Bhutan and Sri Lanka. Volume 3 Stone Curlews to Owls (2nd). New Delhi: Oxford University Press. sid. 2. ISBN 019565936-8
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Burhinus indicus.
Wikispecies har information om Burhinus indicus.- Bilder och filmer på Internet Bird Collection
- Läten på xeno-canto.org
|