Hoppa till innehållet

Hans Gude Gudesen

Från Wikipedia
Hans Gude Gudesen
Född6 mars 1950 (74 år)
Medborgare iNorge
SysselsättningArkeolog, uppfinnare
Redigera Wikidata

Hans Gude Gudesen, född 6 mars 1950, är en norsk arkeolog, uppfinnare och IT-entreprenör.

Hans Gude Gudesen är uppvuxen i Fredrikstad i Östfold. Han utbildade sig till arkeolog vid Universitetet i Oslo. Som arkeolog har han bland annat forskat om gravfynd från vendeltiden i Norge.[1] Han arbetade därefter under några år i USA med teknikutveckling och var en av grundarna av företaget Benjamin Iterated Systems.[2] År 1994 startade Hans Gude Gudesen företaget Opticom AS, som i sitt laboratorium i Linköping, bolaget Thin Films Electronics, utvecklade datalagringslösningar baserade på ferroelektrisk polymerteknik och från 1999 under några år samarbetade med Intel[3][4] Gudesen arbetar nu som konsult till Thin Film Electronics ASA, som fortsätter utvecklingsarbetet med ferroelektriska polymerer.[5][6] Thin Film Electronics ASA är idag ett norskt börsnoterat aktiebolag, som har sitt utvecklingsarbete förlagt i dotterbolaget TFE AB i Linköping.

I samarbete med professorerna vid Norges teknisk-naturvitenskaplige universitet i Bergen, Arne Halaas och Tor A. Ramstad, bildade Opticom sökmotorföretaget Fast Search & Transfer ASA (FAST), som tillsammans med Schibsted 1995 lanserade söktjänsten Sesam och som även startat söktjänsten Alltheweb 1999. År 2008 såldes företaget till Microsoft.[7]

Hans Gude Gudesen innehar rättigheter till närmare 400 patent.[8]

År 2009 köpte Hans Gude Gudesen Ingmar Bergmans tidigare egendomar på Fårö och också huvuddelen av det utauktionerade lösöret. Bruksrätten till dessa överlämnade han till den nybildade Stiftelsen Bergmangårdarna på Fårö.

  • Hans Gude Gudesen: Merovingertiden i Øst-Norge : kronologi, kulturmønstre og tradisjonsforløp, Universitetets oldsaksamling, 1980:2, ISSN 0333-1296, Oslo, ISBN 82-7181-016-2
  1. ^ Nancy Persson: Eneggade svärd - från vendel och vikingatid, C-uppsats. Institutionen för arkeologi och antik historia vid Uppsala universitet, 2003, sid 10-11
  2. ^ Dagens Nyheter 2009-10-23
  3. ^ Dagens Nyheter 2009-10-23
  4. ^ Dn.no 2004-03-11
  5. ^ Ny Teknik 2009-03-30 Arkiverad 7 december 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ ”NA24 2009-11-12”. Arkiverad från originalet den 13 november 2009. https://web.archive.org/web/20091113214742/http://www.na24.no/article2755083.ece. Läst 6 december 2009. 
  7. ^ Computer Sweden 2009-10-23
  8. ^ Sökning på Espacenet november 2009

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]