Guoutelesjaure (Hotagens socken, Jämtland)
| Land |  Sverige |
|---|---|
| Län | Jämtlands län |
| Kommun | Krokoms kommun |
| Landskap | Jämtland |
| Socken | Hotagens socken |
| Koordinater | |
| WGS 84 | 64°11′03″N 14°18′36″Ö / 64.18406°N 14.31010°Ö |
| SWEREF 99 TM | 7117706, 466478 |
  Guoutelesjaure
| |
 Karta över sjön Guoutelesjaure. | |
| Mått | |
| Areal | 0,178 km² [1] |
| Höjd | 896,9 m ö.h. [2] |
| Strandlinje | 3,22 km [2] |
| Flöden | |
| Huvudavrinningsområde | Ångermanälvens huvudavrinningsområde (38000) |
| VattendragsID (VDRID) | 712344-142874 |
| Status[1] | |
| Ekologisk status |  Hög |
| Kemisk status (exkl. kvicksilver) | God |
| Miljöproblem[2] | |
| Försurning |  Nej |
| Övergödning | Nej |
| Miljögifter (exkl. kvicksilver) | Nej |
| Främmande arter | Nej |
| Flödesförändringar | Nej |
| Kontinuitetsförändringar | Nej |
| Morfologiska förändringar | Nej |
| Källa | VISS (SE712067-142774) |
| Övrigt | |
| SjöID | 712067-142774 |
| ID vattenförekomst | SE712067-142774 |
| Vattenytans ID (VYID) | 712060-142734 |
| Vattendistrikt | Vattenmyndigheten Bottenhavet (SE2) |
| Natura 2000 | Gråberget-Hotagsfjällen (SE0720199)[3] |
| Limnisk ekoregion | Fjällen över trädgränsen |
| Delavrinningsområde | |
| Delavrinning ID (AROID) | 712029-142711 |
| Namn | Utloppet av Guoutelesjaure |
| Areal | 2 km² |
| Vattenytor | 0,1756 km² |
| Sjöprocent | 8,78 % |
| Ackumulerad areal uppströms | 2 km² |
| Biflödesordning | 4 |
| VattendragsID (VDRID) | 712344-142874 |
| Avstånd till havet | 329 km |
| Medelhöjd | 907 m ö.h. |
| Område nedströms | 712019-142797 |
| Källor | [4][5][6] |
Guoutelesjaure är en sjö i Krokoms kommun i Jämtland och ingår i Ångermanälvens huvudavrinningsområde. Sjön har en area på 0,178 kvadratkilometer och ligger 896,9 meter över havet. Guoutelesjaure ligger i Gråberget-Hotagsfjällen Natura 2000-område.[3]
Delavrinningsområde
[redigera | redigera wikitext]Guoutelesjaure ingår i det delavrinningsområde (712029-142711) som SMHI kallar för Utloppet av Guoutelesjaure. Medelhöjden är 907 meter över havet och ytan är 2 kvadratkilometer. Det finns inga avrinningsområden uppströms utan avrinningsområdet är högsta punkten. Vattendraget som avvattnar avrinningsområdet har biflödesordning 4, vilket innebär att vattnet flödar genom totalt 4 vattendrag innan det når havet efter 329 kilometer.[6] Avrinningsområdet består mestadels av kalfjäll (91 procent). Avrinningsområdet har 0,18 kvadratkilometer vattenytor vilket ger det en sjöprocent på 8,8 procent.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Sjölyftet” (Microsoft Excel). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.11384!Sjolista.xls. Läst 10 december 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Vattenytor (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.31148!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/Vy_y_2012_2c.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Naturvårdsverkets sammanställning av Natura 2000-områden” (Esri Shape). Naturvårdsverket. http://gis-services.metria.se/nvfeed/atom/annex1.xml. Läst 7 oktober 2012.
- ^ ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Ackumulerade delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.22092!svaro_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – delavrinningsområden (SVAR 2010)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.20768!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2010_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
- ^ [a b] ”Ladda ner data från Svenskt vattenarkiv – Delavrinningsområden (SVAR 2012)” (Esri Shape). SMHI. http://www.smhi.se/polopoly_fs/1.24469!/Menu/general/extGroup/attachmentColHold/mainCol1/file/aro_y_2012_2.zip. Läst 7 oktober 2012.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Delavrinningsområden på SMHI Vattenwebb (S-HYPE)
- Ladda ner data från Svenskt Vattenarkiv
- Guoutelesjaure på VISS
 |
Denna sjöartikel är maskinellt skapad och ett samarbete mellan Wikipedia och VISS. Du kan se hur artikeln är gjord på sidan Projekt Sveriges sjöar och diskutera utformningen på diskussionssidan. Fler maskinellt skapade sjöartiklar finns i kategorin robotskapade sjöartiklar. När innehållet har kontrollerats kan mallen tas bort. |