Erik Berggren i Sundsvall
| Erik Berggren | |
 | |
| Född | 30 november 1818[1][2] Offerdals församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 4 oktober 1897[1][3] (78 år) Sundsvalls församling[1][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Politiker[1], bankdirektör[1] |
| Befattning | |
| Rektor[1] Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)[1] Andrakammarledamot (1873–1875)[1] | |
| Politiskt parti | |
| Inget[1] | |
| Barn | Ulrika Maria Berggren (f. 1859)[1] |
| Redigera Wikidata | |
Erik Berggren (i riksdagen kallad Berggren i Sundsvall), född 30 november 1818 i Offerdals församling, Jämtlands län, död 4 oktober 1897 i Sundsvall,[4] var en svensk skolrektor och riksdagsledamot.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Berggren studerade först vid Frösö trivialskola, därefter vid Härnösands gymnasium, och blev filosofie doktor vid Uppsala universitet 1845[5]. Han anställdes 1848 vid Sundsvalls lägre elementarläroverk, och var skolans rektor 1857–78. År 1865 var han med om grundandet av den för norrländskt ekonomiskt liv betydelsefulla Sundsvalls enskilda bank, där han valdes till styrelsens ordförande, och 1875 blev VD. Han var även ledamot av stadsfullmäktige i Sundsvall 1863–89 och fullmäktiges ordförande 1863–65 samt 1867–89, och gjorde betydande insatser för stadens utveckling. Han var även den förste ordföranden för landstinget i Västernorrlands län.
Han var riksdagsman för borgarståndet i Sundsvall vid riksdagarna 1862/63 och 1865/66, vid sistnämnda riksdagen också för Piteå, och var senare även ledamot av andra kammaren 1873–75. I riksdagen var han bland annat ledamot i statsutskottet och konstitutionsutskottet 1865/66.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Svensk uppslagsbok. Malmö 1939
- Personregister till Rikets ständers protokoll 1809-1866, Centraltryckeriet, Stockholm 1935, s. 10 ("Borgarståndet").
- Erik Berggren i Sundsvall i Albin Hildebrand, Svenskt porträttgalleri (1913), volym XXVI. Register
- Erik Berggren i Jamtlis bildarkiv
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i j k] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 5, 1985, s. 207, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABgftQ, läst: 23 januari 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Offerdals kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/ÖLA/11085/C/4 (1800-1861), bildid: A0001979_00092, sida 176, födelse- och dopbok, s. 176, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/ÖLA/11085/C/4, läs onlineläs online, läst: 17 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sundsvalls Gustav Adolfs kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/HLA/1010190/F/3 (1895-1901), bildid: 00207983_00068, sida 64, död- och begravningsbok, s. 64, Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/HLA/1010190/F/3, läs onlineläs online, läst: 17 maj 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges dödbok 1830–2020, Version 8.01, Sveriges Släktforskarförbund: Berggren, Erik
- ^ Segerstedt, Jacob Ulrik; Berggren Erik (1845) (på latin). Disciplinae theologicae Hegelianae primae lineae. Quas ex speciali s. regiae maiestatis gratia venia max. ven. facult. theol. Upsal. p. p. Iacobus Udalricus Segerstedt ... et Ericus Berggren stip. Burmann. Norrl. in Audit. Eccles. die V Martii MDCCCXLV. h. a. m. s P. 3. Upsaliae, excudebant regiae academiae typographi.. Libris 17781398