Epadunk
Epadunk (även epa-dunk)[1] eller raggardunk[2][3] är den musik, ofta elektronisk, som sedan början av 2020-talet förknippas med epatraktorer och A-traktorer i Sverige.
Texterna handlar ofta om alkohol, sex och att köra A-traktor.[4] Genren nådde stora kommersiella framgångar i Sverige under 2022, med flera låtar bland de mest spelade på strömningstjänster.[4] Musikstilen kan ses som en del av en större livsstil och kultur, där ungdomar som kör epatraktor vill visa upp sina fordon med tillhörande ljudsystem.[4][5] Förutom den elektroniska partymusiken har även artister som Eddie Meduza och Lasse Stefanz kunnat höras från fordonen.[6][7]
Bolaget[8], Rasmus Gozzi, Fröken Snusk, Hooja och Lia Larsson, är några av de artister som förknippas med genren.[9][10]
Epadunk har även spridit sig till Svenskfinland.[11]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Epadunk har beskrivits som en korsning mellan elektronisk dansmusik och könsrock.[12] Bland föregångare och inspirationskällor till genren nämns den norska genren russemusik[4], eurodance, samt den så kallade fjortisdunken från 2000-talets första decennium med artister som Basshunter.[2][7] Även dansbandsmusik och hiphop har lyfts fram som inspirationskällor.[4]
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”Orden som gjorde raketkarriär!”. Språktidningen. 27 december 2022. https://spraktidningen.se/2022/12/orden-som-gjorde-raketkarriar/. Läst 27 december 2022.
- ^ [a b] ”Uppsving för fjortisdunk: "man vill känna basen i ryggen"”. Sveriges Radio. 20 oktober 2021. https://sverigesradio.se/artikel/uppsving-for-fjortisdunk-man-vill-kanna-basen-i-ryggen. Läst 3 januari 2023.
- ^ ”Fröken Snusk uppträder maskerad på nattklubb i Jakobstad och Vasa”. Österbottens Tidning. 19 december 2022. https://www.osterbottenstidning.fi/Artikel/Visa/643273. Läst 3 januari 2023.
- ^ [a b c d e] Rosenström, Anna (4 december 2022). ”Så blev epa-dunk en topplistesuccé”. Göteborgs-Posten. https://www.gp.se/kultur/kultur/s%C3%A5-blev-epa-dunk-en-topplistesucc%C3%A9-1.87054355. Läst 3 januari 2023.
- ^ ”Epadunket en stor del av livsstilen – "Det ska vara mycket bas"”. Sveriges Radio. 27 december 2022. https://sverigesradio.se/artikel/epadunket-en-stor-del-av-livsstilen-det-ska-vara-mycket-bas. Läst 3 januari 2023.
- ^ ”Philip har gett Lasse Stefanz låt nytt liv” (på svenska). Sveriges Radio. 9 december 2021. https://sverigesradio.se/artikel/philip-har-gett-lasse-stefanz-lat-nytt-liv-popular-bland-epa-ungdomar. Läst 11 januari 2023.
- ^ [a b] ”Här är artisterna som får EPA-traktorerna att skaka” (på svenska). Dagens Nyheter. 19 juni 2022. https://www.dn.se/kultur/har-ar-artisterna-som-far-epa-traktorerna-att-skaka/. Läst 3 januari 2024.
- ^ ”Epadunk utmanar den svenska hiphoppen”. Expressen. 30 november 2022. https://www.expressen.se/noje/epadunk-utmanar-den-svenska-hiphoppen/. Läst 3 januari 2023.
- ^ ”Ett succéår för epadunk: ”Det betyder mycket””. Omni. 27 december 2022. https://omni.se/ett-succear-for-epadunk-det-betyder-mycket/a/XbRWyg. Läst 3 januari 2023.
- ^ Hannah Lindgren, Cecilia Tiberg (11 januari 2023). ”Fröken Snusk om den uppmärksammade låten” (på svnenska). SVT Kultur. https://www.svt.se/kultur/froken-snusk-om-den-uppmaskammade-laten. Läst 11 januari 2023.
- ^ "Epadunk är ungas flykt från vardagen – musikgenren blir allt mer populär i Västnyland" på Svenska Yle 15 juli 2023
- ^ ”Epadunk ska vara en dålig och dumkåt version av Crazy Frog”. Aftonbladet. 4 december 2022. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/musik/a/GMrEQx/markus-larsson-om-eadunk-fran-eddie-meduza-till-bolaget. Läst 3 januari 2023.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- "Vad är epadunk? Musikkritikern förklarar." på Svt.se 11 januari 2023