Emil Adami

	Emil Adami
	Emil Adami som Wilhelm Meister i Mignon, 1892
Född	8 februari 1860
Död	14 augusti 1938 (78 år)
Dödsort	Täby
Bakgrund	Östra Nöbbelöv
Genre	opera
Roll	tenor
År som aktiv	1888–19??

Emil Adami, född 8 februari 1860 i Östra Nöbbelöv i Kristianstads län, död 14 augusti 1938 i Täby i Stockholms län, var en svensk operasångare (tenor).

Biografi

Adami studerade sång för Bax i Paris och engagerades vid Operan i Stockholm 1888. Han stannade där till 1891, då han engagerades av Stora Teatern i Göteborg 1891–1893. Adami arbetade fortsättningsvis hos Mauritz Ludvig Fröberg 1893–1895, vid Vasateatern i Stockholm 1895–1896 och vid Eldorado i Kristiania från 1896.^[1]

Teater

Roller (ej komplett)

År	Roll	Produktion	Regi	Teater
1903	Gabriel von Eisenstein	Läderlappen Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée		Vasateatern^[2]
1906		Kalle Munter eller Hafver ni sett till någon misstänkt figur, revy Emil Norlander		Södra Teatern^[3]
1907		Vems är hatten Harald Molander		Södra Teatern^[4]
1907	Greve Danilo	Den glada änkan – som varietédiva		Djurgårdsteatern^[5]
1909	Kungen	H.K.H. Léon Xanrof, Ivan Caryll och Jules Chancel		Operett-teatern^[6]
1912		Stockholmsgreker, eller Olympen-Stadsgården-Stadion, revy Emil Norlander	Axel Ringvall	Kristallsalongen^[7]
1914	Clodomir von Kuhnheim	Storstadsbaciller Jean Gilbert	Carl Barcklind	Vasateatern^[8]
1915	Lavarède	Var är Johnny Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin	Carl Barcklind	Oscarsteatern^[9]
		Greven av Luxemburg Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		Oscarsteatern^[10]
		Restaurant Pumpen, eller Tjocka Berthas bröllop, revy Emil Norlander	Emil Adami	Kristallsalongen^[11]
	Eustache Detournelles	Pariserluft Martin Knopf		Vasateatern^[12]
1921		Don Cesar Rudolf Dellinger och Oscar Walther	Albert Ranft Elvin Ottoson	Stora Teatern^[13]

Vita frun (Romeo samt Georges)
Friskytten (Wilhelm Meister och Max)
På Sicilien (Toriddo)
Regementets dotter (Tonio)
Den svarta dominon (Horace)
Alphyddan (Daniel)
Madame Angots dotter (Ange Piton)
Cornevilles klockor (Grenicheux)

Filmografi

1911 – Stockholmsfrestelser

Referenser

^ *Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än- : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 133. Libris 1404046
^ E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019.
^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-18/13257a/2. Läst 26 juli 2015.
^ Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017.
^ ”Operett-teaterns premiär af 'H.K.H.'”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-27/14243/5. Läst 14 mars 2016.
^ Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024.
^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015.
^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015.
^ ”Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 8. 29 maj 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-05-29/142a/8. Läst 21 april 2024.
^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015.
^ Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg

Externa länkar

Emil Adami på Internet Movie Database (engelska)
Emil Adami på Svensk Filmdatabas

[1] *Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än- : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 133. Libris 1404046

[2] E. N-m (24 september 1903). ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. https://arkivet.dn.se/tidning/1903-09-24/12017A/3. Läst 4 augusti 2019.

[3] Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 19 (2): sid. 23. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1906/pdf/1906_2.pdf. Läst 19 november 2015.

[4] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-18/13257a/2. Läst 26 juli 2015.

[5] Bo Bergman (2 juni 1907). ”Tre sommarrevyer”. Dagens Nyheter: s. 2. http://arkivet.dn.se/tidning/1907-06-02/13328A/2. Läst 5 februari 2017.

[6] ”Operett-teaterns premiär af 'H.K.H.'”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 december 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-12-27/14243/5. Läst 14 mars 2016.

[7] Hbg. (2 juni 1912). ”'Stockholmsgreker' - Emil Norlanders senaste”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1912-06-02/15104/11. Läst 21 april 2024.

[8] ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015.

[9] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015.

[10] ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015.

[11] ”Kristallsalongen”. Dagens Nyheter: s. 8. 29 maj 1915. https://arkivet.dn.se/tidning/1915-05-29/142a/8. Läst 21 april 2024.

[12] ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015.

[13] Stora teatern i Göteborg, 1893-1929, sid 271 i Projekt Runeberg

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]