Hoppa till innehållet

Elis Heüman

Från Wikipedia
Elis Heüman
Född7 mars 1859[1][2]
Morlanda församling[2][1], Sverige
Död6 augusti 1908[1][2] (49 år)
Adolf Fredriks församling[2][1], Sverige
BegravdNorra begravningsplatsen[3][4]
kartor
Medborgare iSverige
SysselsättningKyrkoherde[2], politiker[2]
Befattning
Förstakammarledamot, Hallands läns valkrets (1907–1908)[2]
Politiskt parti
Första kammarens protektionistiska parti[2]
FöräldrarElise Sofia Hortensia Björck[2]
SläktingarGustaf Daniel Heüman (syskon)
Carl Heuman (syskon)
Redigera Wikidata

Elis Daniel Heüman, född 7 mars 1859 i Morlanda socken, död 6 augusti 1908 i Stockholm, var en svensk präst och riksdagsman. Han var dotterson till Gustaf Daniel Björck, bror till Gustaf Daniel Heüman och Carl Heuman, morbror till Gunnar och Gerhard Rexius.

Heüman var kyrkoherde i Falkenbergs församling och därefter Adolf Fredriks församling från 1895, och blev hovpredikant 1892. Han var ledamot av riksdagens första kammare 1906-1908, invald i Hallands läns valkrets. Han tog även i Falkenberg initiativ till den nya kyrkan som invigdes 1892 och till den nya prästgården. I Stockholm verkade han för tillkomsten av både Gustaf Vasa och Matteus kyrkor.[källa behövs]

I sin teologiska uppfattning var han ortodox, och uppträdde vid olika tillfällen mot den moderna teologin, bland annat mot Adolf von Harnack och Albrecht Ritschl. År 1905 blev han åtalad inför konsistorium för en predikan, där han med anledning av unionskrisen med Norge fällt skarpa omdömen om regeringen, men frikändes.[5]

  1. ^ [a b c d] Elis D Heüman, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 12964, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g h i] Tvåkammar-riksdagen 1867–1970, vol. 2, 1985, s. 383, Svenskt porträttarkiv: sj9PGLAlnmUAAAAAABfnkQ, läst: 13 december 2022.[källa från Wikidata]
  3. ^ Heüman, ELIS DANIEL, Svenskagravar.se, läs online, läst: 24 maj 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Sten nr 225 – Elis Heüman, Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 24 maj 2017.[källa från Wikidata]
  5. ^ Carlquist, Gunnar (red.) (1932). Svensk uppslagsbok. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB:s förlag, band 12 s. 1227-28.

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]

Externa noter

[redigera | redigera wikitext]