Edvard Westermarck
| Edvard Westermarck | |
 | |
| Född | Edvard Alexander Westermarck 20 november 1862[1][2][3] Helsingfors |
|---|---|
| Död | 3 september 1939[1][2][3] (76 år) Raseborg, Finland |
| Medborgare i | Finland |
| Utbildad vid | Helsingfors universitet  |
| Sysselsättning | Antropolog, sociolog, universitetslärare, läkare, filosof, essäist |
| Arbetsgivare | London School of Economics and Political Science Åbo Akademi |
| Föräldrar | Nils Christian Westermarck[4] Constance Gustava Maria Blomqvist[4] |
| Släktingar | Helena Westermarck (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Sankt Annas orden, tredje klass (1911)[5] Frihetskorsets 1. klass (1918)[5] Kommendörstecknet av Finlands Vita Ros’ orden (1919)[5] Kommendör av Nordstjärneorden (1925)[5] | |
| Redigera Wikidata | |
Edvard Alexander Westermarck, född 20 november 1862 i Helsingfors, död 3 september 1939 i Tenala, finländsk sociolog, filosof, professor i praktisk filosofi i London 1907–30. Han var bror till Helena Westermarck och farfars bror till Nils och Hakon Westermarck.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Westermarck gjorde studieresor till Marocko, vilket resulterade i vetenskaplig produktion om äktenskap, moral och religion: Ritual and Belief in Morocco (två band, 1926). Han räknas som den finländska sociologins fader, och gav även upphov till en finsk socialantropologisk skolbildning, som var världskänd. Han studerade främst äktenskapet och dess ursprung. Han framhöll monogamin som äktenskapens grundform och vederlägger den förhärskande teorin om äktenskapets ursprung ur ett stadium av polygami och promiskuitet i The Origin of Human Marriage (1899). Hans huvudverk är The Origin and Development of the Moral Ideas (2 band, 1906–1908, svensk översättning Moralens uppkomst och utveckling, 1916). Den engelska evolutionistiska riktningen, vars främsta representant Westermarck var, menade att alla folks utveckling var desamma, fastän takten varierade. Westermarcks komparativa forskningsmetod stod i harnesk mot den franska skolan (Émile Durkheim och Marcel Mauss).
Mycket av Westermarcks livsverk om äktenskap är en löpande kritik av Sigmund Freud. Han har också skrivit en granskning av den psykoanalytiska teorin, Freuds teori om Oedipuskomplexen i sociologisk belysning (1934). Max Scharnberg skriver i The Non-Authentic Nature of Freud's Observations (1993) att Westermarcks kritik står sig än idag,[6] och att boken kunde förtjäna en engelskspråkig nyupplaga. Westermarcks sista bok var en uppgörelse med Oidipuskomplexet. Han erkände att människor hyste avsky för äktenskap och könsumgänge inom kärnfamiljen (incest). Icke desto mindre menade han att risken var liten, eftersom människor som växer upp tillsammans brukar vara sexuellt ointresserade av varandra. Nyhetens behag var ett krav för att väcka erotiska känslor. Därmed punkterade han rädslan för syskonincest, ett fenomen som väckte stor ångest.[7]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Sex år i Marocko (Helsingfors 1918, Holger Schildts förlag)
- Äktenskapets historia i dess huvuddrag (1927)
- Moralens uppkomst och utveckling (svensk upplaga), första delen (1916) ; The Origin and Development of Moral Ideas (1927)
- Minnen ur mitt liv (1927)
- Freuds teori om oedipuskomplexet i sociologisk belysning (1934)
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6qn6t3f, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edward-Westermarcktopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Internet Philosophy Ontology project, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Matti Klinge (red.), Kansallisbiografia, Finska litteratursällskapet och Finska historiska samfundet, Finlands nationalbiografi-ID: 3685, läst: 13 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Acta universitatis upsaliensis, Uppsala Studies in Education, no. 47–48.
- ^ Gaunt, David: Familjeliv i Norden, s. 220, 240. Gidlunds: Lund 1983.
Allmänna källor
[redigera | redigera wikitext]- Ihanus, Juhani (1990). Kadonneet alkuperät. Edvard Westermarckin sosiopsykologinen ajattelu. Helsinki.
- Rolf Lagerborg (1951), Om Edvard Westermarck och verken från hans verkstad under hans tolv sista år 1927-39 / av Rolf Lagerborg, Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, Helsingfors, Wikidata Q113526958, ISSN 0039-6842, https://urn.fi/urn:NBN:fi-fd2019-00022507
- Lagerspetz, Olli & Suolinna, Kirsti (2014). Edward Westermarck. Intellectual Networks, Philosophy and Social Anthropology. Helsinki: The Finnish Society of Science and Letters.
- Eds. Lagerspetz, Olli, Jan Antfolk, Ylva Gustafsson & Camilla Kronqvist (2016). Evolution, Human Behaviour and Morality. The Legacy of Westermarck. London: Routledge.
- Pipatti, Otto (2011). "Edvard Westermarckin moraalisosiologia", Sosiologia 48:3, 238-252.
- Pipatti, Otto (2019). Morality Made Visible. Edward Westermarck’s Moral and Social Theory. London, New York: Routledge.
- Stroup, Timothy (1982). Westermarck's Ethics. Åbo: Åbo Akademi.
- Timosaari, Niina (2017). Edvard Westermarck. Totuuden etsijä. Helsinki: Gaudeamus.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- ”Westermarck, Edvard”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4841-1416928957447
- Westermarck, Edvard i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
- Åbo Akademi: Filosofiska institutionen – en historik.
- Edvard Westermarck-samlingen i Filosofia.fi.
|