Diskussion:Göteborgska

Göteborgsslang - "Bamba"

Bamba: betyder skolbespisning (uttrycket används endast i Göteborgs stad, ordet bör dock sannolikt klassas som dialektalt). står det. Men vad jag vet används detta uttryck i övrigra Västsverige också. Systara min har ungar som går på skolor i Dalsland och där kallas det bamba, jag gick på skolor i Trollhättan och även där kallas matsalarna för bamba. Twincinema (diskussion) 20 juni 2005 kl. 23.25 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

I Uddevalla används det iaf inte. Slipzen 22 december 2005 kl.18.48 (CET)

När min syster gick på skogsbruksskolan i Dalsland i början av 80-talet med elever från hela Västsverige var det bara eleverna från Göteborgs närområde som förstod ordet "bamba". Men korta bra ord har ju en tendens att sprida sig och dessutom ligger ju en av landets lärarhögskolor i Göteborg så det är ju sannolikt att lärare utbildade i Göteborg har spridit ordet över Västsverige. Så ordet är säkert Västsvenskt vid det här laget. --David Göthberg 16 november 2006 kl. 00.59 (CET)

I Gislaved (Västa Småland, cirka 13 mil öster om Göteborg) sa man "Bambis" på 60-70-talen.

Bamba troligen från barnbespisning

Ordet barnmatsbespisningsavdelning är osannolikt. Ordet bamba kommer troligen från att barns uttal av barnbespisning över tiden och i flera led har blivit bamba. Ordet skulle kunna vara en förkortning men barnmatsbespisningsavdelning är uppenbart en konstruktion för att passa in. --83.248.107.47 11 april 2006 kl.15.38 (CEST)

Håller helt med. --David Göthberg 16 november 2006 kl. 00.59 (CET)

Bös

Är ordet bös (http://susning.nu/B%f6s) gbg-slang måhända? Slipzen 22 december 2005 kl.18.48 (CET)

Jag vet inget om ordets utbredning i landet men jag vet i vilka betydelser mina kompisar från Göteborg med omnejd använder det:

1: Damm, skräp. Även navelludd.

2: Prylar. T.ex. "Jag packade byxor, strumpor och annat bös inför resan."

3: Jobbiga/ovårdade/skräniga/hotfulla typer. T.ex. A-lagarna (alkoholisterna) som brukar hänga på torgen vid Systembolagen.

--David Göthberg 16 november 2006 kl. 00.59 (CET)

I västra delarna av Småland använde man ordet "Bös" åtminstone från slutet av 70-talet och framåt i betydelse 1 ovan, dvs. Navelludd, damm. Senare har det mer kommit att användas i betydelse 3, "White trash", "buset" och andra nedlåtande omdömen. Antagligen en påverkan från göteborgskan.

(osignerat inlägg)

Slang är väl slarviga/skämtsamma eller starkt vardagliga uttryck, och det tror jag knappast bös med vad som jag förstått det kallas öppet ö (bôs) kan räknas som. Däremot är det ett dialektalt ord, vad jag vet förekommande i Västsverige, och betyder väl ungefär skräp, skrot, skit. Att packa ner bös är väl att uttrycka sig lite skämtsamt i grunden, tänker jag, typ "jag tog med mig en massa skräp inför resan".

Bös om a-lagare eller pundare, osv, känner jag själv inte till. Det finns ju däremot också ett böss, ~bus/busar, som används om farliga/destruktiva gäng/grupper. flinga 2 maj 2018 kl. 17.11 (CEST)

Jag tror det är i någon av Lars-Gunnar Anderssons böcker som det står att ett kännetecken hos göteborgskan för övrigt är att den nästan helt saknar slang – lokala ord och uttryck används, men inte skämtsamma uttryck eller slangbetonade, utan med seriös grundton (så som det har brukat vara under 1900-talet åtminstone, men vet inget som säger att det har ändrat sig). Ordvitsar om landmärken och liknande är väl på det sättet en annan kategori. (Potentiellt uppslag för tillägg i artikeln, utifrån de böckerna.)flinga 2 maj 2018 kl. 17.17 (CEST)

(Redigeringskonflikt) Jag kan bekräfta att bôs inte bara används om skräp och då särskilt hö- och halmdamm och -rester utan även i betydelsen slödder. /Ascilto (diskussion) 2 maj 2018 kl. 17.19 (CEST) (tredje generationens göteborgare)

Om göteborgskans dialektala ord skall betraktas som slang eller inte är kanske delvis en smaksak. Ekensnackets speciella ord brukar väl kallas stockhomsslang. Göteborgskans dialektala ord skiljer sig dock från ekensnackets genom att till stora delar vara gemensamma med närliggande dialekter, framförallt den västgötska som talas i Västergötlands västra delar, dvs fd Älvsborgs län. /Ascilto (diskussion) 2 maj 2018 kl. 17.35 (CEST)

Skorrande r

Undrar bara, skorrar man verkligen med r:et i göteborgskan? Skorrandet finns väl bara i södra Sverige, medan man i Göteborg rullar med r:et? 83.248.184.25 12 februari 2009 kl 21.19 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

det vanligaste är rullande r, men som det står i artikeln så finns det även ett skorrande r i framförallt mölndal. Men detta är som sagt på utdöende och idag är det mest äldre som fortfarande använder skorrande r i mölndal. 87.227.76.244 15 september 2009 kl. 08.59 (CEST) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Retroflexa konsonanter?

Jag är från Göteborg, född 84 och jag och i alla fall de flesta göteborgare jag känner har retroflexa konsonanter enligt samma mönster som i t.ex. rikssvenskan. Det där med att man i Göteborg säger "mossan och fassan" istället för "morsan och farsan" måste vara väldigt ovanligt bland personer ur lite yngre generationer. Eller? 85.8.10.178 25 november 2009 kl. 23.01 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)

Olika ord på "maträtt" och bröd

I Brämaregården på Hisingen, närmare bestämmt på Vågmästareplatsen (observera "e" mellan vågmästar och platsen, fogemorfem) så låg Morgans korvkiosk. Här lär enligt sägen, en hel- och halv special blivit uppfunnen. En halv special är en korv i korvbröd med mos uppepå, det kan var både en kokt eller en grillad korv. En hel special är samma komposition men med två korvar. Även detta uttryck har spridit sig över landet. Sedan kan man ju diskutera om detta verkligen är en "maträtt" eller ej...

Rundstycke, är det "götebosska odet" för det som i riksvenskan kallas för "franskbröd". När jag för räddningstjänstens och ambulanssjukvprdens räkning i slutet på 1970-talet skulle inhandla ett större antal rundstycken i ett lokalt konditori i Skövde möttes jag av stor oförståelse, här tilltalades samma bakverk med ordet "bulle"... något vi i Göteborg (och troligtvis på många andra ställen) anser hör till kategorin "kaffebröd". En limpa kunde förr också vara en spårvagn.Björn J. 26 november 2009 kl. 11.51 (CET)

Rundstycke bör komma från norska Källa: http://no.wikipedia.org/wiki/Rundstykke

Botaniska eventualiteter

Som redan nämnts så vill gärna Ada ha ett "trä" på fönsterbänken. När man i en blomsteraffär i Göteborg vill ha ett trä, ett träd, blir man inte alls hänvisad till plantskolan, utan till avdelningen med krukväxter.Björn J. 26 november 2009 kl. 11.51 (CET)

Utryckningsfordon

Kanske inte direkt dialektalt, men en annan benämning på olika sorters brandbilar. Brandstartionens "förstebil" som åker först ut på larm, kallas i allmänhet i övriga landet för "Släckbil" I Göteborg heter den fortfarande "Bilmotorspruta". Se uppslagsordet Brandbil så förstår du att nämnda fordon är utrustat att klara fler uppgifter än bara rena släckuppdrag. Stegbilen benäms som "maskinstege" även det en äldre benämning som lever kvar. Skogsbrandbilen eller terrängfordonet benämns naturligtvis felaktigt för jeep, men detta är inget specifikt för varesig räddningstjänsten eller ordet i allmänhet. Vespa, Frigolit och Plexiglas är andra varumärken som missbrukas på samma sätt. Björn J. 26 november 2009 kl. 11.45 (CET)

Oklara påståenden om [r]

"Vissa skillnader kan dock kvarstå mer distinkt; som att tendensen till bakre, närmast uvulart [r] finns i västra Göteborg, dock ej i östra, där man snarare dras mot det västgötska [r]:et, i den mån man inte använder det rikssvenska främre [r]:et. I sydöstra Göteborg, Mölndal med omnejd, förekommer det sk skorrande r:et."

1. Vad menas med "västgötskt [r]"? Det är väl inget speciellt med det, i jämförelse med det rikssvenska? Det såkallade götamålsskorrandet är det enda speciellt västgötska draget som jag kan komma på, men det är inte någon speciell typ av [r], det är bara en alternation mellan uttal med bakre r och uttal med främre "rikssvenskt" r beroende på var i ordet det ligger och dylika faktorer.

2. "Bakre, närmast uvulart [r]", som ska finnas i västa Göteborg, och "det sk skorrande r:et", som ska finnas i sydöstra Göteborg, är ju samma sak. "Skorrande" är ju en informell term som i sig betyder just uttal av /r/ i den bakre delen i munnen (helst uvulart, ibland också velart).

3. Tecknet [r] betyder i sig främre [r] i IPA. "Bakre [r]" är alltså något av ett oxymoron. Vad vi kallar bakre r betecknas som [ʀ] eller [ʁ].--91.148.159.4 10 december 2011 kl. 22.31 (CET)

Vokativform av pronomenet "du" - dô

Att det finns en vokativform av ett pronomen är väl intressant, då detta inte är något som förekommer i rikssvenskan?Källa:http://sverigesradio.se/sida/play.aspx?ljud=3972762&t=2615 (Lars-Gunnar Andersson, Språket i p1).

Förbättra gärna artikeln, med angivande av verifierbara källor. Ymer 11 december 2011 kl. 12.10 (CET)

Myten om skorrandet i Mölndal

I Göteborgs-Posten uppmärksammas två forskare, som undersökt uppgiften om att den göteborgska, som talas i Mölndal, har ett sydländskt skorrande ljud. Ursprunget till myten om ljudet skulle komma från Wikipedia och Ronny Jönsson. "Det nämns också i Wikipedia-artiklen om göteborgska. Allt som står på Wikipedia är inte sant, men det läses av väldigt många och för dem förstärks bilden av att det är på det viset", säger Jenny Nilsson, en av forskarna. Forskarna redovisade sitt arbete i Språktidningen och det togs upp i Sveriges Radio P4. Sedan Språktidningen uppmärksammat det togs uppgiften bort ur Wikipedia-artikeln den 19 september 2020.--Historiker (diskussion) 18 oktober 2020 kl. 10.37 (CEST)

Det är kanske värt att ha med denna myt i artikeln – alltså omskriven som just en myt/faktoid? --AHA (diskussion) 18 oktober 2020 kl. 12.44 (CEST)

För övrigt lades informationen in av en anonym skribent som bara gjorde denna uppdatering. Alltså en eventuell medveten trollning, som inte uppmärksammades på 12 år. --AHA (diskussion) 18 oktober 2020 kl. 12.50 (CEST)

Nu är artikeln uppdaterad med uppgift om myten och hänvisning till tidigare formulering i artikeln.--Historiker (diskussion) 18 oktober 2020 kl. 14.59 (CEST)