Hoppa till innehållet

Diskussion:Expo/labb

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia

OBS! Detta är en skiss som förhoppningsvis, både vad gäller ton och struktur, kanske skulle kunna ligga till grund för en ny artikel. Detta är inte på något sätt färdigt, publicerbart och tillräckligt genomarbetat. Det behövs t ex i en del fall bättre källor och vissa delar måste utvecklas. Min ambition är främst att visa att det går att skriva en balanserad artikel även om ett ämne som vissa uppfattar som kontroversiellt. Jag kommer inte att ha möjlighet att engagera mig så mycket mer i detta under de närmaste dagarna, så det står fritt för var och en att bygga vidare efter eget tycke. Förhoppningsvis kan vi nå konsensus relativt snart. Lindansaren (diskussion) 7 augusti 2015 kl. 13.06 (CEST)[svara]


Stiftelsen Expo är en svensk stiftelse som på olika sätt arbetar med att "upplysa allmänheten om rasism och främlingsfientlighet".[1] Stiftelsen ger bland annat ut tidskriften Expo, driver ett arkiv som används för forskning (Expo Research), samt arbetar med föreläsningar och utbildningar. Stiftelsens ordförande (2015) är Charles Westin. Andra som har engagerat sig i styrelsen är till exempel journalisten Robert Aschberg, den tidigare chefen för Sveriges Radio Kerstin Brunnberg och konsulten, tidigare kulturmistern Cecilia Stegö Chilò.[2]

Expo växte fram ur Riksförbundet Stoppa rasismen (RSR).[3][4] Tiden innan bildandet av Expo karaktäriserades av ideologiska och metodologiska konflikter inom Stoppa rasismen. Konflikten stod mellan aktivister som hade en mer systemkritisk, materialistisk syn (bland annat antikapitalism) på rasismens orsaker och andra som ville bevara ett mer begränsat fokus som fler kunde enas kring.[5] Idén om en bred samling mot rasism delades inte av alla och när det stod klart att Stoppa rasismen inte tänkte genomföra någon demonstration mot fascisternas marsch 30 november 1991 sammankallade anarkister och syndikalister till en antifascistisk arbetsgrupp som senare genomförde en demonstration för att stoppa fascisternas marsch. Under denna demonstration användes beteckningen AFA för första gången.[6]

Stoppa rasismen hade i början av 1990-talet tappat fart på grund av splittring och villrådighet. Den breda antirasistiska rörelsen hade återigen skiktats mellan radikala, pragmatiska och moderata grupper. Färre engagerade sig i organisationens aktiviteter och demonstrationer. Organisationens problem medförde att radikala vänstergrupper inom den autonoma miljön fick större utrymme i och kring Stoppa rasismen.[7] Jan-Erik Pettersson, som skrivit en biografi över Stieg Larssons gärningar, utvecklar situationen runt Expos bildande med att "[e]tt glödande hat uppstod mellan unga militanta på vänster- och högerkanterna. Och mitt i och ändå utanför stod Expo."[8] Andreas Rosenlund, beskriver Expos uppgift: "Expos uppgift var inte att göra som AFA, gå ut på gatan och möta nazisterna med deras egna metoder. Den var att bildan opinion och förmå samhället att ta sitt ansvar när det gällde att bekämpa främlingsfientlig propaganda och nynazistiska våldet."[9]

Grundandet av Expo

[redigera wikitext]

Inför bildandet av Expo samlades "en ganska brokig skara unga personer med journalistiska drömmar och antirasistisk engagemang."[10] för att diskutera. Pettersson skriver "...på våren 1995 [träffades de i Stockholm] för att diskutera möjligheten att starta en ny tidning. De flesta i gruppen kände varandra sedan tidigare och hade någon form av journalistisk bakgrund och de flesta hade varit aktiva i antirasistiska kampanjer."[11] En bland dem som fanns med vid diskussionen var Stieg Larsson. Pettersson fortsätter "Stieg Larsson hade också sett hur antirasismen vid den här tiden delats i en alltmer aktivistisk militant del och en alltmer politisk och teoretisk. Därutöver fanns det dem som inte tillhörde någotdera lägret; unga människor som ville arbeta aktivt mot högerextremism och rasism och oroade sig över den utveckling som pågick i Sverige. Det var sådana personer som startade Expo."[12]

Stieg Larsson hade sett nog av splittringar inom vänstern och "pekade på att motståndet mot nazism och rasism var den enda fråga som alla demokratiska partier och organisationer kunde enas kring".[13] Målsättningen var att undvika splittringarna och finna ett brett stöd för tidningens plattform "att värna om demokrati och yttrandefrihet i kampen mot rasistiska, högerextrema och totalitära ideologier." Pettersson gör gällande att det kunde likna vänsterns enhetsfrontstänkande, men "skillnaden var att här inte fanns någon dolt agenda."[14]

Redan före starten hade Expo fått med sig de politiska ungdomsförbunden (moderata ungdomsförbundet kom med några nummer senare). Med fanns också företag (som investmentbolaget Proventus), organisationer (som Svenska kommittén mot antisemitism och ABF), privatpersoner, författare, religiösa ledare med flera. Det fanns dock ingen kapitalstark ägare bakom Expo varför en stiftelse, istället för ett aktiebolag, bildades.[15] Stiftelsens namn vid bildandet var Hill-stiftelsen och ändrades 2001 till Stiftelsen Expo. Stiftelsen Expo anger Stieg Larsson som grundare.[16]

Kunskapsbank och kontakter

[redigera wikitext]

Innan Expo startades hade material samlats in för att bygga upp en kunskapsbank kring svensk högerextremism. Kontakter söktes också med forskarvärlden. Pettersson skriver: "Det var också genom kontakter med forskarvärlden och genom att bli erkänd i den akademiska världen som Expo skulle slippa stämpeln som en politisk aktivisttidning och få en expertstatus på sitt område."[17] Även internationella kontakter knöts för att möjliggöra granskningen av hur personkontakter över gränserna såg ut. Redan från start fördes regelbundet samarbete med andra tidningar i Europa, såsom brittiska Searchlight, tyska AntiFaInfo-Blatt, franska Reflex och norska Monitor, för att nå detta syfte.[18]

Tidskriften

[redigera wikitext]

Första numret av tidskriften Expo kom ut år 1995. Drivande krafter bakom tidskriftens tillkomst var bland andra journalisterna Stieg Larsson, Andreas Rosenlund och Tobias Hübinette.[19] Numret innehöll bland annat en sammanställning (även kallat "Kalendariet") av det högerextrema våld som ägt rum, däribland flera mord. Tidningen tog också upp om den internationella nazistiska underrättelsetjänsten som startades av fascistorganisationen Combat 18.[20]

Tidningens första nummer rönte uppmärksamhet i media. Aftonbladet kommenterade numret med: "Det är ett skitjobb, men någon måste göra det. Sedan får vi andra göra vårt."[21] I Dagens Nyheter skrevs "När Lasermannen sköt ett dussin invandrare i början av nittiotalet var avskyn och protesterna starka. 1995 står rasistiska organisationer bakom sju mord, skriver Expo. Men protesterna är inte längre desamma. Därför behövs Expo."[22]

Tidskriften Expo har givits i olika skepnader. Mellan 1997 och 2002 utgavs den gemensamt med tidskriften Svartvitt under namnet Svartvitt med Expo.[23] Tidskriften ges ut med fyra nummer per år, med upplagan 3 500 exemplar (år 2014).[24] Chefredaktör för tidskriften är Daniel Poohl. Han är även vd för stiftelsen (2015). Redaktionen arbetar delvis ideellt.

Expos journalistik och bevakning har i första hand sitt fokus på högerextrema grupper och rörelser, samt deras opinionsyttringar. Reportagen uppmärksammar till exempel antisemitism, förintelseförnekelse[25], vit maktrörelsen[26], och nazistiska rörelser i Sverige andra länder.

(Hela avsnittet om tidskriften och dess historia, Hillstiftelsen m m, bör utvecklas, men det hinner jag inte göra nu)

Expos arkiv

[redigera wikitext]

Stiftelsen Expo innehar vad man kallar "Nordens största samling av rasistiskt och främlingsfientligt material.[27] Arkivet är en del av stiftelsens forskningsverksamhet, Expo Research. Det innehåller rasistiskt och främlingsfientligt material med uppgifter om bland annat den svenska extremhögern och ger underlag för forskning, tidskriftsartiklar och föreläsningar.[28]

Arkivet är öppet för forskare och journalister och en del av det är publicerat på Expos hemsida.[29] Enligt Expos egen uppgift använder även Säkerhetspolisen uppgifter från Expo.[30]

Övrig verksamhet

[redigera wikitext]

Expo bedriver viss opinionsbildning utöver den journalistiska verksamheten i tidskriften och på webbplatsen, bland annat genom föreläsningar och utbildningar som riktar sig till till exempel skolelever, lärare och journalister.[31]

Mycket av den övriga verksamheten bedrivs i återkommande samarbeten med andra närliggande organisationer. (Här finns det skäl att utveckla texten, men det hinner jag inte göra nu)

Finansiering

[redigera wikitext]

Stiftelsen Expo finansieras delvis genom insamlingar och gåvor. Bland bidragsgivarna (2015) finns bland andra det statliga energibolaget Vattenfall, LO, bokförlaget Natur & Kultur, samt flera andra företag och organisationer.[32]

Tidskriftsutgivningen har fått stöd från ulturrådet[källa behövs]....

(Här finns det skäl att utveckla texten, men det hinner jag inte göra nu)

Relationen till Sverigedemokraterna

[redigera wikitext]

Expo har under många år återkommande bevakat Sverigedemokraterna, partiets bakgrund och företrädare samt dess invandrings- och integrationspolitik. Expo har bland annat beskrivit partiet som "navet i svensk extremhöger"[33]. År 2014 gav Expo ut en "vitbok" om SD:s historia.[34] Expos kritiska inställning till SD har ofta mötts med kritik. Bland annat har Sverigedemokraternas ledning bemött kritiken. Partiets presschef Henrik Vinge har till exempel karakäriserat Expo som "vänsterextrema".[35] Expos beskrivning av SD har även bemötts i olika bloggar och diskussionsforum.

Expos chefredaktör Daniel Poohl gav, tillsammans med medförfattaren Mikael Ekman, år 2010 boken Ut ur skuggan, som är en kritisk granskning av Sverigedemoktarerna.[36]


  1. ^ Stiftelsen Expo, Länsstyrelsernas gemensamma stiftelsedatabas, läst 6 augusti 2015
  2. ^ [http://stiftelsen.expo.se/styrelsen.html Expo.se, Expos styrelse,läst 8 augusti 2015
  3. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag.
  4. ^ Jämte, Jan (2013). Antirasismens många ansikten. Umeå universitet. Sidan 299.
  5. ^ Jämte, Jan (2013). Antirasismens många ansikten. Umeå universitet.
  6. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag.
  7. ^ Jämte, Jan (2013). Antirasismens många ansikten. Umeå universitet.
  8. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 122.
  9. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 122.
  10. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 115.
  11. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 115.
  12. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 115.
  13. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 119.
  14. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 119.
  15. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 119.
  16. ^ Expo: Stiftelsen Expos historia. Läst: 16 augusti 2015.
  17. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 125.
  18. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 126.
  19. ^ Derek Scally (15 september 2014). ”Stieg Larsson predicted rise of the right in Sweden”. The Irish Times. http://www.irishtimes.com/news/world/europe/stieg-larsson-predicted-rise-of-the-right-in-sweden-1.1928740. Läst 26 juli 2015. 
  20. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 120.
  21. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 120.
  22. ^ Pettersson, Jan-Erik (2010). Stieg Larsson: jorunalisten, författaren, idealisten. Telegramförlag. Sidan 120.
  23. ^ Tidskriften Svartvitt, presentation på Immigrantinstitutets webbplats, läst 7 augusti 2015
  24. ^ Statistik från webbplatsen ts.se, läst 4 augusti 2015
  25. ^ Expo, nr 1, 2007
  26. ^ Expo, nr 2, 2007
  27. ^ Expos webbplats, läst 7 augusti 2015
  28. ^ Arkivet - Expo.se
  29. ^ Ämnen/lista - Expo.se
  30. ^ "Både Säpo och polisen frågar oftast oss om hur det ser ut, det är inte vi som får information av dem, utan tvärtom. [...] "Allt sedan Stieg Larssons tid har vi haft ett nära samarbete med polis och säkerhetspolis, och de har alltid haft öppna dörrar att ringa oss." - Magnus Manhammar, Expo, i Sveriges Radio P4 Blekinge, 23 december 2011, läst 13 juli 2012
  31. ^ Expos webbplats, läst 7 augusti 2015
  32. ^ Lista över Expos vänner", Expos webbplats, läst 7 augusti 2015
  33. ^ Expo nr 1, 2015, Expos webbplats, läst 7 augusti 2015
  34. ^ Expo, nr 2, 104
  35. ^ Expressen.se, SD och Expo i ordkrig efter Karlssons fråga, 16 mars 2016, läst 7 augusti 2015
  36. ^ Ekman, Mikael; Poohl Daniel. (2010). Ut ur skuggan en kritisk granskning av Sverigedemokraterna. Johanneshov: TPB. Libris 12612625