Deçaniklostret
| Visoki Dečaniklostret | |
| Манастир Високи Дечани Manastir Visoki Dečani Manastiri i Deçanit Del av medeltida monument i Kosovo | |
 Visoki Dečaniklostret i december 2021. | |
| Geografiskt läge | |
|---|---|
| Koordinater | 42°32′48″N 20°16′18″Ö / 42.54667°N 20.27167°Ö |
| Plats | Deçan |
| Land |  Kosovo |
| Region* | Europa och Nordamerika |
| Data | |
| Typ | Kulturarv |
| Kriterier | ii,iii och iv |
| Referens | 724 |
| Historik | |
| Världsarv sedan | 2004 (28:e mötet) |
| Utvidgat | 2006 |
| Hotat sedan | 2006 |
| * Enligt Unescos indelning. | |
Visoki Dečaniklostret (serbiska: Манастир Високи Дечани/Manastir Visoki Dečani) eller Deçaniklostret (albanska: Manastiri i Deçanit) är ett serbiskt-ortodoxt kloster beläget 12 km söder om staden Peja i Kosovo.
Klostrets katedral är den största medeltida kyrkan på Balkan och i klostret förvaras över 1 000 medeltida fresker och porträtt i bysantinsk stil[1], liksom viktiga skrifter från medeltiden och den osmanska tiden. De värdefullaste alstren flyttades till Serbien före Kosovokriget.[2] Visoko Dečani antogs på Unescos världsarvslista 2004 och utökades med andra kloster till att ingå i medeltida monument i Kosovo, vilka anses vara i fara.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Klostret grundades 1327 av den serbiska kungen Stefan Uroš III, som därefter antog namnet Dečanski. [3] Kungen dog 1331 och ligger begraven i klostret. Byggnationen togs över av hans son Stefan Dušan och avslutades 1335.[1] Väggarna målades först 1350.
Sedan 2004 är klostret på Unescos världsarvslista och det anses vara hotat av albanska extremister.[4] Klostret är "ett av de mest värdefulla exemplen på den så kallade Palaeologiska renässansen i bysantinsk konst" och "ett värdefullt minne av livet på 1300-talet". Det vaktas dygnet runt av KFOR-soldater.
Händelser
[redigera | redigera wikitext]Den 30 mars 2007 hördes en explosion i närheten av klostret, vilket bekräftades av serbiska och internationella källor i Kosovo. Klostrets biskop, Teodosije, menade att det var fråga om en granatattack på klostret med avsikt att skrämma klostrets runt 30 munkar och KFOR-soldaterna. [5][6] Mellan 2000 och 2007 attackerades klostret sju gånger. [7]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]-
Baksidan. -
Klostrets interiör mot ikonostasen. -
Interiör. -
Interiör. -
Interiör. -
Kupolen inifrån. -
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Langner, Christina (2006). ”Kloster Decani” (på tyska). Die Natur- und Kulturwunder der Welt. wissenmedia Verlag. sid. 426
- ^ Kosova Library Mission: Libraries in Kosova/Kosovo, 2000, s. 24, 8
- ^ http://www.coe.int/t/dg4/cultureheritage/regional/SEE/IRPPSAAH/PTA/PTA_KosovoUNMIK_MonasteryDecani_APP.pdf
- ^ http://whc.unesco.org/en/danger/
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 12 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080512002320/http://kosovo.net/news/archive/2007/March_30/2.html. Läst 26 februari 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 19 februari 2008. https://web.archive.org/web/20080219191820/http://www.kosovo.net/news/archive/2007/March_30/8.html. Läst 26 februari 2008.
- ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 29 januari 2008. https://web.archive.org/web/20080129142630/http://www.serfes.org/missionary/monasteryattacked.htm. Läst 26 februari 2008.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- Ćirković, Sima (2004). The Serbs. Malden: Blackwell Publishing. https://books.google.com/books?id=2Wc-DWRzoeIC.
- Cultural Heritage of Kosovo and Metohija. Belgrade: Institute for the Protection of Cultural Monuments of the Republic of Serbia. 1999. https://books.google.com/books?id=e6MtAQAAIAAJ.
- Ivić, Pavle, red (1995). The History of Serbian Culture. Edgware: Porthill Publishers. https://books.google.com/books?id=7nItAQAAIAAJ.
- Krstić, Branislav (2003). Saving the Cultural Heritage of Serbia and Europe in Kosovo and Metohia. Belgrade: Coordination Center of the Federal Government and the Government of the Republic of Serbia for Kosovo and Metohia. https://books.google.com/books?id=cm8tAQAAIAAJ.
- Serbian Artistic Heritage in Kosоvo and Metohija: Identity, Significance, Vulnerability. Belgrade: Serbian Academy of Sciences and Arts. 2017. https://www.academia.edu/34710555/Serbian_artistic_heritage_in_Kosovo_and_Metohija._Identity_significance_vulnerability_Belgrade_2017_catalogue_of_the_exhibition_.
- Pantelić, Bratislav (2002). The Architecture of Dečani and the Role of Archbishop Danilo II. Wiesbaden: Reichert. https://books.google.com/books?id=G0KRQgAACAAJ.
- Peić, Sava (1994). Medieval Serbian Culture. London: Alpine Fine Arts Collection.
- Petković, Vesna; Peić, Sava (2013). Serbian Medieval Cultural Heritage. Belgrade: Dereta.
- Šakota, Mirjana (2017). Ottoman Chronicles: Dečani Monastery Archives. Prizren: Diocese of Raška-Prizren.
- Serbs in European Civilization. Belgrade: Nova, Serbian Academy of Sciences and Arts, Institute for Balkan Studies. 1993. https://books.google.com/books?id=O3MtAQAAIAAJ.
- Subotić, Gojko (1998). Art of Kosovo: The Sacred Land. New York: The Monacelli Press. https://books.google.com/books?id=t49TAAAAMAAJ.
- Todić, Branislav; Čanak-Medić, Milka (2013). The Dečani Monastery. Belgrade: Museum in Priština. https://books.google.com/books?id=sWlGjwEACAAJ.
- Selected Charters of Serbian Rulers (XII-XV Century): Relating to the Territory of Kosovo and Metohia. Athens: Center for Studies of Byzantine Civilisation. 2000.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Deçaniklostret.- Presentation på www.kosovo.net