Clarence Irving Lewis
| Clarence Irving Lewis | |
| Född | 12 april 1883[1][2][3] Stoneham[4][5][6], USA |
|---|---|
| Död | 3 februari 1964[7][1][2] (80 år) Menlo Park[8][9][10] |
| Begravd | Elmwood Cemetery[11] kartor |
| Medborgare i | USA[12][13][14] |
| Utbildad vid | Harvard University, [9] Harvard College  |
| Sysselsättning | Filosof[15][16][17], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Wesleyan University University of California, Berkeley (1911–1920)[9] Harvard University (1920–1953)[9] |
| Utmärkelser | |
| Carus-föreläsning (1944)[18] | |
| Redigera Wikidata | |
Clarence Irving Lewis (ofta omnämnd som C. I. Lewis), född 12 april 1883 i Stoneham i Massachusetts, död 3 februari 1964, var en amerikansk filosof och pragmatist. Han specialiserade sig först på logik och var den som skapade det första axiomsystemet för modallogik.[19] Han ändrade sedan inriktningen på sin forskning mot epistemologi. Under de sista 20 åren av sitt liv fokuserade han också mycket på etik.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1918. A Survey of Symbolic Logic. (Internet Archive Eprint.) Republished in part by Dover in 1960.
- 1929. Mind and World Order: Outline of a Theory of Knowledge. Dover reprint, 1956.
- 1932. Symbolic Logic (with Cooper H. Langford). Dover reprint, 1959.
- 1946. An Analysis of Knowledge and Valuation. Open Court. [1]
- 1955. The Ground and Nature of the Right. Columbia Univ. Press.
- 1957. Our Social Inheritance. Indiana Univ. Press.
- 1969 (John Lange, ed.). Values and Imperatives: Studies in Ethics. Stanford Univ. Press.
- 1970 (Goheen, J. D., and Mothershead, J. L. Jr., eds.). Collected Papers. Stanford Univ. Press.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Dayton, Eric, 2006, "Clarence Irving Lewis" in the Internet Encyclopedia of Philosophy.
- Hunter, Bruce, 2007 "Clarence Irving Lewis" in The Stanford Encyclopedia of Philosophy.
- Ivor Grattan-Guinness, 2000. The Search for Mathematical Roots 1870-1940. Princeton Univ. Press.
- Hughes, G. E., and M.J. Cresswell (1996) A New Introduction to Modal Logic. Routledge. ISBN 0-415-12599-5
- Murphey, Murray G., 2005. C. I. Lewis: The Last Great Pragmatist. SUNY Press.
- 2006, "Symposium on M. G. Murphey's C. I. Lewis: The Last Great Pragmatist," Transactions of the C. S. Peirce Society 42: 1-77. With contributions by S. F. Barker, John Corcoran, Eric Dayton, John Greco, Joel Isaac, Murphey, Richard S. Robin, and Naomi Zack.
- Schilpp, P. A., ed., 1968. The Philosophy of C. I. Lewis (The Library of Living Philosophers, vol. 13). Open Court. Includes an autobiographical essay.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6cj8cjh, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/C-I-Lewistopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ William Tuthill Parry, In memoriam: Clarence Irving Lewis (1883--1964), vol. XI, 2, Notre Dame Journal of Formal Logic, april 1970, 10.1305/NDJFL/1093893933, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.unreasonable-learners.com .[källa från Wikidata]
- ^ C.I. Lewis, Encyclopædia Britannica (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Stanford Encyclopedia of Philosophy, Stanford University och Center for the Study of Language & Information, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ JSTOR, s. 161, 10.2307/2106179, JSTOR artikel-ID: 2106179.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, Encyclopædia Britannica .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.infoplease.com .[källa från Wikidata]
- ^ Notable Philosophers, Infoplease (på engelska), läs online.[källa från Wikidata]
- ^ It is the process: A philosophical foundation for quality management, vol. 10, 2, Total Quality Management and Business Excellence, mars 1999, s. 187-197, 10.1080/0954412997947, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Putnam, Davidson and the seventeenth‐century picture of mind and world, vol. 1, 2, International Journal of Philosophical Studies, september 1993, s. 193-230, 10.1080/09672559308570770, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.apaonline.org .[källa från Wikidata]
- ^ Lübcke, Poul, red (1988). Filosofilexikonet. Stockholm. sid. 372. ISBN 91-37-10062-9
|