Hoppa till innehållet

Chi Cassiopeiae

Från Wikipedia
Chi Cassiopeiae (χ)
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildCassiopeja
Rektascension01t 25m 56,02238s[1]
Deklination68° 07′ 48,0460″[1]
Skenbar magnitud ()+4,696[2]
Stjärntyp
SpektraltypG9 IIIb[3]
U–B+0,762[2]
B–V+0,997[2]
Astrometri
Radialhastighet ()+6,66 ± 0,14[4] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -43,03 ± 0,34[1] mas/år
Dek.: -22,31 ± 0,32[1] mas/år
Parallax ()15,67 ± 0,39[1]
Avstånd208 ± 5  (64 ± 2 pc)
Absolut magnitud ()+0,52[5]
Detaljer
Massa2,04[5] M
Radie11,0 ± 0,8[3] R
Luminositet67,6[5] L
Temperatur4 746[5] K
Metallicitet-0,34[5]
Vinkelhastighet0,44 ± 0,45[6] km/s
Ålder1,0 miljarder år
Andra beteckningar
χ Cas, 39 Cassiopeiae, BD + 58° 260, HD 9408, HIP 7294, HR 442, SAO 22397[7]

Chi Cassiopeiae (χ Cassiopeiae , förkortat Chi Cas, χ Cas) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en ensam[8] stjärna belägen i den sydöstra delen av stjärnbilden Cassiopeja. Den har en skenbar magnitud på 4,7[2] och är svagt synlig för blotta ögat. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 15,7 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av ca 208 ljusår (64 parsek) från solen. På det beräknade avståndet minskar den skenbara magnituden med 0,18 beroende skymning av interstellärt stoft.[4]

Chi Cassiopeiae är en orange till röd jättestjärna av spektralklass G9 IIIb.[3] Den har en massa som är ungefär dubbelt så stor som solens massa och en radie som har expanderat till 11 gånger solens radie. Den utsänder från dess fotosfär 67,6 gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 4 746 K.[5] Den har en uppskattad ålder på en miljard år[5] och genererar energi genom fusion av helium i dess kärna.[9]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
  2. ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172 (3): 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667.
  3. ^ [a b c] Nordgren, Tyler E.; et al. (December 1999), "Stellar Angular Diameters of Late-Type Giants and Supergiants Measured with the Navy Prototype Optical Interferometer", The Astronomical Journal, 118 (6): 3032–3038, Bibcode:1999AJ....118.3032N, doi:10.1086/301114.
  4. ^ [a b] Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430: 165–186, Bibcode:2005A&A...430..165F, arXiv:astro-ph/0409579 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
  5. ^ [a b c d e f g] Takeda, Yoichi; et al. (August 2008), "Stellar Parameters and Elemental Abundances of Late-G Giants", Publications of the Astronomical Society of Japan, 60 (4): 781–802, Bibcode:2008PASJ...60..781T, arXiv:0805.2434 Freely accessible, doi:10.1093/pasj/60.4.781.
  6. ^ Jofré, E.; et al. (2015), "Stellar parameters and chemical abundances of 223 evolved stars with and without planets", Astronomy & Astrophysics, 574: A50, Bibcode:2015A&A...574A..50J, arXiv:1410.6422 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201424474.
  7. ^ "chi Cas". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2017-08-30.
  8. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, arXiv:0806.2878 Freely accessible, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x.
  9. ^ Valentini, M.; Munari, U. (November 2010), "A spectroscopic survey of faint, high-Galactic-latitude red clump stars. I. The high resolution sample", Astronomy and Astrophysics, 522: A79, Bibcode:2010A&A...522A..79V, arXiv:1007.0207 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361/201014870.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]