Chacoörn
| Chacoörn Status i världen: Starkt hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Hökfåglar Accipitriformes |
| Familj | Hökar Accipitridae |
| Släkte | Buteogallus |
| Art | Chacoörn B. coronatus |
| Vetenskapligt namn | |
| § Buteogallus coronatus | |
| Auktor | (Vieillot, 1817) |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
|
Kroneremitörn Harpyhaliaetus coronatus | |
Chacoörn[2] (Buteogallus coronatus) är en sydamerikansk starkt utrotningshotad rovfågel.[3]
Utseende och läten
[redigera | redigera wikitext]Chacoörnen är en stor (75-85) och kraftfull, tofsförsedd örn med långa och breda vingar och kort stjärt. Fjäderdräkten är matt skiffergrå, på vingarna någt mörkare. Ett vitt tvärband och ett ändband syns på den sotfärgade stjärten. Vaxhuden vid näbben och benen är gula.[1]
Ungfågeln är brun ovan med gräddfärgat huvud och ett mörkt streck bakom ögat. Även strupen och undersidan är gräddfärgad, med bruna fläckar på övre delen av bröstet och nedre delen av buken. Liknande större svartvråk är mindre och mer kortvingad, med svartare fjäderdräkt på adulta fåglar och ungfåglar kraftigare brunstreckad under. Lätet är en kraftfull och utdragen men ljus vissling.[1]
Utbredning och systematik
[redigera | redigera wikitext]Arten förekommer i gräsmarker från södra Brasilien, Paraguay och Bolivia till norra Argentina.[3] Den placerades tidigare i släktet Harpyhaliaetus, men efter genetiska studier förs den numera till Buteogallus.[4][5]
Levnadssätt
[redigera | redigera wikitext]Chacoörnen bebor låglänta områden med halvöppen säsongsvis torrt landskap som palmsvann, buskrik stäpp, chaco och cerrado. Ibland kan den också hittas i medelhöga bergstrakter i sydöstra Brasilien och Argentina och har även rapporterats från caatinga, galleriskog, våtmarker och lundar med Mauritia flexuosa. I Paraguay finns också ett antal fynd från vida boskapsfält. Födan består av både däggdjur, fåglar, reptiler, as och fisk, men på Pampas i Argentina rapporteras bältdjur och ormar vara viktigaste byten. Den bygger ett stort bo i träd eller raviner, vari den lägger ett ägg. Arten kan vara delvis nattlevande.[1][6]
Status
[redigera | redigera wikitext]Chacoörnen har en mycket liten och fragmenterad världspopulation bestående av under 1000 häckande individer. Den tros också minska i antal. Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar därför arten som starkt hotad.[1]
Namn
[redigera | redigera wikitext]Fågeln kallades tidigare kroneremitörn på svenska.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e] Birdlife International 2016 Buteogallus coronatus Från: IUCN 2016. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2016.3 www.iucnredlist.org. Läst 11 december 2016.
- ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2014) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 6.9 <http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download>, läst 2015-01-01
- ^ Amaral, F.S.R., F.H. Sheldon, A. Gamauf, E. Haring, M. Riesing, L.F. Silveira, and A. Wajntal (2008), Patterns and Processes of Diversification in a Widespread and Ecologically Diverse Avian Group, the Buteonine Hawks (Aves, Accipitridae), Mol. Phylogenet. Evol. 53, 703-715. PDF Arkiverad 24 september 2015 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Lerner, H.R.L., M.C. Llaver, and D.P. Mindell (2008), Molecular Phylogenetics of the Buteonine Birds of Prey (Accipitridae), Auk 304, 304-315. PDF Arkiverad 31 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ Sarasola, J.H., Santillán, M.A.; Galmes, M.A. 2010. Crowned eagles rarely prey on livestock in central Argentina: persecution is not justified. Endangered Species Research 13: 207-213.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör chacoörn.
Wikispecies har information om Buteogallus coronatus.- Läten på xeno-canto.org
|