Hoppa till innehållet

Borstskrika

Från Wikipedia
För fågelarten Cyanocorax dickeyi, se durangoskrika.
Borstskrika
Status i världen: Sårbar[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljBorstskrikor
Pityriasidae
Mayr & Amadon, 1951
SläktePityriasis
Lesson, 1839
ArtBorstskrika
P. gymnocephala
Vetenskapligt namn
§ Pityriasis gymnocephala
Auktor(Temminck, 1835)
Synonymer
Pityriasieidae

Borstskrika[2] (Pityriasis gymnocephala) är en säregen tätting endemisk för den indonesiska ön Borneo som placeras i både ett eget släkte och numera även en egen familj, Pityriasidae.[3]

Borstskrikans släktskap har länge varit kontroversiell. Den har placerats i olika familjer som Prionopidae, Cracticidae, Artamidae, Corvidae eller den nyskapade Tephrodornithidae.[4][5][6][7] Nyligen utförda DNA-studier visar att den är tillräckligt unik för att tilldelas en egen familj som sannolikt är systerart till de afrikanska busktörnskatorna i familjen Malaconotidae.[8]

Utseende och läte

[redigera | redigera wikitext]

Borstskrikan är en medelstor tätting, 25 centimeter lång. Den är huvudsakligen svart eller mörk grå, med röda lår och rött på huvud, hals och nacke, grått på örontäckarna. I flykten syns en vit vingfläck. Näbben är mycket kraftig, svart och har en krok i spetsen. I kombination med en relativt kort stjärt ger det borstskrikan ett bastant uttryck. Unikt för fågeln är den fjäderlösa hjässan som är täckt av gula eller höfärgade 3–4 millimeter långa borstliknande utskott som gett fågeln dess namn. Ungfåglar har svarta lår, röda örontäckare, en röd ögonring och bara några få röda fjädrar på huvudet.[9]

Borstskrikan är en ljudlig art som ger ifrån sig en rad olika omusikaliska läten, bland annat distinkta höga nasala gnälliga toner uppblandat med tjattrande, skrockande, visslande och tutande läten.[10][4]

Utbredning och levnadssätt

[redigera | redigera wikitext]

Fågeln förekommer enbart fläckvist i låglänta skogar på Borneo,[3] upp till 1200 meter över havet. Den hittas både i urskog och ungskog, bland annat i fuktig översvämningsskog på torvmark (så kallad "peat swamp forest"), blandade dipterokarpskogar och mangroveskogar.[4] Den rör sig ofta långsamt genom lövverken i grupper om sex till tio fåglar på jakt efter frukt och vegetabilier.[10][4]

Häckningen är till största delen okänd. En observation av två honor som matar en unge har tolkats som att arten häckar kooperativt. Fåglar har också setts flyga med bomaterial i näbben.[4]

Status och hot

[redigera | redigera wikitext]

Internationella naturvårdsunionen IUCN kategoriserar arten som sårbar eftersom den tros minska relativt kraftigt i antal. Världspopulationen har inte uppskattats, men den beskrivs som generellt ovanlig.[1]

  1. ^ [a b] Birdlife International 2022 Pityriasis gymnocephala . Från: IUCN 2022. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2022-1. Läst 1 oktober 2022.
  2. ^ Sveriges ornitologiska förening (2017) Officiella listan över svenska namn på världens fågelarter, läst 2017-08-14
  3. ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
  4. ^ [a b c d e] Smythies, B.E.; & Davison, G.W.H. (1999). The Birds of Borneo. Natural History Publications (Borneo): Kota Kinabalu. pp.606–608.
  5. ^ Museum Victoria collections
  6. ^ Discover Life – Corvidae
  7. ^ Moyle, RG (2006). ”Reconsideration of the phylogenetic relationships of the enigmatic Bornean Bristlehead (Pityriasis gymnocephala)”. Molecular Phylogenetics and Evolution 39 (3): sid. 893–898. doi:10.1016/j.ympev.2006.01.024. PMID 16524745. 
  8. ^ Jønsson, K.A., P.-H. Fabre, J.D. Kennedy, B.G. Holt, M.K. Borregaard, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2016), A supermatrix phylogeny of corvoid passerine birds (Aves: Corvides), Mol. Phylogenet. Evol. 94, 87-94.
  9. ^ Colenutt, Simon (Juni 2002). ”Little known Oriental bird: Bornean Bristlehead”. Oriental Bird Club Bulletin (35). Arkiverad från originalet den 16 maj 2008. https://web.archive.org/web/20080516190923/http://www.orientalbirdclub.org/publications/bullfeats/bristlehd.html. Läst 27 april 2008. 
  10. ^ [a b] MacKinnon, John; & Phillipps, Karen. (1993). A Field Guide to the Birds of Borneo, Sumatra, Java and Bali. OUP: Oxford. ISBN 0-19-854035-3

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]