Babyloniska kalendern

Den babyloniska kalendern är den första riktiga kalender vi känner till. Babylonierna observerade himlakroppar metodisk och kalendern kom till 3000 f.Kr och var en lunisolarkalender. Kalendern hade tolv månader med 30 dagar i varje månad. Senare ändrades detta till tolv månader med 29 och 30 dagar samt ibland en extramånad så att årstiderna följdes.

Anno Graecorum

Den babyloniska kalendern i solårsversion, Anno Graecorum makedonska varianten, användes från Seleukos Is återerövring av Babylon 312/11 f.Kr. vilket ansågs av Seleukos och hans hov utgjorde grundandet av Seleukiderriket och så också dess tidräkning, som tillämpade babyloniska kalendern för månadsberäkningen. Månadsnamnen översattes till grekiska.

Judiska kalendern

Den judiska kalendern bygger i princip på Anno Graecorums babyloniska variant med babyloniska månader. Anno Graecorum, babyloniska varianten, användes också för årsangivelser av judar fram till Anno Mundi Livryat haOlam officiellt började användas från 1178 e.Kr. Därav infaller judiska nyåret den första dagen den 7e månaden på året.

Den judiska kalendern med sina babyloniska månader är en av staten Israels officiella kalendrar vid sidan om den gregorianska kalendern.

Månader

Namn	Gudom	Månader
Nisanu	Anu och Bel	mars/april
Ayaru	Ea	april/maj
Simanu	Nanna	maj/juni
Du'uzu	Adar	juni/juli
Abu	Aru	juli/augusti
Ululu	Istar	augusti/september
Tashritu	Shamash	september/oktober
Arakhsamna	Marduk	oktober/november
Kislimu	Nergal	november/december
Tebetu	Papsukkal	december/januari
Shabatu		januari/februari
Adaru	Erra	februari/mars
Makarusa	Ashur	extramånad

Omkring 500 f.Kr. infördes en ren lunarkalender, där varje månad började på den första synliga nymånen.

Externa länkar

• The Babylonian Ritual Calendar
• The Mul.Apin Tablets
• The Babylonian Calendar (with a date converter based on Parker & Dubberstein (1971))