Hoppa till innehållet

Anne L'Huillier

Från Wikipedia
Anne L'Huillier Nobelpristagare i fysik 2023
FöddAnne Geneviève L'Huillier[1]
16 augusti 1958[2][3] (66 år)
Paris[2]
Medborgare iFrankrike och Sverige
Utbildad vidÉcole normale supérieure de Fontenay-aux-Roses
Université Pierre-et-Marie-Curie, doktorsexamen, [4]
SysselsättningFysiker, universitetslärare
ArbetsgivareLunds universitet (1995–1996)[5]
Lunds universitet (1997–)[6]
MakeClaes-Göran Wahlström
(g. 1994–)[3]
SläktingarHenrik Wahlström
Utmärkelser
Göran Gustafssonpriset i fysik (1998)
L’Oréal-Unesco For Women in Science-priset (2011)
Hedersdoktor vid Pierre och Marie Curies universitet (2013)
Carl Zeiss forskningspris (2013)
Emmy Noether Distinction for Women in Physics (2014)[7]
Hedersdoktor vid Jenas universitet (2015)
Max Born Award (2021)[8]
BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award (2022)[9]
Wolfpriset i fysik (2022)[10]
Officer av Hederslegionen (2022)[1]
Nobelpriset i fysik (2023)[11]
Kommendör av Hederslegionen (2023)[12]
Davisson–Germer-priset för atomfysik eller ytkemi (2024)[13]
Kommendör med stora korset av Nordstjärneorden (2024)[14]
Hedersdoktor vid Universitetet i Bordeaux (2024)[15]
Medlem av Optical Society of America
Medlem av American Physical Society
Riddare av Hederslegionen
Webbplatslänk
Redigera Wikidata

Anne Geneviève L'Huillier Wahlström (franskt uttal: [an lɥi.je]), född 16 augusti 1958[16] i Paris, är en fransk-svensk fysiker verksam vid Lunds universitet, där hon leder en attofysikgrupp. Hon tilldelades Nobelpriset i fysik 2023 tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz "för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”.[17]

Anne L'Huillier började sin universitetskarriär på École normale supérieure(fr) i Fontenay-aux-Roses i Frankrike 1977,[18] där hon tog examen i teoretisk fysik och matematik 1979.[19] 1980 bytte hon inriktning till experimentell fysik då hon började forska inom höghastighetslasrar på CEA (Commissariat à l’Energie Atomique) i Saclay,[18] och disputerade 1986 med sin avhandling "Multielectron multiphoton ionization" vid Université Pierre-et-Marie-Curie.[19] 1986 fick hon en permanent tjänst på CEA, och samma år gjorde hon postdoktorala forskningar på Chalmers tekniska högskola.[20]

Från 1987 och framåt började hon forska på de effekter som sker när ultrakorta laserpulser interagerar med gaser, bland annat deltog hon i ett experiment där forskarna för första gången upptäckte högharmonisk generering med ett pikosekunders lasersystem. På initiativ av Claes-Göran Wahlström kom hon med sin forskningsbakgrund till Lunds universitet 1992 för att arbeta med institutionens nya femtosekunders lasersystem.[21][20] 1994 flyttade hon permanent till Lund, där hon blev lektor 1995 och professor 1997.[20] Runt år 2000 började hon forska på attosekunders lasersystem, vilket bland annat kunde användas för att studera elektroners rörelser i realtid och kemiska reaktioner på atomnivå.[22] 2003 kunde hennes forskargrupp slå världsrekord med den minsta laserpulsen någonsin på 170 attosekunder.[23]

Hon invaldes 2004 som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien[24] och blev 2012 ordinarie ledamot av Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademiens avdelning VII.[25] Hon var ledamot av Nobelkommittén för fysik mellan 2007 och 2015.[19] 2013 blev hon tilldelad Zeisska stiftelsens forskarpris för sitt arbete inom högharmonisk generering.[22]

L'Huillier är gift med Claes-Göran Wahlström, även han professor i fysik. De forskade tillsammans under många år. Paret har två söner.[21]

Utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Svenska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Utländska utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] Journal officiel de la République française, NOR: PRER2229710D.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Sveriges befolkning 2000, Sveriges Släktforskarförbund, 2020.[källa från Wikidata]
  4. ^ Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, Système universitaire de documentation, Agence bibliographique de l'enseignement supérieur, SUDOC: 04356755X05201973X, läs online, läs online, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  6. ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
  7. ^ läs online, www.eps.org .[källa från Wikidata]
  8. ^ läs online, www.optica.org .[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.premiosfronterasdelconocimiento.es .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, wolffund.org.il .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, Nobelprize.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ NOR: PRER2326400D.[källa från Wikidata]
  13. ^ läs online, www.aps.org , läst: 26 mars 2024.[källa från Wikidata]
  14. ^ H.M. Konungen har beslutat om ordens­förläningar för exceptionella insatser, läs online, läst: 8 april 2024.[källa från Wikidata]
  15. ^ läs online, www.u-bordeaux.fr .[källa från Wikidata]
  16. ^ https://www.ratsit.se/19580816-Anne_Genevieve_LHuillier_Wahlstrom_Lund/XfWYRpSbVY6cCBu3-15-HZWOAB6QwoLk0i14MtBUf5w
  17. ^ [a b] ”Pressmeddelande: Nobelpriset i fysik 2023”. NobelPrize.org. https://www.nobelprize.org/prizes/physics/2023/213182-press-release-swedish/. Läst 3 oktober 2023. 
  18. ^ [a b] UPMC, Université Pierre et Marie Curie -. ”Anne L'Huillier” (på franska). Arkiverad från originalet den 26 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170226220010/http://www.upmc.fr/en/university/history_and_famous_people/doctors_honoris_causa/dhc_2013/anne_l_huillier.html. Läst 26 februari 2017. 
  19. ^ [a b c] ”Prof. Anne L'huillier - AcademiaNet” (på engelska). www.academia-net.org. Arkiverad från originalet den 9 augusti 2019. https://web.archive.org/web/20190809064938/http://www.academia-net.org/profil/prof-anne-lhuillier/1135203. Läst 26 februari 2017. 
  20. ^ [a b c] ”Anne L'Huillier”. Atomic Physics, Faculty of Engineering, LTH. http://www.atomic.physics.lu.se/research/attosecond_physics/group_members/anne_lhuillier/. Läst 26 februari 2017. 
  21. ^ [a b] ”Nobelpristagaren Anne L'Huillier fortsatte föreläsa som om inget hade hänt”. DN.SE. 3 oktober 2023. https://www.dn.se/sverige/nobelpristagaren-anne-l-huillier-fortsatte-forelasa-som-om-inget-hade-hant/. Läst 4 oktober 2023. 
  22. ^ [a b c] ”Carl Zeiss Research Award” (på engelska). www.zeiss.com. Arkiverad från originalet den 19 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170219003440/https://www.zeiss.com/corporate/int/innovation-and-technology/research-award-winners.html. Läst 26 februari 2017. 
  23. ^ Forkman Bengt, Holmin Verdozzi Kristina, red (2016). Fysik i Lund: i tid och rum. Lund: Fysiska institutionen i samarbete med Gidlunds förlag. sid. 371, 374. ISBN 9789178449729 
  24. ^ [a b] Kungl. Vetenskapsakademien: Nya ledamöter Arkiverad 15 december 2010 hämtat från the Wayback Machine., pressmeddelande 2004-04-19. Läst 26 feb 2017.
  25. ^ [a b] ”Kungliga Vetenskapsakademien - Nya ledamöter”. www.kva.se. Arkiverad från originalet den 27 februari 2017. https://web.archive.org/web/20170227063702/http://www.kva.se/Nyheter/nyheter-2008-2001/Nya-ledamoter/. Läst 26 februari 2017. 
  26. ^ https://www.kungahuset.se/arkiv/pressmeddelanden/2024-03-21-h.m.-konungen-har-beslutat-om-ordensforlaningar-for-exceptionella-insatser
  27. ^ ”Lunds universitets guldmedalj till Anne L’Huillier och Jonas Hafström”. Nyheter – Lunds universitet. 25 september 2023. https://www.lu.se/artikel/lunds-universitets-guldmedalj-till-anne-lhuillier-och-jonas-hafstrom. 
  28. ^ ”Protokoll för FM2.pdf”. Google Docs. https://drive.google.com/file/d/11n8ie26eUZjdj6oFk7QcqmIQ4XqY4L3o/view?usp=embed_facebook. Läst 21 maj 2024. 
  29. ^ https://www.legifrance.gouv.fr/jorf/id/JORFTEXT000046850463
  30. ^ "Anne L'Huillier får Wolf Prize i fysik" på Nyheter, Lunds universitet 2022-02-08

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]