Alfred O.C. Nier
| Alfred O.C. Nier | |
| Född | Alfred Otto Carl Nier 28 maj 1911[1][2] Saint Paul, USA |
|---|---|
| Död | 16 maj 1994[1] (82 år) Hennepin County Medical Center, USA |
| Medborgare i | USA |
| Utbildad vid | University of Minnesota, filosofie doktor, [3][4] Humboldt Senior High School  |
| Sysselsättning | Fysiker, universitetslärare |
| Arbetsgivare | University of Minnesota Lunar and Planetary Institute[5] |
| Utmärkelser | |
| Arthur L. Day-medaljen (1956)[6] V. M. Goldschmidt Award (1984) William Bowie-medaljen (1992)[7] Medlem av American Physical Society | |
| Redigera Wikidata | |
Alfred Otto Carl Nier, född 28 maj 1911 i Saint Paul, Minnesota, USA, död 16 maj 1994 i Minneapolis, var en amerikansk fysiker, som innehade Regent's-professuren i fysik vid University of Minnesota. Han banade väg för utvecklingen av masspektrometri[8] och var den förste att använda masspektrometri för att isolera uran-235, som användes för att visa att 235U kunde genomgå fission. Nier utvecklade sektormasspektrometer-konfigurationen, nu känd som Nier-Johnson-geometrin.[9]
Nier invaldes 1980 som utländsk ledamot av svenska Vetenskapsakademien.[10]
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Nier visade en tidig förmåga inom matematik och vetenskap, i kombination med en fallenhet för hantverk och mekaniskt arbete. Niers föräldrar, invandrare från Tyskland, hade liten utbildning och små ekonomiska resurser, men deras beslutsamhet om sonens utveckling innebar att han kunde studera på det närliggande University of Minnesota. Även om han tog examen i elektroteknik 1931, uppmuntrade bristen på ingenjörsjobb under den stora depressionen honom att börja forskarutbildning i fysik.
Aktiv till slutet av sitt liv dog han i maj 1994, två veckor efter att ha blivit förlamad i en trafikolycka.[8]
Karriär och vetenskapligt arbete
[redigera | redigera wikitext]Harvard
[redigera | redigera wikitext]År 1936 vann Niers spektroskopiska färdigheter honom ett stipendium och betydande anslag vid Harvard University. Hans arbete där ledde till 1938 års publicering av mätningar av den relativa förekomsten av isotoper av uran, mätningar som användes av Fritz Houtermans och Arthur Holmes på 1940-talet för att uppskatta jordens ålder.[11]
Manhattanprojektet
[redigera | redigera wikitext]Nier återvände till Minnesota 1938 för att komma närmare sina åldrande föräldrar. På begäran av Enrico Fermi producerade Nier 1940, tillsammans med några studenter (bland andra Edward Ney), med en av sina tidiga masspektrografer ett rent prov av uran-235 åt John R. Dunnings team vid Columbia University.[12][13] Samma dag som provet anlände (det hade skickats med US Postal Mail) kunde Dunnings team visa att uran-235 var den isotop som kunde klyvas, snarare än den mer rikligt förekommande uran-238. Bekräftelsen av detta förmodade faktum var ett kritiskt steg i utvecklingen av atombomben.
Från 1943 till 1945 arbetade Nier med Kellex Corporation på Manhattan, New York City med design och utveckling av tillförlitliga och effektiva masspektrografer för användning i Manhattanprojektet för att bygga atombomben under andra världskriget. Under kriget var de flesta av spektrograferna som användes för övervakning av uranseparationen konstruerade av Nier.
Efter kriget återvände han till Minnesota där han arbetade med geokronologi, den övre atmosfären, rymdvetenskap och ädelgaser. Han konstruerade bland annat miniatyrmasspektrometrarna som användes av Vikingalandarna för att undersöka atmosfären på Mars.
Utmärkelser och hedersbetygelser
[redigera | redigera wikitext]- Arthur L. Day-medaljen, 1956[6]
- V. M. Goldschmidt Award, 1984
- William Bowie-medaljen, 1992[7]
- Medlem av American Physical Society
Nier var ledamot av The National Academy of Sciences och utländsk vetenskaplig medlem av Max Planck-sällskapet.
Kratern Nier[14] på planeten Mars och nieriter (små inkluderingar av kiselnitrid i meteoriter) namngavs efter honom. Nierpriset delas årligen ut av Meteoritical Society för att uppmärksamma framstående unga forskare inom meteoritik och nära anslutande områden.[15]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Alfred O. C. Nier, 7 februari 2022.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6vh5rb7, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Yuri Alekseevich Chramov, Aleksandr Achiezer (red.), Физики, 1983, s. 400, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ OCLC-kontrollnummer: 13130080.[källa från Wikidata]
- ^ 10.1103/PHYSREV.50.1041.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.lpi.usra.edu , läst: 13 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Geological Society of America.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] läs online, pubs.aip.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Hilchey, Tim (19 maj 1994). ”Alfred Nier, 82. Physicist Helped Foster A-Bomb”. The New York Times. https://query.nytimes.com/gst/fullpage.html?res=9E03EEDA1438F93BA25756C0A962958260. Läst 6 augusti 2008. ”Alfred O. C. Nier, a physicist at the University of Minnesota whose early work on lead and uranium isotopes helped determine the age of the earth and usher in the atomic age, died on Monday in Hennepin County Medical Center in Minneapolis. He was 82. He died from injuries suffered in an automobile accident on May 2 near his home in Roseville, Minn., a suburb of St. Paul, said Dr. Edward Ney, an emeritus professor of physics and astronomy at the university.”
- ^ Johnson, W.; Nier, A. (1957). ”Atomic Masses in the Region Xenon to Europium”. Physical Review 105 (3): sid. 1014–1023. doi:. ISSN 0031-899X.
- ^ Kungl. vetenskapsakademien, Matrikel 1991. Stockholm: Kungl. Vetenskapsakademien. 1990. sid. 70. ISSN 0302-6558 Libris 3638900
- ^ Lewis, Cheryl (2000). The Dating Game. Cambridge University Press. sid. 202–208. ISBN 9780521893121. https://books.google.com/books?id=d2AZZ3NXuogC
- ^ ”Nier Mass Spectrograph”. National Museum of American History. 1 januari 2010. Arkiverad från originalet den 8 december 2021. https://web.archive.org/web/20211208011742/https://americanhistory.si.edu/collections/search/object/nmah_334890. Läst 8 december 2021.
- ^ Sullivan, Neil J. (2016). The Prometheus Bomb: The Manhattan Project and Government in the Dark. Lincoln: University of Nebraska Press. sid. 87. ISBN 978-1-61234-815-5. https://books.google.com/books?id=Md4nDwAAQBAJ
- ^ ”Mars Nomenclature: Crater, craters”. Gazetteer of Planetary Nomenclature. USGS: Astrogeology Research Program. http://planetarynames.wr.usgs.gov/jsp/FeatureTypesData2.jsp?systemID=4&bodyID=8&typeID=9&system=Mars&body=Mars&type=Crater,%20craters&sort=AName&show=Fname&show=Lat&show=Long&show=Diam&show=Stat&show=Orig. Läst 16 augusti 2007.
- ^ ”Awards – the Meteoritical Society”. Arkiverad från originalet den 6 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130706215254/http://meteoriticalsociety.org/?page_id=17. Läst 21 december 2014.
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Minnesord:
- Minneapolis Star Tribune, 17 maj 1994;
- St. Paul Pioneer Press, 17 maj 1994;
- Pepin, R. (1994). ”Memorial: Alfred O. C. Nier (1911–1994)”. Meteoritics 29: sid. 747–748. doi:.;
- Pepin, R. (1995). ”Obituary: Alfred O.C. Nier, 1912–1994”. Bulletin of the American Astronomical Society 27 (4): sid. 1481–1482.
- Arblaster, J. W. (2004). ”The Discoverers of the Osmium Isotopes”. Platinum Metals Review 48 (4): sid. 174. doi:..
- [Anon.] (1980) "Alfred Otto Carl Nier, American physicist", in Sybil P. Parker, editor-in-chief. (1980). McGraw-Hill Modern Scientists and Engineers (3 vols). McGraw Hill. sid. 361–363. ISBN 0-07-045266-0. https://archive.org/details/mcgrawhillmodern03biog/page/361
- De Laeter (2006). ”Alfred Nier and the sector field mass spectrometer”. Journal of Mass Spectrometry 41 (7): sid. 847–854. doi:. PMID 16810642.
- Grayson, Michael A. (1992). ”Professor Al Nier and his influence on mass spectrometry”. Journal of the American Society for Mass Spectrometry 3 (7): sid. 685–694. doi:. ISSN 1044-0305. PMID 24234635.
- Mauersberger, K. (1999). ”Alfred O. C. Nier”. Proceedings of the American Philosophical Society 143 (4): sid. 685–691. Arkiverad från originalet den 16 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070816142310/http://www.aps-pub.com/proceedings/1434/Nier.pdf.
- Moore, M. P. (1991). ”Alfred O. C. Nier: Physicist-gadgeteer extraordinaire”. University of Minnesota Research Review (april).
- Nier, A. O. C. (1989). ”Some reminiscences of mass spectrometry and the Manhattan Project”. Journal of Chemical Education 66 (5): sid. 385–388. doi:.
- Nier, A. O. (1990). ”Some reflections on the early days of mass spectrometry at the University of Minnesota”. International Journal of Mass Spectrometry and Ion Processes 100: sid. 1–13. doi:.
- Reynolds, John H. (1998). Alfred Otto Carl Nier. National Academy of Sciences. doi:. ISBN 978-0-309-06086-8. https://www.nap.edu/read/6201/chapter/15. Läst 8 december 2021
- ”Minnesota Science and Technology Hall of Fame: Alfred O.C. Nier”. Minnesota High Tech Association/Science Museum of Minnesota. http://www.msthalloffame.org/alfred_nier.htm. Läst 4 januari 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- 1965 Audio Interview with Alfred Nier by Stephane Groueff Voices of the Manhattan Project
- Annotated Bibliography for Alfred O.C. Nier from the Alsos Digital Library for Nuclear Issues
- ”Nier Mass Spectrograph”. National Museum of American History: Kenneth E. Behring Center. Smithsonian Institution. Arkiverad från originalet den 8 augusti 2007. https://web.archive.org/web/20070808210509/http://americanhistory.si.edu/collections/object.cfm?key=35&objkey=34. Läst 16 augusti 2007.
- ”Alfred Nier (in 1964) at his mass spectrograph which he used to separate a sample of U-235”. University of Minnesota. Arkiverad från originalet den 16 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110716070605/http://digital.lib.umn.edu/IMAGES/reference/ua/ua100264.jpg. Läst 5 september 2010.
- ”Alfred and Ardis Nier at Nier's retirement party”. Emilio Segrè Visual Archives. American Institute of Physics. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070714183315/http://photos.aip.org/images/catalog/nier_alfred_g1.jsp. Läst 16 augusti 2007.
- ”Nier, Verbrugge and Newbury”. Emilio Segrè Visual Archives. American Institute of Physics. Arkiverad från originalet den 14 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070714174916/http://photos.aip.org/images/catalog/nier_alfred_c2.jsp. Läst 16 augusti 2007.
|