Hoppa till innehållet

83 Ursae Majoris

Från Wikipedia
83 Ursae Majoris
Observationsdata
Epok: J2000.0
StjärnbildStora björnen
Rektascension13t 40m 44,27335s[1]
Deklination+54° 40′ 53,8891″[1]
Skenbar magnitud ()+4,63 (V)[2] +4,69 – 4,75 (Hp)[3]
Stjärntyp
SpektraltypM2 III[4]
B–V+1,630 ± 0,006[5]
VariabeltypHalvregelbunden variabel (SRB)[3][6]
Astrometri
Radialhastighet ()-18,61 ± 0,2[7] km/s
Egenrörelse (µ)RA: -19,06 ± 0,19[1] mas/år
Dek.: -10,56 ± 0,20[1] mas/år
Parallax ()6,23 ± 0,22[1]
Avstånd520 ± 20  (161 ± 6 pc)
Absolut magnitud ()-1,39[2]
Detaljer
Radie56[8] R
Temperatur3 684 ± 20[9] K
Metallicitet0,00 ± 0,07(Fe/H)[9] dex
Andra beteckningar
IQ Ursae Majoris, GSC 03851-01506, NSV 6389, UBV 12254, HD 119228, PLX 3127, UBV M 19640, AG+54 918, HIC 66738, PLX 3127.00, WEB 11772, BD+55 1625, HIP 66738, PMC 90-93 1340, YZ 54 7660, CSV 101398, HR 5154, PPM 34148, DS98 195, DO 34448, IRAS 13388+5456, RAFGL 1642, L91b 223, FK5 3087, IRC +50231, SAO 28843, AAVSO 1337+55, GC 18504, JP11 2415, SKY# 25150, Gaia DR2 1561883759343224192, GCRV 8093, 2MASS J13404429+5440540, ZI 1016, GEN# +1.00119228, N30 3118, TYC 3851-1506-1[10][11]

83 Ursae Majoris, som är stjärnans Flamsteed-beteckning, är en trolig dubbelstjärna[12] belägen i den mellersta delen av stjärnbilden Stora björnen, som också variabelbeteckningen IQ Ursae Majoris. Den har en högsta kombinerad skenbar magnitud på ca 4,63[2] och är svagt synlig för blotta ögat där ljusföroreningar ej förekommer. Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 6,2[1] mas, beräknas den befinna sig på ett avstånd på ca 520 ljusår (ca 161 parsek) från solen Den rör sig närmare solen med en heliocentrisk radialhastighet av ca -19 km/s.[7]

Primärstjärnan 83 Ursae Majoris A är en röd jättestjärna av spektralklass M2 III.[6] Den är en marginell bariumstjärna som visar ett ökat överskott av s-processelement i dess yttre atmosfär. Detta material kan ha förvärvats under en tidigare massöverföring från en nu vit dvärgföljeslagare, eller självberikats av en muddring under den asymptotiska jättegrenprocessen.[13] Den har en radie som är ca 56[8] solradier och en effektiv temperatur av ca 3 700 K.[9]

83 Ursae Majoris är en halvregelbunden variabel av SRB-typ,[3] som varierar mellan fotografisk magnitud +4,69 och 4,75 utan någon fastställd periodicitet.[3] Percy och Au (1994) identifierade den som en röd variabel med liten amplitud i ett oregelbundet beteende, med en karakteristisk tidsskala på 20 dygn.[14]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 83 Ursae Majoris, 12 oktober 2020.
  1. ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, arXiv:0708.1752, Bibcode:2007A&A...474..653V, doi:10.1051/0004-6361:20078357, S2CID 18759600.
  2. ^ [a b c] Anderson, E.; Francis, Ch. (2012), "XHIP: An extended hipparcos compilation", Astronomy Letters, 38 (5): 331, arXiv:1108.4971, Bibcode:2012AstL...38..331A, doi:10.1134/S1063773712050015, S2CID 119257644.
  3. ^ [a b c d] ”IQ UMa” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=37338. Läst 9 april 2019. 
  4. ^ Keenan, Philip C.; McNeil, Raymond C. (1989), "The Perkins catalog of revised MK types for the cooler stars", The Astrophysical Journal Supplement Series, 71: 245, Bibcode:1989ApJS...71..245K, doi:10.1086/191373.
  5. ^ van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=66738. Läst 9 april 2019. 
  6. ^ [a b] Samus, N. N.; et al. (2017), "General Catalogue of Variable Stars: Version GCVS 5.1", Astronomy Reports, 61 (1): 80–88, Bibcode:2017ARep...61...80S, doi:10.1134/S1063772917010085, S2CID 125853869.
  7. ^ [a b] De Bruijne, J. H. J.; Eilers, A.-C. (2012), "Radial velocities for the HIPPARCOS-Gaia Hundred-Thousand-Proper-Motion project", Astronomy & Astrophysics, 546: A61, arXiv:1208.3048, Bibcode:2012A&A...546A..61D, doi:10.1051/0004-6361/201219219, S2CID 59451347.
  8. ^ [a b] Pasinetti Fracassini, L. E.; et al. (February 2001), "Catalogue of Apparent Diameters and Absolute Radii of Stars (CADARS)", Astronomy and Astrophysics (Third ed.), 367 (2): 521–524, arXiv:astro-ph/0012289, Bibcode:2001A&A...367..521P, doi:10.1051/0004-6361:20000451, S2CID 425754.
  9. ^ [a b c] Prugniel, Ph.; et al. (July 2011), "The atmospheric parameters and spectral interpolator for the MILES stars", Astronomy & Astrophysics, 531: A165, arXiv:1104.4952, Bibcode:2011A&A...531A.165P, doi:10.1051/0004-6361/201116769, S2CID 54940439.
  10. ^ ”Basic data: V* 83 UMa – Long-period variable star” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=83+UMa&submit=SIMBAD+search. Läst 9 april 2019. 
  11. ^ "83 UMa". SIMBAD. Centre de données astronomiques de Strasbourg. Hämtad 2018-03-31.
  12. ^ Eggleton, P. P.; Tokovinin, A. A. (September 2008), "A catalogue of multiplicity among bright stellar systems", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 389 (2): 869–879, arXiv:0806.2878, Bibcode:2008MNRAS.389..869E, doi:10.1111/j.1365-2966.2008.13596.x, S2CID 14878976.
  13. ^ Gomez, A. E.; et al. (1997), "Absolute magnitudes and kinematics of barium stars", Astronomy and Astrophysics, 319: 881, Bibcode:1997A&A...319..881G.
  14. ^ Percy, John R.; Au, Winnie (November 1994), "APT Observations of Small-Amplitude Red Variables", Information Bulletin on Variable Stars, 4114: 1, Bibcode:1994IBVS.4114....1P.

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]