5885 Apeldoorn
Utseende
5885 Apeldoorn | |
Upptäckt[1] | |
---|---|
Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
Upptäcktsdatum | 30 september 1973 |
Beteckningar | |
MPC-beteckning | (5885) Apeldoorn |
Alternativnamn | 3137 T-2, 1971 FQ, 1982 HU2, 1988 PG3[1] |
Uppkallad efter | Ben Apeldoorn[2] |
Småplanetskategori | Asteroidbältet |
Omloppsbana[3] | |
Epok: 21 januari 2022 | |
Aphelium | 3,270 AU |
Perihelium | 2,965 AU |
Halv storaxel | 3,117 AU |
Excentricitet | 0,0488807 |
Siderisk omloppstid | 5,5 år |
Medelomloppshastighet | 16,87 km/s |
Medelanomali | 80,66° |
Inklination | 5,683° |
Longitud för uppstigande nod | 160,7° |
Periheliumargument | 40,18° |
Fysikaliska data[1] | |
Diameter | 17,2 km |
Albedo | 0,094 |
Absolut magnitud (H) | 12,29[3] |
5885 Apeldoorn eller 3137 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 30 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter amatörastronomen Ben Apeldoorn.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 17 kilometer.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d] ”JPL Small-Body Database Browser 5885 Apeldoorn” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=5885. Läst 2 december 2019.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 5885 Apeldoorn” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=5885. Läst 2 december 2019.
- ^ [a b] Minor Planet Center Queries, uppdaterad 29 januari 2022.
|