Grumium
| Grumium (ξ) | |
 | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Draken |
| Rektascension | 17t 53m 31,72962s[1] |
| Deklination | 56° 52′ 21,5143″[1] |
| Skenbar magnitud () | 3,75[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | K2 III[3] |
| U–B | +1,21[2] |
| B–V | +1,18[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -26,38 ± 0,20[4] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 93,82 ± 0,14[1] mas/år Dek.: 78,50 ± 0,12[1] mas/år |
| Parallax () | 28,98 ± 0,12[1] |
| Avstånd | 112,5 ± 0,5 lå (34,5 ± 0,1 pc) |
| Absolut magnitud () | +1,06[5] |
| Detaljer | |
| Massa | 1,45 ± 0,17[6] M☉ |
| Radie | 12 [7] R☉ |
| Luminositet | 49 ± 4[6] L☉ |
| Temperatur | 4 445[6] K |
| Metallicitet | -0,09[7] |
| Vinkelhastighet | 2,3[7] km/s |
| Andra beteckningar | |
| 32 Draconis, BD + 56 2033, FK5 671, HD 163588, HIP 87585, HR 6688, SAO 30631. | |
Grumium eller Xi Draconis (ξ Draconis, förkortat Xi Dra, ξ Dra) som är stjärnans Bayerbeteckning, är en stjärna belägen i södra delen av stjärnbilden Draken. Den har en skenbar magnitud på +3,75[2] och är väl synlig för blotta ögat. Med stjärnans beräknade avstånd minskar den skenbara magnituden med 0,03 genom skymning orsakad av mellanliggande gas och stoft.[4] Baserat på parallaxmätning inom Hipparcosuppdraget på ca 33 mas,[1] beräknas den befinna sig på ett avstånd av 112,5 ljusår (34,5 parsek) från solen.
Nomenklatur
[redigera | redigera wikitext]Xi Draconis har det traditionella namnet Grumium (eller Genam). År 2016 organiserade Internationella astronomiska unionen en arbetsgrupp för stjärnnamn (WGSN)[8] med uppgift att katalogisera och standardisera riktiga namn för stjärnor. WGSN fastställde namnet Grumium för denna stjärna den 12 september 2016 och detta är nu inskriven i IAU:s Catalog of Star Names.[9]
Grumium, tillsammans med Beta Draconis (Rastaban), Gamma Draconis (Eltanin), My Draconis (Erakis) och Ny Draconis (Kuma) utgjorde Al'Awāïd, "Kamelstona", som senare kom att kallas Quinque Dromedarii.[10]
Egenskaper
[redigera | redigera wikitext]Grumium är en orange till röd jättestjärna av spektralklass K2 III[3]. Den har en massa som är 1,5 gånger större än solens och en radie som är 12 gånger solens radie. Den utsänder från sin yttre atmosfär ca 50 gånger mer energi än solen vid en effektiv temperatur på 4 445[6] K.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] van Leeuwen, F. (November 2007), "Validation of the new Hipparcos reduction", Astronomy and Astrophysics, 474 (2): 653–664, Bibcode:2007A&A...474..653V, arXiv:0708.1752 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20078357.
- ^ [a b c d] Jennens, P. A.; Helfer, H. L. (September 1975), "A new photometric metal abundance and luminosity calibration for field G and K giants.", Monthly Notices of the Royal Astronomical Society, 172: 667–679, Bibcode:1975MNRAS.172..667J, doi:10.1093/mnras/172.3.667.
- ^ [a b] Morgan, W. W.; Keenan, P. C. (1973), "Spectral Classification", Annual Review of Astronomy and Astrophysics, 11: 29–50, Bibcode:1973ARA&A..11...29M, doi:10.1146/annurev.aa.11.090173.000333.
- ^ [a b] Famaey, B.; et al. (January 2005), "Local kinematics of K and M giants from CORAVEL/Hipparcos/Tycho-2 data. Revisiting the concept of superclusters", Astronomy and Astrophysics, 430 (1): 165–186, Bibcode:2005A&A...430..165F, arXiv:astro-ph/0409579 Freely accessible, doi:10.1051/0004-6361:20041272.
- ^ Cardini, D. (January 2005), "Mg II chromospheric radiative loss rates in cool active and quiet stars", Astronomy and Astrophysics, 430: 303–311, Bibcode:2005A&A...430..303C, doi:10.1051/0004-6361:20041440.
- ^ [a b c d] Stello, D.; et al. (2008), "Oscillating K Giants with the WIRE Satellite: Determination of Their Asteroseismic Masses", The Astrophysical Journal Letters, 674 (1): L53–L56, Bibcode:2008ApJ...674L..53S, arXiv:0801.2155 Freely accessible, doi:10.1086/528936.
- ^ [a b c] Massarotti, Alessandro; et al. (January 2008), "Rotational and Radial Velocities for a Sample of 761 HIPPARCOS Giants and the Role of Binarity", The Astronomical Journal, 135 (1): 209–231, Bibcode:2008AJ....135..209M, doi:10.1088/0004-6256/135/1/209.
- ^ IAU Working Group on Star Names (WGSN), International Astronomical Union, hämtad 22 maj 2016.
- ^ "IAU Catalog of Star Names". Hämtad 28 juli 2016.
- ^ Allen, R. H. (1963), Star Names: Their Lore and Meaning (Reprint ed.), New York, NY: Dover Publications Inc., p. 207, ISBN 0-486-21079-0, hämtad 2010-12-12.
