Confiteor

Confiteor (latin: Jag bekänner) är det latinska namnet på en i det romersk-katolska missalet föreskriven formel för den offentliga syndabekännelsen. Den kan läsas eller sjungas, under mässa, under sakramenten eller vid enskild andakt. Från Confiteor kommer den latinska frasen Mea culpa. Det förekommer flera varianter av Confiteor.

Syndabekännelsen uppläses av prästen vid början av varje mässa, vid utdelning av nattvarden utom mässan, vid generalabsolution och sista smörjelsen med fler kyrkliga handlingar. Det nu brukliga confiteor kan följas tillbaka till 700-talet och fick sin fasta form genom Pius V:s romerska missale, den så kallade tridentinska riten från 1570.

I bönen erkänner individen sin skuld inför Gud: mea culpa, mea culpa, mea maxima culpa – min skuld, min skuld, min mycket stora skuld. Ordstävet förekommer utbrett även utanför religiösa sammanhang, när någon erkänner fel eller misstag. Under mässa brukar troende slå sig tre gånger på bröstet medan Mea culpa uttalas.

1962 års mässordning, Confiteor

Confiteor Deo omnipotenti (Jag bekänner till Fader allsmäktig)
beatæ Mariæ semper Virgini, (Till välsignade heliga Maria, eviga Jungfru)
beato Michaëli Archangelo, (Till den välsignade ärkeängeln Mikael)
beato Ioanni Baptistæ, (Till den välsignade Johannes Döparen)
sanctis Apostolis Petro et Paulo, (Till de heliga apostlarna Petrus och Paulus)
omnibus Sanctis, et vobis, fratres (et tibi pater), (Till alla helgon, alla systrar och bröder)
quia peccavi (Att jag har syndat)
nimis cogitatione, verbo et opere: (I tanken, ord och gärningar)
mea culpa, (Min skuld)
mea culpa, (Min skuld)
mea maxima culpa. (Min stora skuld)
Ideo precor beatam Mariam (Jag ber Dig, välsignade Maria)
semper Virginem, (Eviga Jungfru)
beatum Michaëlem Archangelum, (Välsignade ärkeängel Mikael)
beatum Ioannem Baptistam, (Välsignade Johannes Döpare)
sanctos Apostolos Petrum et Paulum, (Heliga apostlar Petrus och Paulus)
omnes Sanctos, et vos, fratres (et te, pater), (Alla helgon, systrar och bröder)
orare pro me ad Dominum Deum nostrum. (Bed för mig inför Herren, vår Gud)
Amen. (Amen)

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Nordisk familjebok, 1904–1926.