Visa källa för Bernhard von Beskow

{{Adlig
|succession               = [[Adlad]] [[von Beskow]]
|ämbetstid                =1826
|utnämnd                  = 
|företrädare              = 
|efterträdare             = 
|succession1              = [[Hovmarskalk]]
|ämbetstid1               =[[1832]] 
|utnämnd1                 = 
|företrädare1             = 
|efterträdare1            = 
|succession2              = [[Friherre]]
|ämbetstid2               =1843 
|utnämnd2                 = 
|företrädare2             = 
|efterträdare2            = 
|succession3              = 
|ämbetstid3               =
|utnämnd3                 = 
|företrädare3             = 
|efterträdare3            = 
|andra                    = <!-- andra titlar som inte förs in som succession -->
|övrigt                   =<!-- andra arbeten -->
<!-- andra uppgifter för publicist -->
|pseudonym             = 
|samarbeten            =
|nationalitet          = {{flaggbild2|Sverige}}
|språk                 = {{flaggbild|Sverige}} [[Svenska]]
|period                = [[Litteraturåret 1816|1816]]-[[Litteraturåret 1868|1868]]
|genre                 = [[poem]], [[libretto]]n, [[dramatik]], levnadsteckningar
|ämne                  = 
|rörelse               = [[Esaias Tegnér|Tegnérska]] riktningen<br>[[Schiller]]ska riktningen
|debutverk             =poem i [[Per Adam Wallmark|Wallmarks]] ''Journal'' 1816
|noterbara_verk        = "Sveriges anor"
|priser                = [[hedersdoktor]] i [[Uppsala universitet]] (1842)<br>[[serafimerbandet]] (1861), ledamot av [[Musikaliska akademien]] 1829 och av [[Kungliga Vetenskapsakademien]] 1836 liksom hedersledamotskap av [[Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien]] 1834, [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]]
|influenser            = [[Jonas Magnus Stiernstolpe]]<br>[[Adam Oehlenschläger]]
|influerade            = 
|signatur              = 
|fotnoter              =
<!-- släktuppgifter -->
|ätt                      = [[von Beskow]]
|sätesgård                =
|far                      = Bernhard Beskow
|mor                      =
|släktingar               =
<!-- personuppgifter -->
|personnamn               = 
|födelsenamn              =
|andranamn                =
|namn                     = Bernhard von Beskow
|bild                     = Bernhard von Beskow 1830.jpg
|bildstorlek              =
|bildtext                 = Målning av [[Olof Johan Södermark]], 1830.
|födelsedatum             = [[22 april]] [[1796]]
|födelseplats             = [[Stockholm]]
|alma_mater               =[[Uppsala universitet]]
|åtal                     =
|dom                      =<!-- kan vara tex dom som ej lett till straff-->
|straff                   =<!-- kan vara både dom och straff-->
|senastnämnddatum         = 
|dödsdatum                = {{Död datum och ålder|1868|10|17|1796|4|22}}
|dödsplats                = 
|förstnämnddatum          = 
|nämnddatum               = 
|nämndplats               = 
|residens                 =
|utbildning               =[[kansliexamen]] [[1814]]
|yrke                     = [[Hovman]], [[författare]] och [[publicist]]
|make                     =
|maka                     = Malin Wåhlberg
<!-- familj -->
|partner-1                = <!-- relation före gifte -->
|partnerbarn-1            = <!-- barn med relation före gifte -->
|make_maka                = 
|giftdatum                =1822
|giftplats                =
|barn                     = 
|föräldrar                = 
|make_maka2               = 
|giftdatum2               =
|giftplats2               =
|barn2                    = 
|partner                  = <!-- relation utan gifte -->
|partnerbarn              =
<!-- Internet -->
|webbplats                = 
}}
'''Bernhard von Beskow''', född [[22 april]] [[1796]] i [[Stockholm]], död [[17 oktober]] [[1868]], var en svensk [[friherre]], hovman, författare och publicist. Han var ledamot av [[Svenska Akademien]] 1828–1868, stol nr 12.

== Familjebakgrund och studier ==
Beskow växte upp i ett förmöget [[köpman]]shem som son till [[Bernhard Beskow den äldre|Bernhard Beskow]] och Anna Catharina Dalin och från 1822 gift med Magdalena af Wåhlberg. Hans första handledning var lämnad åt den glade skalden [[Jonas Magnus Stiernstolpe]], varigenom han redan tidigt fick hågen riktad, utom åt bokliga studier, även åt [[vitterhet]], musik och teckning. Efter att, enligt tidens sed, redan vid elva års ålder ha skrivits in som [[student]] vid [[Uppsala universitet]], avlade han [[kansliexamen]] 1814, blev samma år tjänsteman i handels- och finansexpeditionen och 1815 kopist där samt följande år kanslist och 1818 protokollssekreterare.

== Litterär debut ==
Redan 1816 hade Beskow debuterat med poem i [[Per Adam Wallmark|Wallmarks]] ''Journal''. Valet av organ är betecknande, ty Beskows ursprungliga läggning och uppfostran var närmast akademiska. Hans sinne för det retoriska, formellt imponerande drog honom först till den äldre skolan och därefter till den [[Esaias Tegnér|tegnérska]] riktningen. Beskow var medlem i [[Götiska Förbundet]].

1819–1820 företog Beskow en resa till [[Danmark]], [[Tyskland]], [[Schweiz]] och [[Italien]] samt gjorde därunder bekantskap med en rad författare, bland andra [[Adam Oehlenschläger|Oehlenschläger]], med vilken han knöt ett vänskapsband för livet, [[Goethe]], [[Tieck]], [[Friedrich Schlegel]], [[Franz Grillparzer|Grillparzer]], [[Karl Viktor von Bonstetten|Bonstetten]] med flera Redogörelsen för denna resa inflöt i olika tidskrifter och ingick i hans ''Vandrings-Minnen'' 
(1833–34).

== Genombrott ==
Efter hemkomsten inträdde Beskow, som under resan förlorat sin fader och blivit rik arvtagare, åter i tjänstgöring, men fortsatte tillika sin poetiska verksamhet och erövrade [[Svenska akademiens stora pris]] för det retoriska stycket "Sveriges anor". Dikten, som söker närma sig [[Esaias Tegnér]]s antitetiska och bildrika maner, blev åtskilliga år senare (1833) föremål för [[Johan Ludvig Runeberg|Runebergs]] nedgörande kritik.

Beskow rönte emellertid en rad av framgångar. 1822 gifte han sig med Malin Wåhlberg. Han blev 1825 förste expeditionssekreterare i kansliet och handsekreterare hos kronprinsen [[Oscar II|Oscar (I)]], upphöjdes 1826 i adligt stånd och blev 1827 [[kammarherre]]. Under sin andra stora utländska resa, 1827–1828, kallades han till ledamot av [[Svenska akademien]] efter [[statsråd]]et greve [[Gustaf Fredrik Wirsén|Wirsén]]. Vid denna tid vänder sig Beskow åt ett nytt diktområde, dramatiken, och blir den [[schiller]]ska riktningens främste representant i vår dramatik.

== Dramatik ==
Beskows förstlingsarbete, ''Erik XIV'' (1827–28), utgör två särskilda stycken, av vilka det ena skildrar Eriks fall, det andra hans försoning. Närmast följde ''Hildegard'' (1836) med ämne från brytningstiden mellan hedendom och kristendom. Samma år utkom skådespelet ''[[Torkel Knutsson (pjäs)|Torkel Knutsson]]'' (uppfört 1862), skildrande Torkels öde, då han faller offer såsom medlare mellan stridande partier. Torkels skepnad är dock ganska ohistorisk, han är en reformator före reformationen, och hans åskådningssätt företer släktskap med den schillerska typen för 1700-talets trosfrihet, markis Posa, av vilken han är en litterär ättling. Som fortsättning på ''Torkel Knutsson'' skrev Beskow det andra folkungadramat: ''Kung Birger och hans ätt'' (1837).

I ''Gustaf Adolf i Tyskland'' (1838) lämnade Beskow en dramatiserad tidsmålning av [[Gustav II Adolf]]s uppträdande i [[trettioåriga kriget]]. Beskow skrev också [[libretto]]n till en opera, ''Ryno eller den vandrande, riddaren'' (1834), med musik av [[Eduard Brendler]] och dåvarande kronprinsen Oskar. Spelåret 1831–32 var Beskow chef för [[hovkapellet]] och [[kungliga teatern]], ett uppdrag, som han skötte insiktsfullt och oegennyttigt, men vars många förtretligheter verkade uppslitande på hans nerver, så att han måste nedlägga ämbetet efter endast ett spelår.

== Ledamotskap av akademien och publicistisk verksamhet ==
Efter att ha frånträtt denna befattning blev Beskow [[1832]] [[hovmarskalk]], lämnade därefter tjänstemannabanan och utsågs 1834 till [[Svenska Akademien#Ledamotskap|Svenska akademiens ständige sekreterare]] efter [[Frans Michael Franzén|Franzén]].

Beskow utövade under dessa år en omfattande publicistisk verksamhet. Redan 1823 författade han en stridsskrift mot ''Argus''; åren 1828–30 var han en flitig medarbetare i den av Rydqvist utgivna tidningen ''Heimdall'', och han lämnade även bidrag till andra tidningar och tidskrifter. Efter frånträdandet av chefskapet för teatern råkade han i strid med [[Anders Lindeberg]], som skarpt angripit hans direktörskap, och utgav den gäckande och hänsynslösa pamfletten ''Flugsmällan'' (1833), som gisslade Lindebergs litterära verksamhet samt offentliga och enskilda personlighet. Då Lindeberg åtalade skriften, lät Beskow inlämna [[namnsedel]], som angav sufflören Wessling såsom skriftens författare, och han fortsatte i dennes namn under rättegången sin skarpa polemik mot Lindeberg.

Hans senare publicistiska verksamhet var mera rent politisk i de konservativa och monarkiska idéernas tjänst, och han författade flera av denna sidas stridsskrifter. Sålunda utgav han efter de [[Magnus Jacob Crusenstolpe#Majestätsbrottet och Crusenstolpe-kravallerna|crusenstolpeska oroligheterna]] ''Dagens händelser bedömda af en landtman'' (1838), vilken följdes av ''Upplösning är icke upplysning'' (1839), ''Har Sverige publicitet och publicister?'' (2 häften, s. å.), ''Den irrande publicisten'' (1840) samt det dramatiserade tidningsäventyret ''Papperskråkorna'' (samma år). Samtidigt härmed blev Beskow, som förut stått [[Johan Christoffer Askelöf|Askelöf]]s ''[[Svenska Minerva]]'' nära, en av det nya konservativa organet ''[[Svenska biet]]s'' främjare och medarbetare samt torde till detsamma ha lämnat många, alltid anonyma bidrag, då det gällde att försvara [[Karl XIV Johan|Karl Johans]] regim och angripa den dåtida liberalismen. Genom denna hållning kom Beskow i stor nåd hos den gamle kungen, som vid sin jubelfest 1843 tilldelade honom [[friherre]]titeln, men däremot i ett mera främmande förhållande till den liberale kronprinsen, Oscar (I).

== Senare karriär ==
Efter Oscar I:s tronbestigning drog sig Beskow tillbaka från det politiska livet och ägnade sig alltmera uteslutande åt sin akademiska verksamhet. Under den första tiden av sitt sekretariat hade han visserligen att utkämpa strider med bisittare (såsom [[Gustaf Lagerbjelke (1817–1895)|Gustaf Lagerbielke]] och andra), men allt som tiden gick, blev hans ledarskap i akademien alltmera erkänt. Hans verksamhet såsom sekreterare var präglad av intresse för alla akademiens olika angelägenheter (minnesteckningar, [[Svenska akademins ordbok|ordboksarbete]], prisutdelningar, inval), och han ådagalade tillika en anmärkningsvärd fördomsfrihet och fördragsamhet mot skilda vittra riktningar (mindre kanske mot politiska motståndare).

En särskild uppgift fann Beskow i författandet av minnesteckningar och utövade på detta område en rik och omfattande verksamhet. Han författade inledande levnadsteckningar och litterära karakteristiker till Stiernstolpes, [[Johan Olof Wallin|Wallins]], [[Valerius]] och [[Pehr Henrik Ling|Lings]] samlade arbeten samt höll minnestal och gravtal över [[Anders Fredrik Skjöldebrand]], [[Axel Arvid Raab]], [[Carl Gustaf von Brinkman]], [[Mathias Rosenblad]], [[Jöns Jacob Berzelius]] med flera.

Märkligast är dock de minnesteckningar han offentliggjort i Svenska akademiens handlingar över [[Gustaf Fredrik von Rosen (1688–1769)|Gustaf Fredrik von Rosen]] (1850), [[Samuel Åkerhielm den yngre|Samuel Åkerhielm]] (1851), [[Lars Kagg]] (1853), [[Fabian Wrede (1641–1712)|Fabian Wrede]] (1854), [[Bengt Erland Fogelberg]] (1855), [[Urban Hjärne]] (1856), [[Johan Göransson Gyllenstierna|Johan Gyllenstierna]] (1857), [[Emanuel Swedenborg]] (1858), [[Torbern Bergman]] (1859), [[Carl Bernhard Wadström]] (1860), [[Carl Gustaf af Leopold]] (1861), [[Carl Christoffer Gjörwell den äldre|Carl Christoffer Gjörwell]] (1862), [[Carl Gustaf Tessin]] (1864) och [[Swen Lagerberg]] (1865), vartill kommer minnesteckningen över [[Görtz]] (1867) samt hans i Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademiens handlingar offentliggjorda litteraturhistoriska utkast över [[Carl August Ehrensvärd (1745–1800)|Carl August Ehrensvärd]]s konstfilosofi (prisbelönt 1834, tryckt 1842), med ganska rika konsthistoriska meddelanden. Ett antal av sina levnadsteckningar samlade Beskow under titeln ''Minnesbilder'' (2 delar, 1860–66).

Under sin studietid i Uppsala fick han privatundervisning i [[tecknare|teckning]] av [[Johan Ahlberg]] men han nådde bara en bit övrer det som då kallades diletantstadiet. Han tecknade främst porträtt. Han är representerad med fyra porträtt och några kostymskisser vid [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]]<ref>[http://emp-web-84.zetcom.ch/eMP/eMuseumPlus?service=ExternalInterface&module=collection&objectId=35120&viewType=detailView Nationalmuseum]</ref>.

== Eftermäle ==
[[Fil:Solna, Bernhard von Beskow.JPG|miniatyr|200px|Bernhard von Beskows gravvård på [[Solna kyrkogård]].]]
Beskow är i viss mån den siste [[äreminne]]sförfattaren i gammal mening; han gjorde vyerna vidare än hans gustavianska föregångare och grundade sina minnesteckningar ofta nog på en omfattande [[forskning]]; men såväl det konstfullt utarbetade, vältaliga språket som framför allt den starkt [[panegyrisk]]a anläggningen göra honom till en äreminnesförfattare enligt äldre tiders uppfattning; Rydqvist anmärker, att "bilden blef honom under målningen alltmera kär, så att han liksom [[Pygmalion (kung på Cypern)|Pygmalion]] slutligen förälskade sig i sin egen skapelse af marmor".

Detta målande i ljusa färger och denna benägenhet att blunda för eller urskulda föremålens svaga sidor framträda också i hans historiska skildringar över [[Gustav III]] som kung och människa (påbörjad 1859; sista delen oavslutad och tryckt 1869 efter hans död) och Karl XII i [[Alt-Ranstädt]] (1865), vilken närmast var framkallad av [[Anders Fryxell|Fryxells]] skildring.

Han framdrog emellertid som sina hjältars försvarsadvokat många inlägg till deras friande inför historiens domstol. Samma förtjänster och brister utmärker hans litteraturhistoriska skildringar, som den utförliga [[äreräddning]]en av Leopold och den [[postumt]] utgivna skriften ''Om den estetiska betydelsen af Thorilds strid emot Kellgren och Leopold'', i vilka han med entusiasm, men även med ensidighet hävdar den akademiska sidans rätt mot nyhetsmakarna.

I Svenska akademiens handlingar offentliggjorde han också sin [[populärfilosofi]]ska skrift ''Om själens helsa'' (1857). Han påbörjade dessutom sin egen [[självbiografi]], ''Lefnadsminnen'' (tryckt 1870). Beskow utövade ett i många avseenden storartat [[mecenat]]skap mot skriftställare och konstnärer, och han visade sig själv besinna de ord han en gång uttalat: "När skola en gång nordens store, såsom deras likar i andra länder, anse det hedrande att vårda och uppmuntra unga snillen?"

Hedersbevisningar av mångfaldiga slag kom honom till del, däribland [[hedersdoktor]]at i [[Uppsala universitet|Uppsala]] (1842), överstekammarjunkartiteln och [[serafimerbandet]] (1861), ledamotskap av åtskilliga utländska [[akademier och lärda samfund]] samt av [[Musikaliska akademien]] 1829 och av [[Kungliga Vetenskapsakademien]] 1836 liksom hedersledamotskap av [[Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien]] 1834 och av [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] 1837. År 1868, natten mellan 17 och 18 okt., avled han stilla. Han skänkte betydande summor av sin förmögenhet till de samfund och institutioner, som vårdade de litterära, vetenskapliga och konstnärliga idrotter, för vilka han i livet intresserat sig; särskilt Svenska akademien har mycket att tacka honom för.

==Adelskap==
Bernhard von Beskow adlades 1826 och fick då adelsprefixet "von" tillagt till sitt tidigare namn. Han blev friherre 1843.<ref name=anr/> Hans äktenskap, ingånget 1822,<ref name=anr/> var emellertid barnlöst, och namnet "von Beskow" kom därför bara att bäras av honom själv och av hans hustru.<ref name=a72/>

Släktnamnet [[Beskow (släkt)|Beskow]] fördes dock vidare av hans brorsöner, bland vilka märks [[Fritz Beskow (1832–1901)|Fritz Beskow]], [[Gustaf Emanuel Beskow]], [[Theodor Beskow]] och [[Wilhelm Beskow]].

==Bibliografi över digitaliserade verk==
*{{bokref |titel=Wandrings-minnen, 1 |år=1833|utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=19404742|url=http://hdl.handle.net/2077/42415}}
*{{bokref |titel=Wandrings-minnen, 2 |år=1834|utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=19371129|url=http://hdl.handle.net/2077/42380}}
*{{bokref |titel=Wandrings-minnen, 3 |år=183-?|utgivningsort=Stockholm |språk=swe |libris=19404791|url=http://hdl.handle.net/2077/42437}}
*{{bokref |titel=Upplösning är icke upplysning: eller bihang till brochyren "Dagens händelser bedömde af en landsman" |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2504173 |år=1838 |utgivningsort=Uppsala |libris=21574175 }}
*{{bokref |titel=Personalier öfver Hennes Maj:t Enkedrottningen Eugenia Bernhardina Desideria, då hennes jordiska qvarlefvor nedsattes i Riddarholmskyrkans konungagraf den 11 januari 1861 |url=http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:eod-2559996 |år=1861 |utgivningsort=Stockholm |libris=21649085 }}
*{{bokref |titel=Minne af Kongl. bibliotekarien Karl Kristofer Gjörvell |utgivningsort=Stockholm |år=1963 |språk=swe |libris=2lnxhz3w0mz7p15n	|url=https://gupea.ub.gu.se/2077/82491}}
*{{bokref |titel=Ett besök i Lund vid aftäckningen af Tegnérs bildstod : ur outgifna reseanteckningar |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/BeskowBvon/titlar/EttBesokILund1899/info |år=1900 |utgivningsort=[Stockholm] |libris=18150903 }}
*{{bokref |titel=P. D. A. Atterboms och B. v. Beskows brevväxling. 1, 1822-1840 |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/AtterbomBeskowBrevI/info |år=1926 |utgivningsort=Stockholm |libris=18151118 }}
*{{bokref |titel=P. D. A. Atterboms och B. v. Beskows brevväxling. 2, 1841-1850 |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/AtterbomBeskowBrevII/info |år=1927 |utgivningsort=Stockholm |libris=18151117 }}
*{{bokref |titel=P. D. A. Atterboms och B. v. Beskows brevväxling. D. 3, 1851-1855 |url=http://litteraturbanken.se/forfattare/AtterbomPDA/titlar/AtterbomBeskowBrevIII/info |år=1928 |utgivningsort=Stockholm |libris=18151116 }}

== Källor ==
* {{runeberg.org|nfbc|0080.html Beskow, 1. Bernhard von|url=http://}}
*''[[Svenskt konstnärslexikon]]'' del I, sid 171, [[Allhems Förlag]], Malmö. {{Libris post|8390293}}
=== Noter ===
<references>
<ref name=anr>[https://runeberg.org/anrep/1/0182.html Adel. och Friherrl. ätterna von Beskow, N:ris 2299, †, och 399.] i [[Gabriel Anrep]]: ''Svenska adelns ättar-taflor'' (1858–1864)</ref>
<ref name=a72>[https://runeberg.org/adelskal/1872/0071.html Friherrl. ätten von Beskow, N:r 399] i ''[[Sveriges Ridderskaps och Adels kalender]]'', 1872.</ref>
</references>

== Vidare läsning ==
*{{bokref |efternamn=Böök |förnamn=Fredrik |titel=Ögonvittnen : kulturhistoriska kåserier |år=1926 |utgivare=Åhlén & Åkerlund |utgivningsort=Stockholm |libris=28255 |kapitel=Bernhard von Beskows memoarer |sid=46–67 }}
*{{bokref |efternamn=Rydqvist |förnamn=Johan Erik |titel=Bernhard von Beskow : Minnesteckning |år=1873 |utgivningsort=Stockholm |libris=3020017 }}
* {{SBL|18136 |författare=[[Simonsson, Ivar]]|år=1924}}
== Externa länkar ==
* {{wikisource|Författare:Bernhard von Beskow}}
*{{Commonscat|Bernhard von Beskow}}
* {{SvenskaAkademiensLedamotsregister}}

{{Svenska Akademien}}
{{Svenska Akademien stol 12}}

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Beskow, Bernhard}}
[[Kategori:Chefer vid Kungliga Operan]]
[[Kategori:Ledamöter av Svenska Akademien]]
[[Kategori:Svenska Akademiens ständiga sekreterare]]
[[Kategori:Alumner från Uppsala universitet]]
[[Kategori:Hedersdoktorer vid Uppsala universitet]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Vitterhetsakademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Musikaliska Akademien]]
[[Kategori:Ledamöter av Konstakademien]]
[[Kategori:Mottagare av Svenska Akademiens stora pris]]
[[Kategori:Riddare och kommendör av Kungl. Maj:ts Orden]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Släkten Beskow|Bernhard]]
[[Kategori:Gravsatta på Solna kyrkogård]]
[[Kategori:Författare från Stockholm]]
[[Kategori:Födda 1796]]
[[Kategori:Avlidna 1868]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Svenska teaterchefer under 1800-talet]]
[[Kategori:Representerade vid Nationalmuseum]]