Valdemarsvik
- För andra betydelser, se Valdemarsvik (olika betydelser).
Valdemarsvik är en tätort i Östergötlands län samt centralort i Valdemarsviks kommun. Större delen av tätorten är belägen i Östergötland, en mindre del i Småland. Sommartid förvandlas orten till en turiststad med många båtåkande besökare här och i närbelägna Gryts skärgård.
| Valdemarsvik | |
| tätort centralort | |
 Drönarbild över hamnområdet
| |
| Land |  Sverige
|
|---|---|
| Landskap | Östergötland Småland |
| Län | Östergötlands län |
| Kommun | Valdemarsviks kommun |
| Distrikt | Valdemarsviks distrikt, Ringarums distrikt |
| Koordinater | 58°11′59″N 16°35′38″Ö / 58.19972°N 16.59389°Ö |
| Area | |
| - tätort | 265 hektar (2020)[3] |
| - kommun | 2 050,27 km² (2019)[1] |
| Folkmängd | |
| - tätort | 2 751 (2020)[3] |
| - kommun | 7 553 (2024)[2] |
| Befolkningstäthet | |
| - tätort | 10,4 inv./hektar |
| - kommun | 4 inv./km² |
| Tidszon | CET (UTC+1) |
| - sommartid | CEST (UTC+2) |
| Postort | Valdemarsvik |
| Postnummer | 615 3X |
| Riktnummer | 0123 |
| Tätortskod | T1304[4] |
| Beb.områdeskod | 0563TC104 (1960–)[5] |
| Geonames | 2665675 |
  Ortens läge i Östergötlands län
| |
| Wikimedia Commons: Valdemarsvik | |
| SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata | |
Geografi
redigeraValdemarsvik ligger vid Valdemarsviken, som ger orten förbindelse med Östersjön. Väg E22 passerar nära orten, som ligger fem mil söder om Norrköping och sex mil norr om Västervik. Genom orten flyter Vammarsmålaån, som i sitt nedre lopp utgör gräns mellan Östergötland och Småland.[6]
Historia
redigeraDet första omnämnandet om platsen, då under namnet Wagmare, finns i ett pergamentsbrev från 1392 i Borkhults arkiv.[7]
Ortnamnet stavades Wallmarswijk 1644 och Wamalswijk 1652. Förleden innehåller Vammar (j Wagmare 1383), namn på en by vid dagens tätort. I bynamnets förled in- går dialektordet våg "vik, utbuktning (av fjärd, älv osv.)", fsv. vagher Efterleden är mar "grund och sumpig vik" o.d. Namnet Vammar har äldst syftat på Valdemarsvikens nu uppgrundade förlängning vid byn. Äldre former av tätortsnamnet går igen i vår tids dialektuttal, t.ex. "Val- mersvik", "Vammarsvik", med anslutning till ordet vad- mal. Den felaktiga anknytningen till mansnamnet Valde- mar kan spåras tillbaka till 1600-talets slut och 1700-ta- let (Waldmars-W(ik 1698, Waldemarswik 1766).[8]
Valdemarsvik fick 1647 rättigheter som lydköping under Västerviks stad och Söderköpings stad. Senare blev man friköping.
Valdemarsvik var slutstation på Norrköping–Söderköping–Vikbolandets Järnväg fram till banans nedläggning 1966. Stationshuset ritades 1904 av arkitekt Teodor Folcke och stod klart 1905, inför invigningen året därpå av järnvägslinjen, som anslöt staden till Norrköping.[9] Byggnaden, som senare byggts om, har ett mycket högt kulturhistoriskt värde.[9]
Administrativa tillhörigheter
redigeraValdemarsvik var och är beläget i Ringarums socken och blev trots att det var en köping inte en köpingskommun vid kommunreformen 1862 utan kom att ingå i Ringarums landskommun. Valdemarsvik med kringområde utbröts 1914 ur landskommunen och bildade Valdemarsviks köping som 1971 uppgick i Valdemarsviks kommun där Valdemarsvik sedan dess är centralort.[10]
I kyrkligt hänseende tillhör orten sedan 1 maj 1919 Valdemarsviks församling, efter att dessförinnan ha ingått i Ringarums församling.[11]
Orten ingick till 1894 i Hammarkinds tingslag, därefter till 1903 i Hammarkind med Stegeborgs tingslag och sedan till 1971 i Hammarkinds och Skärkinds tingslag. Sedan 1971 ingår Valdemarsvik i Norrköpings domsaga.[12]
Befolkningsutveckling
redigera| Befolkningsutvecklingen i Valdemarsvik 1950–2020[13][14] | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
| 1950 | 3 376 | |||
| 1960 | 3 038 | |||
| 1965 | 3 437 | |||
| 1970 | 3 545 | |||
| 1975 | 3 558 | |||
| 1980 | 3 615 | |||
| 1990 | 3 250 | 285 | ||
| 1995 | 3 180 | 285 | ||
| 2000 | 2 954 | 287 | ||
| 2005 | 2 885 | 288 | ||
| 2010 | 2 772 | 289 | ||
| 2015 | 2 685 | 265 | ||
| 2020 | 2 751 | 265 | ||
Näringsliv
redigeraGarveriet i Valdemarsvik var fram till 1960-talet Sveriges största garveri. Det grundades av släkten Lundberg, som också stod som ägare fram till nedläggningen. Ett muddringsprojekt med syfte att rena viken från krom- och kvicksilverrester efter garveriverksamheten genomfördes av kommunen åren 2012-2015.[15][16]
År 1961 förlade Abene sin produktion till Valdemarsvik.
Bankväsende
redigeraValdemarsviks sparbank grundades år 1905 och är alltjämt en fristående sparbank. År 1998 övertogs Föreningsbanken i Valdemarsvik.
Kalmar enskilda bank öppnade ett avdelningskontor i Valdemarsvik på 1870-talet.[17] Denna bank övertogs senare av Bankaktiebolaget Södra Sverige, senare Handelsbanken. På 1910-talet etablerade Göteborgs bank ett kontor i Valdemarsvik. Detta kontor fördes 1949 över till Skandinaviska banken.[18]
År 1981 tog Östgötabanken över Handelsbankens kontor i Valdemarsvik.[19] Då var Skandinaviska bankens kontor redan indraget.[20] Senare lade även Östgötabanken ner i Valdemarsvik.
Föreningsliv och evenemang
redigeraWaldemarsviks Träbåtsförening arrangerar årligen Waldemarsviksrodden,[21][22]en tävling mellan Östergötland och Småland i klassiska träbåtar. Föreningen bedriver sin verksamhet vid Storängen, ett område där det tidigare funnits en trävaruhandel och hyvleri.[22]Sommartid finns båtarna i Valdemarsviks hamn.[22] Karnebåtfestivalen är ett annat, årligen återkommande evenemang. Efter två års uppehåll på grund av Coronapandemin återkom Karnebåtsfestivalen 2022.[23]
Sport
redigeraValdemarsvik har sedan år 2000 en ishall, Sparbankshallen, där WIF Hockey spelar.
Fotbollssektionen spelar i division 4 Östergötland. Fotbollsspelaren Nils Liedholm kommer från Valdemarsvik. Stig ”Vammar” Gustavsson, allsvensk guldvinnare med IFK Norrköping, Niclas Forsberg, superettaspelare med Åtvidabergs FF och Elin Hammarman, damallsvenskan med Kenty/Linköpings FC och AIK är fostrade i Valdemarsviks IF.
Personer med anknytning till orten
redigeraDöda
redigera- Evelyn Forssberg, svensk kvinnosakskvinna
- Karl Forssberg (1860-1937), disponent
- S.P. Forssberg (1821-1907), godsägare
- Bengt Gustaf Bredberg (1797–1873), kemist och metallurg
- Helmer Gustavson (1938–2018), runolog
- Arvid Hellebladh (1902–1984), kommunalkamrer och socialdemokratisk politiker
- Johannes Wikström (1804-1847), grosshandlare
- Nils Lindstrand (1869–1958), fabrikör och socialdemokratisk riksdagspolitiker
- Nils Liedholm (1922–2007), fotbollsspelare och tränare
- Karl Lundberg (1873–1939), verkställande direktör för Lundbergs läderfabrik
- Carl Johan Lundberg (1843–1897), garvare och grundare av C J Lundbergs Läderfabrik
- Walter Lundberg (1877-1930), Fabrikschef på C J Lundbergs läderfabrik
- Sven Lundberg (1899–1947), VD för C. J. Lundbergs läderfabriks AB
- Ernst Malmberg (1867–1960), skriftställare och konstnär
- Gustaf Malmberg (1870–1955), präst
- Klas Odén (1846–1910), statistiker och biograf
- Martin Stenman (1919–1973), konstnär
- Kerstin Lundberg-Stenman (1926–2007), konstnär
- Östen Wikström (1750-1807), skeppare
Levande
redigera- Bo G. Andersson (1953–), journalist
- Ingvar Skogsberg (1937–), regissör
- Jan-Åke Jonsson (1951–), företagsledare
- Lena Ek, (1958-) politiker, fd miljöminister, Centerpartiet
- Tom Sjöstedt, (1975 –) kock, Årets kock 2008
- Sofie Sarenbrandt, (1978 – ), författare
- Louise Winblad (1981–), illustratör, författare
- Veronica Magnusson (1981–), fackförbundsordförande, Vision
- Gustav Kasselstrand (1987–), partiledare Alternativ för Sverige
- Magnus Ek, (1994-) politiker, Centerpartiet
Bilder
redigera-
Fotografi från 1923. -
Vykort över tätorten 1912. -
Vykort över tätorten 1910. -
Vykort över tätorten 1929. -
Stationen 1920 -
Sparbankstorget 2007. -
Lundbergs läderfabrik.
Externa länkar
redigeraReferenser
redigera- ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 13 september 2013.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Cederqvist, Bo (2015-04-22): "Ny bro vid landskapsgränsen". Arkiverad 13 oktober 2016 hämtat från the Wayback Machine. nt.se. Läst 18 augusti 2016.
- ^ ”Historik”. Valdemarsviks Kommun. Arkiverad från originalet den 31 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160331135543/http://www.valdemarsvik.se/sv/Publik/Om-kommunen/Historik/?mode=Comment. Läst 19 augusti 2016.
- ^ Mats Wahlberg, red (2013). Svenskt ortnamnslexikon. Språk- och folkminnesinstitutet. sid. 341. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf. Läst 14 augusti 2024
- ^ [a b] Antikvarisk förundersökning Stationshuset Valdemarsvik, 2020-08-26, uppdragsnummer 10306210, beställare Valdemarsviks kommun. Läst den 21 februari 2023.
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Norrköpings tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
- ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014.
- ^ ”Kommunen städar upp efter företagets muddring”. Arkiverad från originalet den 7 maj 2021. https://web.archive.org/web/20210507153900/https://nt.se/nyheter/valdemarsvik/kommunen-stadar-upp-efter-foretagets-muddring-om5531751.aspx. Läst 27 maj 2020.
- ^ 3. Planförslag och måluppfyllelse, Valdemarsviks kommun, odaterad, sidan 47. Läst den 22 februari 2023.
- ^ 1876-1880 Östergötlands län - BISOS. H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 5. Åren 1876-1880. Östergötlands län, p. 35
- ^ Omfattande filialbyten affärsbankerna emellan, Svenska Dagbladet, 13 juli 1949
- ^ Dagens Industri, 17 februari 1981
- ^ Årsredovisning 1980 Arkiverad 18 september 2020 hämtat från the Wayback Machine., Skandinaviska Enskilda banken
- ^ Waldemarsviks Träbåtsförening på kommunens webbplats. Läst den 24 februari 2023.
- ^ [a b c] Waldemarsviks Träbåtsförenings webbplats. Läst den 24 februari 2023.
- ^ ”Karnebåtfestivalen tillbaka efter två års uppehåll.”. nt.se. https://nt.se/bli-prenumerant/artikel/jp614d0l/nt-bd-0kr-dp1. Läst 27 februari 2023.