Undersåkers församling
Undersåkers församling är en församling i Norra Jämtlands kontrakt i Härnösands stift. Församlingen ingår i Åre pastorat och ligger i Åre kommun i Jämtlands län.
| Undersåkers församling Församling | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Kommun | Åre kommun[1] |
| Trossamfund | Svenska kyrkan |
| Stift | Härnösands stift |
| Pastorat | Åre pastorat[2] |
| Bildad | medeltiden |
| Avskild från | Undersåkers socken (1863) |
| Medlemmar | 2 248 (64 %) ()[3] |
| Folkmängd | 3 517 ()[3] |
| Upphov till | Undersåkers distrikt |
| Karta | |
 i Jämtlands län.  Undersåkers församlings läge i Jämtlands län. | |
| Koordinat | 63°19′39″N 13°23′12″Ö / 63.327538888889°N 13.386563888889°Ö |
| Utsträckning | SCB:s kartsök |
| Koder, länkar | |
| Församlingskod | 232200 (–) 232201 (–) 232105 (–) |
| Pastoratskod | 101303 |
| Kyrkoarkiv | SE/ÖLA/11100 (–) |
| Webbplats | Pastoratets webbplats |
| Redigera Wikidata | |
Administrativ historik
redigeraFörsamlingen har medeltida ursprung.
Församlingen var till 1 maj 1925 moderförsamling i pastoratet Undersåker och Mörsil som omkring 1350 utökades med Åre församling och Kalls församling, från 1 maj 1925 till 1 maj 1928 moderförsamling i pastoratet Undersåker, Mörsil, Kall och Undersåkers lappförsamling, från 1 maj 1928 till 1942 moderförsamling i pastoratet Undersåker, Mörsil och Undersåkers lappförsamling och från 1942 till 1962 moderförsamling i pastoratet Undersåker och Mörsil. Från 1962 till 2000 utgjorde församlingen ett eget pastorat.[4] Från 2000 ingick församlingen i ett pastorat med Kalls församling och från 2018 i Åre pastorat.[5]
Kyrkoherdar
redigera| Ämbetstid[6] | Namn | Levnadstid | Övrigt |
|---|---|---|---|
| 1428–1430 | Pawal | ||
| 1468 | Daniel Nilsson | ||
| 1480-talet | Silfasth | ||
| 1493 | Mattz | ||
| 1493–1530 | Anund | ||
| 1532–1566 | Måns Karlsson Blix | 1502–1570 | |
| 1566–1611 | Laurentius Magni Blix | 1561– | |
| 1613–1635 | Hans Christenssen | 1613–1635 | |
| 1636–1662 | Adamus Wilhelmi Klangundius | 1605–1662 | |
| 1663–1677 | Petrus Nicolai Berghemius | –1677 | |
| 1680–1705 | Petrus Andreae Sundius | 1641–1705 | |
| 1707–1714 | Petrus Petri Sundius | 1679–1714 | |
| 1715–1719 | Johannes Hammarberg | 1687–1719 | |
| 1720–1723 | Olof Svanholm | 1658–1723 | |
| 1725–1739 | Nicolaus Jacobi Åmann | 1693–1739 | |
| 1741–1766 | Jonas Sellin | Senare kyrkoherde i Rödöns församling. | |
| 1766–1782 | Sven Hellström | 1722–1782 | |
| 1783–1817 | Jahan Söderberg | 1737–1817 | |
| 1818–1821 | Johan Olof Arbman | Senare kyrkoherde i Offerdals församling. | |
| 1821–1833 | Pehr Lagergren | Senare kyrkoherde i Indals församling. | |
| 1835–1862 | Isak Byström | 1789–1862 | |
| 1865–1878 | Erik Norrman | 1804–1878 | |
| 1880–1902 | Olof Wilhelm Gustaf Norrman | 1835–1902 | |
| 1904–1917 | Anders Emil Lindeman | 1849–1917 |
Kyrka
redigeraSe även
redigeraKällor
redigera- ^ Nationell Arkivdatabas Referenskod: SE/232105000, läst: 2 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Stift, kontrakt och pastorat i nummerordning med ingående församlingar 2020-01-01, SCB, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Medlemmar i Svenska kyrkan i förhållande till folkmängd den 31.12.2019 per församling, kommun och län samt riket, Svenska kyrkan, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013.
- ^ ”Kyrkliga indelningar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/kyrkliga-indelningar/. Läst 31 december 2022.
- ^ Bygdén, Leonard; Hasselberg Bertil (1926). Hernösands stifts herdaminne: bidrag till kännedomen om prästerskap och kyrkliga förhållanden till tiden omkring Luleå stifts utbrytning. D. 4. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 265-281. Libris 490181. https://runeberg.org/hernosandh/4/0267.html