Svartsmalbi
Svartsmalbi (Lasioglossum fratellum) är en biart som först beskrevs av Pérez 1903.[2][3] Svartsmalbi ingår i släktet smalbin och familjen vägbin.[4][2][3] Inga underarter finns listade.[4]
| Svartsmalbi | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Leddjur Arthropoda |
| Understam | Sexfotingar Hexapoda |
| Klass | Egentliga insekter Insecta |
| Ordning | Steklar Hymenoptera |
| Överfamilj | Bin Apoidea |
| Familj | Vägbin Halictidae |
| Släkte | Smalbin Lasioglossum |
| Undersläkte | Sphecodogastra[1] |
| Art | Svartsmalbi Lasioglossum fratellum |
| Vetenskapligt namn | |
| § Lasioglossum fratellum | |
| Auktor | (Pérez, 1903) |
 | |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Beskrivning
redigeraSvartsmalbiet är ett slankt bi med svart grundfärg.[5] Clypeus (munskölden)[a] och pannan är upphöjda, mest så hos hanen. Hos honom är spetsen på clypeus gul, något som överläppen[a] också kan vara. De övervägande mörka antennerna kan vara gula undertill, mest tydligt hos hanen, som också känns igen på antennernas längd. Vingbaserna är brunaktiga hos båda könen. Tergiternas[b] bakkanter kan vara svagt röda hos honan. Båda könen har otydliga vita hårband på sidorna av tergit 2 och 3. Kroppslängden är mellan 7 och 8 mm.[6]
Ekologi
redigeraSvartsmalbiet föredrar alpina och inte för varma habitat som skogsvägar, skogsbryn och -gläntor, kärr[6] och sandhedar, gäna med högre vegetation. I Sydeuropa är biet huvudsakligen en bergsart[7] med habitat som tundra och bergsängar.[8]. i Alperna kan det gå så högt som 2 200 m[5].
Flygtiden varar från april till september för honorna, medan hanarna flyger från slutet av juni till september. Arten är generalist vad gäller näringssöket; det har bland annat iakttagits på ljungväxter som blåbär, klockväxter, korgblommiga växter som tusensköna och dunörtsväxter som mjölke.[7] Arten är en viktig pollinatör av lingon och blåbär.[6]
Fortplantning
redigeraI den södra delen av utbredningsområdet är arten primitivt eusocial, en eller flera döttrar ur den första kullen stannar ofta kvar och fungerar som arbetare, medan honan vaktar boet vid ingången.[7][6] Det förekommer också att mer än en hona kan samsas om samma bo, som då kan ha upp till 17 larvceller[7]. I den norra delen av utbredningsområdet lever den emellertid solitärt.[6] Honan gräver ut en underjordisk kammare med upp till 9 larvceller, var och en med ett ägg och näring i form av pollen och nektar.[7]
Det händer att blodbiet glasblodbi snyltar på boet.[7]
Honan kan bli två år gammal, och kan i sociala samhällen övervintra en andra gång tillsammans med honorna från första kullen.[6]
Utbredning
redigeraSvartsmalbiet finns från Sydeuropa till norra Finland, västerut från England via Ryssland till Kaukasus och Kina.[8]
I Sverige finns arten i hela landet utom i utpräglade slättbygder och norra Norrlands fjällvärld.[6]
I Finland finns den i hela landet från Åland och sydkusten till norra Lappland, men den är vanligare i söder.[9]
Status
redigeraGlobalt är arten klassificerad som livskraftig (LC) av IUCN, och inga hot är registrerade. Även i Sverige[6] och Finland[9] är den klassificerad som livskraftig.
Kommentarer
redigera- ^ [a b] Clypeus, även kallad munskölden, är den platta som sitter högst upp mellan käkarna. Under denna sitter labrum eller överläppen.
- ^ Tergiterna är segmenten på bakkroppens ovansida. Honan har 6 sådana, hanen 7, som numreras med början framifrån. Motsvarande segment på bakkroppens undersida kallas sterniter.
Källor
redigera- ^ ”Lasioglossum fratellum (Pérez,1903)”. Discover Life. http://www.discoverlife.org/mp/20q?search=Lasioglossum+fratellum. Läst 15 september 2013.
- ^ [a b] ”Lasioglossum fratellum (Pérez, 1903)” (på engelska). Integrated Taxonomic Information System (ITIS). https://www.itis.gov/servlet/SingleRpt/SingleRpt?search_topic=TSN&search_value=758457#null. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] de Jong, Y. (2016). ”Lasioglossum fratellum (Pérez, 1903) | svartsmalbi”. Namn och släktskap. Artdatabanken. https://namnochslaktskap.artfakta.se/taxa/103156/details?lang=sv. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Bisby F.A., Roskov Y.R., Orrell T.M., Nicolson D., Paglinawan L.E., Bailly N., Kirk P.M., Bourgoin T., Baillargeon G., Ouvrard D. (red.) (15 december 2011). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2011 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2011/search/all/key/lasioglossum+fratellum/match/1. Läst 24 september 2012.
- ^ [a b] ”Furchenbienen: Lasioglossum fratellum” (på tyska). Tier und Natur. http://www.wildbienen.de/eb-lfrat.htm. Läst 17 september 2015.
- ^ [a b c d e f g h] Cederberg, B., Hagman, A., Johansson, N., Stenmark, M. et al. (2020). ”Svartsmalbi Lasioglossum fratellum”. Artbestämning. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/103156. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b c d e f] G. W. Allen (2006). ”Lasioglossum fratellum (Pérez,1903)” (på engelska). Bees Wasps & Ants Recording Society. http://www.bwars.com/index.php?q=bee/halictidae/lasioglossum-fratellum. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Pauly, A. & Michez, D. 2015 Lasioglossum fratellum . Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2018.1. Läst 23 januari 2023.
- ^ [a b] Juho Paukkunen (2019). ”Svartsmalbi – Lasioglossum fratellum”. Finlands artdatacenter. https://laji.fi/sv/taxon/MX.204371. Läst 23 januari 2023.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Svartsmalbi.
Wikispecies har information om Lasioglossum fratellum.