Staffan Göthe
Lars Staffan Göthe, född 20 december 1944 i Luleå, är en svensk skådespelare, dramatiker och regissör. Han är professor vid Teaterhögskolan i Malmö.
Staffan Göthe | |
Född | Lars Staffan Göthe 20 december 1944 Luleå |
---|---|
Aktiva år | 1971– |
IMDb SFDb |
Biografi
redigeraGöthe studerade vid Uppsala universitet innan han fortsatte med skådespelarutbildning på Statens scenskola i Göteborg 1969–1971. Därefter arbetade han i Växjö 1971–1974, på Folkteatern i Göteborg 1975–1976 och 1979–1982, samt Folkteatern i Gävleborg 1983–1986. Däremellan, 1976–1979, var han rektor för Statens scenskola i Malmö och är numera professor vid samma skola (numera Teaterhögskolan i Malmö). Efter flera år som frilansande skådespelare och regissör på ett flertal teatrar 1986–1995 kom han 1995 till Dramaten. Under hela denna tid har han skrivit egna pjäser och filmmanus och räknas idag som en av Sveriges främsta och mest spelade dramatiker med inträngande studier av det svenska samhället och människornas liv med såväl dramatik som humor och stor fantasifullhet. Han har också skrivit flera pjäser för barn och unga, såsom Tjejen i Aspen, En natt i februari, Den feruketansvärda semällen. Göthe har även spelat i långfilmer och TV-produktioner, som Prospero i Göran Stangertz Stormen (1998) eller Agneta Fagerström-Olssons Kärlekens himmelska helvete (1993) efter hans eget manus.
År 2003 utkom boken Lysande eländen, en samlingsvolym med 22 av hans 23 dramatiska verk, som skrevs mellan 1971 och 2001.
Priser och utmärkelser
redigera- 1982 – TCO:s kulturpris
- 1988 – Svenska teaterkritikers förenings Teaterpris
- 1988 – Expressens teaterpris
- 2002 – Litteris et Artibus
- 2005 – Svenska Akademiens teaterpris
- 2006 – Stockholms stads hederspris
- 2016 – Per Ganneviks stipendium
- 2021 – Gösta Ekman-stipendiet
- 2022 – Svenska Dagbladets Thaliapris[1]
Teater
redigeraPjäser
redigera- 1972 – En natt i februari
- 1972 – Tjejen i Aspen
- 1973 – Nordanvinden eller Den unge Lars i Wexiö skola
- 1974 – Rosens och Henrikas pjäs
- 1974 – En Järntorgsrevy
- 1975 – Den itusågade damen
- 1977–97 – Mat & Logi
- 1978 – Den feruketansvärda semällen
- 1979 – Den gråtande polisen
- 1981 – En varvsdröm
- 1982 – Ballad om en skärbräda
- 1984 – Fiskarna på haven
- 1986 – La strada del Amore
- 1986 – En uppstoppad hund
- 1989 – Arma Irma
- 1990 – Den perfekta kyssen
- 1992 – Boogie-Woogie
- 1994 – Blått hus med röda kinder
- 1996 – Legenderna från Oskarsvarv
- 1996 – Ruben Pottas eländiga salonger
- 1998 – Homofiler kan inte vissla
- 1999 – Ett lysande elände
- 2000 – Temperance
- 2001 – Byta trottoar
- 2005 – Stjärnan över Lappland
- 2007 – Underbara gåvor
- 2010 – Kvart i fem-ekot
- 2022 – Kalkon i en resväska
Roller (ej komplett)
redigera
Regi (ej komplett)
redigeraÅr | Produktion | Upphovsmän | Teater |
---|---|---|---|
1999 | Ett lysande elände |
Staffan Göthe | Dramaten |
2010 | Lång dags färd mot natt Long Day's Journey into Night |
Eugene O'Neill | Bryggeriteatern[4] |
Filmmanus
redigeraFilm- och TV-roller
redigera- 1971 – Offside (TV-serie)
- 1992 – Damen i handskdisken
- 1993 – Kärlekens himmelska helvete
- 1996 – Anna Holt – polis (TV-serie)
- 1997 – Beck – Spår i mörker
- 1997 – Radioskugga (TV-serie)
- 1998 – Stormen
- 1999 – Lusten till ett liv
- 2000 – Bollen i ögat
- 2002 – Svenska slut (TV-serie)
- 2002 – Pepparrotslandet
- 2003 – Min skäggiga mamma
- 2003 – Assistenten
- 2004 – Om ras
- 2011 – Fisken
- 2016 – Gentlemen & Gangsters (TV-serie)
- 2016 – Den allvarsamma leken
- 2020 – Bäckström (TV-serie)
- 2021 – En kunglig affär (TV-serie) – kung Gustaf V
Referenser
redigera- ^ Lars Ring (6 september 2022). ”Thaliapriset går till en teaterns gigant Skådespelaren, dramatikern och regissören Staffan Göthe får SvD:s Thaliapris 2022.”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/a/47pXQe/thaliapriset-till-mangsidig-teatergigant. Läst 6 september 2022.
- ^ Susann Marko (5 juni 1984). ”Soppa på en spik”. Dagens Nyheter: s. 21. https://arkivet.dn.se/tidning/1984-06-05/151/21. Läst 23 januari 2022.
- ^ Bengt Jahnsson (28 januari 1985). ”Oskarsons regi offrar skådespelarna”. Dagens Nyheter: s. 22. https://arkivet.dn.se/tidning/1985-01-28/27/22. Läst 23 januari 2022.
- ^ Fredrik Pålsson (19 mars 2010). ”Tradition sprängd i bitar”. Sydsvenskan: s. B2. http://static.artistkatalogen.com/files/artist/cv/3521/e4bfe079735464da96f63fa2cc62e13191e0c5bc.pdf. Läst 4 februari 2018.
Vidare läsning
redigera- Hägglund, Kent (2022). Staffan Göthe : dramatiker, skådespelare, regissör. Bokförlaget Korpen. Libris 6n9648pd439bxdl9. ISBN 9789189401365