Skattkärr
Skattkärr är en tätort i Karlstads kommun, beläget drygt 10 km öster om Karlstads centrum, och passeras via E18.
Skattkärr | |
Tätort | |
Mariagården i Skattkärr.
| |
Land | Sverige |
---|---|
Landskap | Värmland |
Län | Värmlands län |
Kommun | Karlstads kommun |
Distrikt | Östra Fågelviks distrikt |
Koordinater | 59°24′43″N 13°40′15″Ö / 59.41194°N 13.67083°Ö |
Area | 171 hektar (2020)[1] |
Folkmängd | 1 961 (2020)[1] |
Befolkningstäthet | 11,5 inv./hektar |
Tidszon | CET (UTC+1) |
- sommartid | CEST (UTC+2) |
Postort | Skattkärr |
Postnummer | 656 71, 656 72 |
Riktnummer | 054 |
Tätortskod | T5800[2] |
Beb.områdeskod | 1780TB110 (1960–)[3] |
Geonames | 2677869 |
Ortens läge i Värmlands län
| |
Wikimedia Commons: Skattkärr | |
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata |
Namnet
redigeraNamnet påträffas i offentlig handling först 1610 då det blev Skattetorp. Första delen av namnet kommer från ordet "skatt" och efterledet "kärr" kommer av att platsen var svårbrukad och utnyttjades i första hand till lövtäkt och bete.
Fram till 1860-talet hette Skattkärr officiellt Björknäs.
Det sägs att namnbytet till Skattkärr, vilket skedde i samband med att järnvägen i söder drogs fram, var på grund av att en station med namnet Björknäs redan fanns.
Historia
redigeraFör gården Björknäs finns belägg sedan 1397[4]
1898 grundades Skattkärrs Tegelaktiebolag. Efter utbyggnad 1902 kom det även att omfatta en kakelfabrik och bytte namn till Skattkärrs Tegel- och Kakelfabrik. Under ingenjör Ivar Tjernelds ledning de kommande åren växte verksamheten, med en produktionstakt på runt 1500 ugnar per år, och 80-talet anställda. Under 1910-talet kom kakelugnen att möta en allt hårdare konkurrens av andra modernare uppvärmningsmetoder i städerna, och produktionen minskade. Efter att kakelfabriken totalförstörts i en brand 1920 återuppbyggdes den i stället som tegelbruk. 1959 var det dags för tegelbruket att läggas i aska av en ny brand, vilken innebar slutet på tegeltillverkningen i Skattkärr. [5]
På orten fanns även en såg.
Befolkningsutveckling
redigeraBefolkningsutvecklingen i Skattkärr 1960–2020[6] | ||||
---|---|---|---|---|
År | Folkmängd | Areal (ha) | ||
1960 | 1 237 | |||
1965 | 1 486 | |||
1970 | 1 632 | |||
1975 | 1 593 | |||
1980 | 1 571 | |||
1990 | 1 989 | 204 | ||
1995 | 2 086 | 207 | ||
2000 | 2 133 | 207 | ||
2005 | 2 105 | 211 | ||
2010 | 2 135 | 207 | ||
2015 | 1 979 | 170 | ||
2020 | 1 961 | 171 | ||
Samhället
redigeraI Skattkärr finns det grundskola (låg och mellanstadium), tre förskolor och flera aktiva föreningar (bland annat Skattkärrs IF, Skattkärrs IK och SIF Orientering). I Skattkärr finns även Svenska kyrkan och flera frikyrkor som driver barn- och ungdomsverksamhet.
Kommunikationer
redigeraAllmänna kommunikationer till Skattkärr sker i dagsläget främst genom länsbuss. Busslinje 501 mot Väse åker genom Skattkärr via Skattkärrsvägen.
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 21 februari 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ L2005:7237 Bytomt/gårdstomt
- ^ signaturer.se Skattkärrs Tegel- och Kakelfabrik 1898 - 1920/1959
- ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.