Wikipedia

Södra Hamngatan

gata i Göteborg

Södra Hamngatan löper längs med södra sidan av Stora hamnkanalen i stadsdelen Inom Vallgraven i Göteborg och sträcker sig 880 meter,[1] från Skeppsbron i väster till Slussplatsen i höjd med Drottningtorget i öster.

Södra Hamngatan
Södra Hamngatan och Hamnkanalen
Namn efterStora hamnkanalen
Tidigare namnS:t Johannes gata, Stora Hamnegatan, Södra Stora Hamnegatan
Läge
PlatsInom Vallgraven, Göteborg
SträckningSkeppsbron–
Slussplatsen
Längd880 meter

Historia

redigera

Gatans namn var tidigare Södra Stora Hamnegatan, även det ännu äldre Stora Hamnegatan eller i Göteborgs äldsta historia S:t Johannes gata (Johannis gata 1636), ett namn som fastställdes 1621. Namnet kom av den Nederländska Sint Jans straat i Amsterdam. År 1807 var namnet fortfarande Södra Stora Hamne Gatan[2], 1815 Södra Hamnegatan[3], men 1850 var den nuvarande namnformen etablerad[4].

Då den gamla slussen - vid Fattighusåns inflöde i Stora Hamnkanalen, nära Göta källare - revs 1872, drogs Södra hamngatan 1874 ända fram till Nya Allén. Denna del fick namnet Slussgatan.[5][6]

Viktor Rydberg skrev om Södra Hamngatan: "En sådan gata som denna möter oss ej i någon 'rutten köping': att hon tillhör en ung välmående stad, som vill blifva stor, det säger oss första anblicken".[7]

Om kanalens sanitära förhållanden i mitten av 1850-talet, skriver GHT i en artikelserie: "Kanalen vid Södra hamngatan vid Sockerbruket och Brunnsparken har länge varit uti ett högst uselt skick. Såsom vattenkommunikation har den icke begagnats eller kunna begagnas, ty den har varit så uppgrundad att vid lågt vatten botten till en del varit synlig, samt utvecklat en illaluktande gas, som uti täta blåsor ständigt upp-perlat från botten. Under denna vår har väl knapphändig uppmuddring företagits, men därmed är icke mycket vunnet. Genom en igenfyllning skulle staden oberäknat de sanitära fördelar, även vinna uti prydlighet genom ett ökande av gatans bredd. Inga hinder möta genom nedlagda trummor avföra allt vatten från angränsande hus och källare."[8]

Byggnader och broar

redigera
 
Skandiahuset i korsningen Södra Hamngatan 9/Västra Hamngatan 2.
 
Chalmerska huset, Södra Hamngatan 11.
 
Det forna riksbankshuset på Södra Hamngatan 27.
  • Södra Hamngatan 1 — Länsresidenset.
  • Södra Hamngatan 2 — Fürstenbergska palatset/Palacehuset.
  • Södra Hamngatan 3 — Landsstatshuset.
  • Södra Hamngatan 5/Otterhällegatan 3 — Atlanticahuset.
  • Södra Hamngatan 7/Lilla Torget 1 — Wijkska huset.
  • Södra Hamngatan 9/Västra Hamngatan 2, kvarteret 16 Kommerserådet — Skandiahuset.
  • Södra Hamngatan 11 — Chalmerska huset, senare "Carnegieska huset".
  • Södra Hamngatan 13-15, kvarteret 16 Kommerserådet — Bostäder och kontor. Uppfört 1980 i fem våningar för SIAB med ritningar av White arkitekter. Ursprungligen 74 andelslägenheter om 2-5 rum och kök. Kringbyggd gård. Här revs fem köpmanshus från tidigt 1800-tal.[9]
  • Södra Hamngatan 17-21, kvarteret 16 Kommerserådet — Göteborgs handelsbank, före detta.
  • Södra Hamngatan 23/Korsgatan 1, kvarteret 16 Kommerserådet — Göteborgs Köpmansbank.
  • Södra Hamngatan 25/Korsgatan 2-6 — Åkermanska huset, Ahlströms konditori.
  • Södra Hamngatan 27 — Riksbankshuset, numera Swedbank, med flera. Tidigare Gumperts hörna (1871-1978).
  • Södra Hamngatan 29 – A. Jonason & Co, Fotografiska Atelier. Verksamheten bedrevs här från 1 juli 1879 till slutet av 1887.
  • Södra Hamngatan 29 — Bohusbanken. Nuvarande fastighet invigdes den 6 november 1980 i kvarteret 15 Frimuraren, tomt nr 3. Den uppfördes av Byggnadsfirman Anders Diös för Göteborgs och Bohus Läns Stadshypoteksförening. Det rivna stenhuset (1977) i två våningar var "Frödingska gården", som köpmannen Anders Pettersson Fröding år 1805 lät uppföra efter storbranden 1802.[10]
  • Södra Hamngatan 31 — Frimurarlogen. Tomten bebyggdes första gången 1804–06 av Frimuraresamhället. Efter en eldsvåda 1820 återuppbyggdes huset, med sitt i huvudsak befintliga utseende. Nuvarande restaurang Golden Days tillkom 1975. Innan fanns i lokalerna restaurang Logen och före dem restaurang Bakfickan. Fastighetens baksida har adressen Drottninggatan 32.[11]
  • Södra Hamngatan 33-35/Östra Hamngatan 23-27 — Försäkrings AB Nordstjernan (tidigare Handelsbankens hus), även före detta Gumperts bokhandel, "Gumperts hörna".
  • Södra Hamngatan 37-41 — Arkaden.
  • Södra Hamgatan 47 – År 2006 revs efter en brand år 2005 det hus som hade legat på fastigheten sedan år 1887. Dessförinnan hade bland annat Restaurang Johanna, Lagersons skosalonger, Klubb Enigheten och C V Olssons konditori varit inrymda i byggnaden.[12][13][14] År 2022 påbörjades arbetet med en nybyggnation inom fastigheten i samband med en omgestaltning av hela det omgivande kvarteret, som avses döpas om till "Johanna".[15]
  • Södra Hamngatan 57 – tidigare Grand Hotel Haglund.
  • Södra Hamngatan 59-65 — Radisson Blu Scandinavia Hotel.

Broar

redigera

Referenser

redigera

Noter

redigera
  1. ^ Göteborg : En översikt vid 300-årsjubileet 1923, Göteborgs Jubileumspublikationer, del XX, huvudredaktör Nils Wimarson, utgiven av Stadsfullmäktiges Jubileumsberedning 1923 s. 96
  2. ^ Tomtkarta 1807, [Inom Vallgraven]. Ur: Studier i Göteborgs byggnadshistoria före 1814: Ett bidrag till svensk stadsbyggnadshistoria, [utvidgad upplaga], Serie: Svensk byggnadskultur, 99-0887545-0 ; 2, fil lic Arvid Bæckström, Nordiska museet, Stockholm 1923
  3. ^ Staden Göteborgs Historia och Beskrifning : Sednare Delen, P[er] A[dolf] Granberg, Stockholm 1815. "Karta öfver Göteborg och Dess Förstäder. På Magistratens och Borgerskapets bekostnad Ritad af A.Lindgren 1815".
  4. ^ Adress - Kalender för Götheborgs Stad och dess omgifningar 1850 jemte supplement för 1851: innehållande alla sednare förändringar, samt alfabetisk förteckning öfver resp. handtverkare m. fl. klassificerade efter yrken, Utarbetad af Anton Berg, Götheborg på N. J. Gumperts Förlag 1850, s. 68
  5. ^ Kronologiska Anteckningar rörande Göteborg, Carl Gustaf Prytz, Wald. Zachrissons Boktryckeri, Göteborg 1894, s. 54
  6. ^ Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, Göteborgs Kommuns Namnberedning, Göteborg 1986 ISBN 91-7810-577-3, s. 262,
  7. ^ Schånberg, Sven, Där! sa unge kungen: en återblick genom seklen vid Göteborgs byggnadsnämnds 100-årsjubileum, [Byggnadsnämnden], [Göteborg], 1975, s. 30
  8. ^ GHT, 1854, "Om Göteborgs sanitära förhållanden." [En artikelserie]
  9. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, (2003), s. 172
  10. ^ Göteborgs och Bohus läns Stadshypoteksförening : Nybyggnad av 15 kv. Frimuraren, tomt nr 3, Södra Hamngatan 29, Göteborg, Mats Länsberg, Per-Rune Semrén, Malung 1980
  11. ^ Hus för hus i Göteborgs stadskärna, (2003), s. 158f
  12. ^ Hallén (17 juli 2014). ”Den brända tomten”. Göteborgs historia. https://goteborgshistoria.com/2014/07/17/den-branda-tomten/. Läst 6 december 2020. 
  13. ^ ”Klubblokaler genom åren”. www.enigheten1789.se. Arkiverad från originalet den 1 mars 2021. https://web.archive.org/web/20210301065657/http://enigheten1789.se/Klubblokaler-genom-aaren.html. Läst 6 december 2020. 
  14. ^ Lönnroth, Gudrun (red) (2003). Hus för hus i Göteborgs stadskärna. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret i Göteborgs kommun. sid. 142. Libris http://libris.kb.se/bib/9326427 
  15. ^ ”Nu startar bygget på brända tomten”. www.goteborgdirekt.se. 2 oktober 2022. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221028202947/https://www.goteborgdirekt.se/nyheter/nu-startar-bygget-pa-branda-tomten/repvit!7rcx762gVItwuSc@Jog6aQ/. Läst 28 oktober 2022. 

Tryckta källor

redigera
  • En vandring i Göteborg på 1870-talet, bilaga till tidskriften Paletten, Olof Nordenskjöld, Rundqvists Boktryckeri, Göteborg 1942 s. 2-4
  • Göteborgs gatunamn, Carl Sigfrid Lindstam, utgiven av Göteborgs Drätselkammares Gatunamnberedning 1945 s. 244
  • Hus för hus i Göteborgs stadskärna, red. Gudrun Lönnroth, utgiven av Göteborgs stadsbyggnadskontor & Göteborgs stadsmuseum 2003 ISBN 91-89088-12-3

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Södra_Hamngatan&oldid=55837368”