Säkerhetsdatablad

Ett säkerhetsdatablad är ett datablad med information om bland annat eventuella hälso- och miljörisker samt andra egenskaper hos vissa kemiska produkter och beredningar.

I regel har distributörer och yrkesmässiga användare rätt att få säkerhetsdatablad från en tillverkare eller leverantör även för produkter i konsumentförpackning, medan konsumenter däremot inte är berättigade att få säkerhetsdatablad.

De sexton rubrikerna

Som ett tillägg till FN-organet Internationella arbetsorganisationens (ILO) konvention om säkerhet vid yrkesmässig användning av kemikalier, togs 1990 en rekommendation fram. Bland annat rekommenderar den att säkerhetsdatablad skall innehålla följande 16 rubriker:

1. Namnet på ämnet/beredningen och bolaget/företaget
2. Farliga egenskaper
3. Sammansättning/information om beståndsdelar
4. Åtgärder vid första hjälpen
5. Brandbekämpningsåtgärder
6. Åtgärder vid oavsiktliga utsläpp
7. Hantering och lagring
8. Begränsning av exponeringen/personligt skydd
9. Fysikaliska och kemiska egenskaper
10. Stabilitet och reaktivitet
11. Toxikologisk information
12. Ekologisk information
13. Avfallshantering
14. Transportinformation
15. Gällande föreskrifter
16. Annan information

Internationell användning

Inom EU

Inom EU skall ILO:s sexton rubriker användas och för produkter som säljs på den svenska marknaden skall säkerhetsdatabladet vara skrivet på svenska.

Produkter med säkerhetsdatablad

Säkerhetsdatablad skall finnas

• till ämnen och blandningar som är klassificerade som farliga (till exempel hälsofarliga, brandfarliga eller explosiva)
• till blandningar som innehåller mer än 1 % farliga ämnen
• till blandningar av gaser som innehåller mer än 0,2 % farliga ämnen
• även i vissa andra fall

Ett enda säkerhetsdatablad kan användas för mer än ett ämne eller mer än en blandning, om informationen i det säkerhetsdatabladet uppfyller kraven i denna bilaga för varje ämne eller blandning. (Källa: EG nr 1907/2006 Förordning om registrering, utvärdering, godkännande och begränsning av kemikalier. Ändring EU nr 453/2010 i punkt 1.1)

USA

I USA finns inget krav på hur säkerhetsdatabladet skall vara utformade, däremot finns ett krav att viss information, uppdelat i tolv punkter, skall tas med. Det finns dock två rekommenderade format, ett med de tolv punkter som skall finnas med, och ett nyare, efter en ANSI-standard, med ILO:s sexton punkter.

Se även

• Gränsvärde (arbetsmiljö)

Referenser

Källor

• ”29 CFR 1910.1200(g) Hazard communication, Material Safety Data Sheets” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). http://www.osha.gov/pls/oshaweb/owadisp.show_document?p_table=STANDARDS&p_id=10099#1910.1200(g). Läst 17 okt 2009.  Bestämmelserna i USA.
• ”ANSI - American National Standards Institute, The MSDS FAQ” (på engelska). Interactive Learning Paradigms Incorporated (ILPI). 11 okt 2008. http://www.ilpi.com/msds/ref/ansi.html. Läst 17 okt 2009. 
• ”Chemical safety Cards” (på engelska). International Occupational Safety and Health Information Centre, International Labour Organization (ILO-CIS). 30 november 2004. http://www.ilo.org/public/english/protection/safework/cis/products/safetytm/msds.htm. Läst 11 okt 2009. 
• ”Chemicals Recommendation, 1990, No. 177” (på engelska). International Occupational Safety and Health Information Centre, International Labour Organization (ILO-CIS). 6 juni 1990. http://www.ilo.org/public/english/protection/safework/cis/products/safetytm/r177.htm. Läst 11 okt 2009. 
• ”CPL 02-02-038 - CPL 2-2.38D - Inspection Procedures for the Hazard Communication Standard” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). 20 mars 1998. http://www.osha.gov/pls/oshaweb/owadisp.show_document?p_table=DIRECTIVES&p_id=1551. Läst 17 okt 2009. 
• ”Form 174” (på engelska). Occupational Safety & Health Administration (OSHA). 13 augusti 2004. Arkiverad från originalet den 25 januari 2010. https://web.archive.org/web/20100125033727/http://www.osha.gov/dsg/hazcom/msds-osha174/msdsform.html. Läst 17 okt 2009. 
• ”Faktablad om säkerhetsdatablad”. Kemikalieinspektionen. maj 2009. http://www.kemi.se/upload/Trycksaker/Pdf/Faktablad/FbSakerhetsdatabladSvenskMaj09.pdf. Läst 13 september 2009. 
• ”Säkerhetsdatablad”. Kemikalieinspektionen. 23 maj 2009. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2009. https://web.archive.org/web/20091001173802/http://www.kemi.se/templates/Page____2966.aspx. Läst 13 september 2009. 
• ”Säkerhetsdatablad för kemiska produkter”. Räddningsverket. 2 juni 2009. Arkiverad från originalet den 7 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080607134635/http://www.raddningsverket.se/templates/SRV_Page____20150.aspx. Läst 13 september 2009. 

Externa länkar

• ”Avfallsproducentens ansvar vad gäller klassning av farligt avfall”. Naturvårdsverket. 8 september 2009. Arkiverad från originalet den 1 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110101082556/http://www.naturvardsverket.se/sv/Produkter-och-avfall/Avfall/Hantering-och-behandling-av-avfall/Klassning-av-farligt-avfall/Avfallsproducentens-ansvar-vad-galler-klassning-av-farligt-avfall/. Läst 13 september 2009. 
• ”Globally Harmonized System of Classification and Labelling of Chemicals (GHS), First revised edition” (på engelska). United Nations. 2005. http://www.unece.org/trans/danger/publi/ghs/ghs_rev01/01files_e.html. 
• ”Kemiska Arbetsmiljörisker”. Arbetsmiljöverket. Arkiverad från originalet den 13 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090813011852/http://www.av.se/teman/KemiskaRisker/. Läst 13 september 2009. 
• ”The MSDS FAQ” (på engelska). Interactive Learning Paradigms Incorporated. 11 okt 2008. http://www.ilpi.com/msds/faq/index.html.  Sammanfattning av bestämmelserna i USA och även några andra nationella bestämmelser.