Robert Capa

ungersk-amerikansk krigsfotograf

Robert Capa, ursprungligen Endre Ernő Friedmann, född 22 oktober 1913 i Budapest i Österrike-Ungern (nuvarande Ungern), död 25 maj 1954 i Thai Binh i Franska Indokina (nuvarande Vietnam), var en ungersk-amerikansk krigsfotograf. Capa bevakade och dokumenterade flera olika krig, som alla är historiska händelser; det spanska inbördeskriget, Japans invasion av Kina och stora delar av det andra världskriget.[13] Han är även känd för att 1947 ha varit med och grundat Magnum Photos tillsammans med Henri Cartier-Bresson, David Seymour och Georges Rodger. Capa var byråns president fram till sin död.[14]

Robert Capa
FöddEndre Ernő Friedmann
22 oktober 1913[1][2][3]
Budapest[4][5]
Död25 maj 1954[4][1][2] (40 år)
Thai Binh[5][6], Vietnam
BegravdAmawalk Hill Cemetery
Andra namnRobert Capa
Medborgare iFrankrike, Ungern och USA[7]
SysselsättningKrigskorrespondent, journalist, författare, pressfotograf[8], fotograf[9][8][10], krigsfotograf[8], professionel fotograf
PartnerGerda Taro[4]
FöräldrarDezsö Friedmann[11]
Júlia[11]
SläktingarCornell Capa (syskon)[12]
Utmärkelser
Frihetsmedaljen (1947)
Croix de guerre des Théâtres d'opérations extérieurs (1954)
Balázs Béla-priset (1976)
International Photography Hall of Fame and Museum (1976)
Redigera Wikidata
Robert Capa under spanska inbördeskriget. Foto av Gerda Taro 1937.
Robert Capa och författaren John Steinbeck, 1948.

Liv och karriär

redigera

Capa började fotografera 1930.[13] Till en början arbetade han åt Ullstein-Verlag och bildbyrån Dephot. Under 1936–37 tog han sig runt i Spanien och fotograferade vad det spanska inbördeskriget förde med sig för civilbefolkningen. Där skapade han sitt mest kända[15] verk, Loyalist Militiaman at the Moment of Death, och där avled också hans kollega och livskamrat, Gerda Taro, i en stridsvagnskrock år 1937.[16] För bilderna därifrån blev han 1938 kallad för "The Greatest War Photographer in the World" (ungefär "Världens bästa krigsfotograf") av brittiska Picture Post.[17] Under andra världskriget reste han med den amerikanska armén, och fotograferade åt Life, Illustrated och Collier's.[13] Han hade dock inledningsvis mycket svårt att få tillstånd att åka från USA till Europa för att arbeta som krigsfotograf på grund av att han var medborgare i Ungern, som var allierat med, och senare ockuperat av Nazityskland.[18] Några av hans mest kända bilder togs den 6 juni 1944, Dagen-D, då han landsattes vid Normandies kust, tillsammans med den andra vågen av amerikanska soldater.[17]

Efter en kort tids vila efter andra världskriget reste han - på uppdrag av tidningen Life Magazine - till Sydostasien där de franska trupperna hade slagits i åtta år i det första Indokina-kriget. Den 25 maj 1954 följde Capa med ett franskt regemente. Klockan 14:55 tog de sig igenom ett farligt område i djup skog. Capa trampade på en landmina som exploderade varefter han avled.[19]

Robert Capa var äldre bror till fotografen Cornell Capa. Han hade under ett par år ett hemligt förhållande med Ingrid Bergman som inleddes 1945 när de träffades i Paris.[20]

Utställningar

redigera

Hösten 2007 visade Nobelmuseet i Stockholm utställningen Robert Capa - bilder av krig och fred.

Litteratur

redigera
  • Death in the Making, 1938.
  • The Battle of Waterloo Road, 1941.
  • Invasion!, 1944.
  • A Russian Journal, by John Steinbeck and Robert Capa, Viking, New York, 1948.
  • Report on Israel, by Irwin Shaw and Robert Capa, Simon & Schuster, New York, 1950.
  • Capa, Robert; Lacouture Jean (1989) (på engelska). Robert Capa. Photofile. London: Thames and Hudson. Libris 4997123. ISBN 0-500-41066-6 
  • Capa, Robert; Cartier-Bresson Henri, Capa Cornell, Whelan Richard (1996) (på engelska). Robert Capa, photographs (1st ed). New York: Aperture. Libris 6279947. ISBN 0-89381-675-2 
  • Heart of Spain, 1999.
  • Capa, Robert; Whelan Richard (2001) (på engelska). Robert Capa: the definitive collection. London: Phaidon. Libris 5502301. ISBN 0-7148-4067-X 
  • Blood and Champagne: The Life and Times of Robert Capa, 2002.
  • Capa, Robert; Eklöf Margareta (2007). Krigsfotografen: från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. Libris 10582129. ISBN 978-91-0-011660-6 

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] Robert Capa, RKDartists (på engelska), RKDartists-ID: 226821.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Robert Capa, Benezit Dictionary of Artists (på engelska), Oxford University Press, 2006 och 2011, ISBN 978-0-19-977378-7, Benezit-ID: B2230375.[källa från Wikidata]
  3. ^ SNAC, SNAC Ark-ID: w6xw5wwg, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] L'Humanité, 27 mars 1999, läs online .[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b] Stedelijk Museum-ID: 1411-robert-capa, läst: 8 september 2021.[källa från Wikidata]
  6. ^ RKDartists, RKDartists-ID: 226821.[källa från Wikidata]
  7. ^ Museum of Modern Arts webbsamling, MoMA konstnärs-ID: 956, läs online, läst: 4 december 2019.[källa från Wikidata]
  8. ^ [a b c] läs online, www.magnumphotos.com .[källa från Wikidata]
  9. ^ Nederlands Fotomuseums webbsamling, läs online, läst: 20 januari 2020.[källa från Wikidata]
  10. ^ Archive of Fine Arts, abART person-ID: 48373, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
  11. ^ [a b] Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  12. ^ Union List of Artist Names, 7 augusti 2021, ULAN: 500063842, läs online, läst: 7 februari 2024.[källa från Wikidata]
  13. ^ [a b c] Lacouture, Jean (1989) [1988]. ”Biography” (på engelska). Robert Capa. Photofile. Alexander, Stuart. London: Thames and Hudson Ltd. ISBN 9780500410660 
  14. ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022 , s. 571 och 572 (foto).
  15. ^ Lundquist, Marie, SvD.se - Recension: Capa, Robert - Krigsfotografen. Från Nordafrika till Berlin.
  16. ^ ”Gerda Taro, LIFE magazine 16th August 1937”. Slightly out of focus. Arkiverad från originalet den 7 augusti 2009. https://web.archive.org/web/20090807004759/http://www.slightly-out-of-focus.com/gerda_taro.html. Läst 24 oktober 2009. 
  17. ^ [a b] ”Robert Capa - fotograf med livet som insats”. Populär Historia. http://popularhistoria.se/artiklar/robert-capa-fotograferade-invasionen-robert-capa-fotograf-med-livet-som-insats. Läst 24 oktober 2009. 
  18. ^ Capa, Robert; Richard Welan, Cornell Capa (2007). Krigsfotografen:från Nordafrika till Berlin. Stockholm: Bonnier. ISBN 978-91-0-011660-6 
  19. ^ Nationalencyklopedin (1990). NE HF band 03. NE Nationalencyklopedin. Libris 12306116. ISBN 9789197624022 , s. 571.
  20. ^ Samuel Williamson (21 oktober 2023). ”The Real-Life Love Affair That Inspired 'Rear Window'” (på engelska). Collider. https://collider.com/rear-window-ingrid-bergman-robert-capa-affair/. Läst 6 oktober 2024. 

Webbkällor

redigera

Källor

redigera

Externa länkar

redigera