Ragnar Söderberg (militär)

en svensk militär

Karl Ragnar Söderberg, ursprungligen Johansson,[1] född 24 juni 1935 i Stenbrohults församling i Kronobergs län,[2] är en svensk militär.

Ragnar Söderberg
Information
Född24 juni 1935 (89 år)
Stenbrohults församling i Kronobergs län, Sverige
I tjänst förSverige Sverige
FörsvarsgrenArmén
Tjänstetid1962–1995
GradÖverste av första graden
BefälSvea trängregemente
Denna artikel handlar om militären Ragnar Söderberg. För företagsledaren och donatorn, se Ragnar Söderberg.

Söderberg avlade officersexamen vid Kungliga Krigsskolan 1962 och utnämndes samma år till fänrik vid Skånska trängregementet. Han gick Högre stabskursen vid Militärhögskolan 1969–1971, befordrades till major 1973 och var lärare vid Militärhögskolan 1975–1978. Han befordrades till överstelöjtnant 1978, var avdelningschef vid Försvarsstaben 1978–1982, studerade vid Försvarshögskolan 1981 och var bataljonschef vid Skånska trängregementet 1982–1983. År 1983 befordrades han till överste och var 1983–1985 chef för Svea trängregemente. År 1985 befordrades han till överste av första graden och 1985–1987 var han planeringschef på Huvudavdelningen för gemensamma fackfrågor vid Försvarets materielverk i Karlstad. Han var sektionschef i Operationsledningen vid Försvarsstaben 1987–1991, gick Chefskursen vid Försvarshögskolan 1988 samt var tränginspektör och chef för Arméns underhållscentrum 1991–1993. Åren 1993–1998 var han chef för Enheten för särskild planläggning vid Försvarsdepartementet. Söderberg pensionerades från Försvarsmakten 1995.

Ragnar Söderberg invaldes 1980 som ledamot av Kungliga Krigsvetenskapsakademien och var 1998–2001 dess andre sekreterare.[3]

Referenser

redigera
  1. ^ Landsarkivet i Vadstena: Stenbrohults kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie (A IIa), vol. 10 (1932–1943), uppslag 45. Johansson är familjenamnet och Söderberg moderns flicknamn.
  2. ^ Sveriges befolkning 1980, CD-ROM, version 1.00, Sveriges Släktforskarförbund (2004).
  3. ^ Andersson, Lars (2001). ”Kungl. Krigsvetenskapsakademiens verksamhetsberättelse 2000–2001”. Kungl. Krigsvetenskapsakademiens handlingar och tidskrift (6/2001). http://kkrva.se/wp-content/uploads/Artiklar/016/andersson.html. 

Källor

redigera
  • Anderson, Björn (2016). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. 20 år med akademien och dess ledamöter 1996–2016. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 92. ISBN 978-91-980878-8-8 .
  • Engman, Guy; Karlsson, Yvonne, red (1996). Svensk försvarskalender 1997. Eskilstuna: Guy Engman Promotion AB. sid. 59 .
  • Kjellander, Rune (1996). Kungl Krigsvetenskapsakademien. Svenska Krigsmanna Sällskapet (till 1805), Kungl Krigsvetenskapsakademien. Biografisk matrikel med porträttgalleri 1796–1995. Stockholm: Kungliga Krigsvetenskapsakademien. sid. 188. ISBN 91-630-4181-2 .
  • Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700–2000. Chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus Förlag. sid. 214. ISBN 91-87184-74-5 .