Otto Andersson

Otto Andersson
	Otto Andersson
Född	Otto Emanuel Andersson; 27 april 1879; Vårdö, Finland
Död	27 december 1969 (90 år); Åbo
Medborgare i	Finland
Utbildad vid	Helsingfors universitet
Sysselsättning	Musikvetare, etnolog, kompositör, musiketnolog
Arbetsgivare	Åbo Akademi
	Redigera Wikidata

För liknande namn, se Otto Andersson (olika betydelser).

Otto Emanuel Andersson, född 27 april 1879 i Vårdö på Åland, död 27 december 1969 i Åbo, var en finländsk musikforskare.

Biografi

Andersson studerade först vid Helsingfors musikinstitut, och var därefter en tid verksam som lärare där. År 1906 grundade han föreningen Brage, vars ordförande och körledare han därefter blev.

Sedan 1908 bedrev han studier i folklore och musikhistoria vid Helsingfors universitet och blev filosofie doktor där 1923 på en avhandling med titeln Stråkharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria.^[4] Andersson innehade från 1926 Robert Mattssons professur i musikvetenskap och folkdiktsforskning vid Åbo Akademi.

I Anderssons litterära produktion, vilken företrädesvis behandlar finländsk musikhistoria och folklore, märks Inhemska musiksträvanden (1907), Musik och musiker (1917), Martin Wegelius (1918), Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808-27 (1921), Stråkharpan (1923) och Runeberg och musiken (1925).

Andersson grundade dessutom tre musiktidskrifter, skrev en mångfald värdefulla uppsatser samt samlade och utgav gamla svensk-finska och estländska folkvisor och danser.

Andersson framträdde även som tonsättare (motett, romanser med mera) och som dirigent vid sång- och musikfester.

Andersson publicerade 1941 Mot bolsjevismen: tankar och reflexer, och kom under denna tid att få en positiv inställning till Hitler och Nazityskland. Han publicerade bland annat skriften Språk- och personlighetsprincipen i den nationalsocialistiska statstanken : reflexioner och jämförelser, och uttryckte i skrift glädje över att "rasbetingad kulturgemenskap triumferar".^[5]

Otto Andersson var även medarbetare i Svensk uppslagsbok som författare av musikrelaterade artiklar.

Ålandsfrågan

Andersson var engagerad i finska inbördeskriget på Åland där han var ledare för skyddskåren i Vårdö ^[6] .

Efter inbördeskrigets slut så kom han att, tillsammans med andra ålänningar som främst var bosatta i Helsingfors, börja arbeta för att Åland skulle bli självstyrt . Han blev medlem i Ålandskommittén där bland annat arkitekterna Lars Sonck och Bertel Jung hade framträdande roller. Andersson var ansvarig utgivare för veckotidningen Ålands Posten som Ålandskommittén gav ut 1919.^[7] Han skrev boken "Bidrag till kännedom om Ålandsfrågans uppkomst och stämningen på Åland 1917–1918" ^[8] där han ifrågasatte äktheten i Ålandsrörelsen och svenskarnas påstående att ålänningar ville höra till Sverige. Detta gjorde att han blev illa omtyckt av Ålandsrörelsen och främst Julius Sundblom. Detta bidrog till att Andersson sällan besökte Åland efter Nationernas Förbunds beslut sommaren 1921 att Åland skulle bli självstyrt område och höra till Finland.

Bibliografi (urval)

Inhemska musiksträfvanden: anteckningar rörande musikens i Finland historia jämte smärre uppsatser i musik. Helsingfors. 1907. Libris 1835443
Musik och musiker. Helsingfors. 1917. Libris 1835441
Martin Wegelius. Helsingfors. 1919. Libris 2528008
Johan Josef Pippingsköld och musiklivet i Åbo 1808-1827. Skrifter / utgivna av Åbo akademi. Helsingfors. 1921. Libris 2287768
Stråkharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria. Böcker / Föreningen för svensk kulturhistoria, 99-0578542-6 ; 4. Stockholm: Gen.-stab. lit. anst. i distr. 1923. Libris 1472712
Runeberg och musiken: föredrag vid Svenska litteratursällskapets årshögtid den 5 februari 1925 (med några utvidgningar). Helsingfors. 1925. Libris 2491744
Mot bolsjevismen: tankar och reflexer. Åbo: Bro. 1941. Libris 2491739
Språk- och personlighetsprincipen i den nationalsocialistiska statstanken: reflextioner och jämförelser. Svenska tysklandsvänners i Finland skriftserie ; 4. Åbo. 1943. Libris 2976466
Hollmérus, Ragnar; Andersson Otto, Henriksson Harry (1944). Du sköna sång: finlandssvenska ballader. Åbo. Libris 2708475
Kalevala i strofer. [Finland]. 1954. Libris 13410830
Jean Sibelius i Amerika. Åbo. 1955. Libris 2491735
Spel opp, I spelemänner: Nils Andersson och den svenska spelmansrörelsen. Stockholm: Nord. museet. 1958. Libris 8214253
Bröllopsmusik på säckpipa. Stockholm: Svensk tidskrift för musikforskning. 1961. Libris 13379021
Studier i musik och folklore. Skrifter / utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 0039-6842. Helsingfors: Svenska Litteratursällskapet i Finland. 1964-1969. Libris 495657
Balladen i Svenskfinland: några reflexioner. [Åbo]. 1965. Libris 13412813
När spelmanslåten blev dikt. [Åbo]. 1969-1970. Libris 13409326

Källor

Uppslagsverk

Svensk uppslagsbok. Lund 1929

Noter

^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 121717189, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 17 september 2012, Libris-URI: 31fhjgwm1lp3r0c, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Classical Archives, Classical Archives kompositörs-ID: 62842, läst: 5 april 2022.^{[källa från Wikidata]}
^ Andersson, Otto (1923). Stråkharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria. Böcker / Föreningen för svensk kulturhistoria, 99-0578542-6 ; 4. Helsingfors: Holger Schildt. Libris 570045
^ Annika Hällsten (11 juli 2018). ”Otto Andersson var folkbildare via folkmusik”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/d6634d61-7bac-4b2c-be1e-22242eaa6536.
^ Bondestam, Anna. Vintern 1918
^ Jung, Bertel (1922). Ålandskommitténs Verksamhetsberättelse 1918–1922. Läst 6 februari 2018
^ Andersson, Otto (1919). Bidrag till kännedom om Ålandsfrågans uppkomst och stämningen på Åland 1917–1918

Vidare läsning

Andersson, Matts; Assmuth Lari (2018). Farbror Otto: över bygden skiner sol. Helsingfors: Arap Group. Libris 3glhn68313gzqzqr. ISBN 9789529404452
Nyqvist, Niklas (2007). Från bondson till folkmusikikon: Otto Andersson och formandet av ”finlandssvensk folkmusik”. Åbo: Åbo Akademis förlag. ISBN 978-951-765-374-9. http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-765-375-6

Externa länkar

”Andersson, Otto”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4348-1416928956954
Andersson, Otto i Uppslagsverket Finland (webbupplaga, 2012). CC-BY-SA 4.0
Sol över backen. CD-skiva med folkmusik arrangerad av Otto Andersson
Otto Andersson i Finlands svenska folkdiktning
Otto Andersson i Libris

[8395aa665de2cb9b76c374d9925666e58766438d-1] [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, id-nummer i Frankrikes nationalbiblioteks katalog: 121717189, läst: 10 oktober 2015.^{[källa från Wikidata]}

[79d9bf41fa6f624aff061f1aad22c5039c56f909-2] Libris, Kungliga biblioteket, 17 september 2012, Libris-URI: 31fhjgwm1lp3r0c, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[4403f631eb7eaa78d4bbe15857c850e7ad9c7ce2-3] Classical Archives, Classical Archives kompositörs-ID: 62842, läst: 5 april 2022.^{[källa från Wikidata]}

[4] Andersson, Otto (1923). Stråkharpan: en studie i nordisk instrumenthistoria. Böcker / Föreningen för svensk kulturhistoria, 99-0578542-6 ; 4. Helsingfors: Holger Schildt. Libris 570045

[5] Annika Hällsten (11 juli 2018). ”Otto Andersson var folkbildare via folkmusik”. Hufvudstadsbladet. https://www.hbl.fi/artikel/d6634d61-7bac-4b2c-be1e-22242eaa6536.

[6] Bondestam, Anna. Vintern 1918

[7] Jung, Bertel (1922). Ålandskommitténs Verksamhetsberättelse 1918–1922. Läst 6 februari 2018

[8] Andersson, Otto (1919). Bidrag till kännedom om Ålandsfrågans uppkomst och stämningen på Åland 1917–1918

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

Otto Andersson

Född	Otto Emanuel Andersson 27 april 1879^[1] Vårdö, Finland
Död	27 december 1969^[1] (90 år) Åbo
Medborgare i	Finland^[2]
Utbildad vid	Helsingfors universitet
Sysselsättning	Musikvetare, etnolog, kompositör^[3], musiketnolog
Arbetsgivare	Åbo Akademi
Redigera Wikidata