Oscar Ralf

svensk operasångare och översättare av opera- och operettexter

Oscar Georg Ralf, ursprungligen Peterson, född 3 oktober 1881 i Malmö, död 3 april 1964 i Kalmar,[1] var en svensk operasångare (tenor) och översättare av opera- och operettexter.

Oscar Ralf
Oscar Ralf i operetten Ambassadören.
Oscar Ralf i operetten Ambassadören.
FöddOscar Georg Peterson
3 oktober 1881
Malmö, Sverige
Död3 april 1964 (82 år)
Kalmar, Sverige
MakaThérèse Björklund
(1908-?)

Biografi

redigera

Oscar Ralf var son till orgelbyggaren Hans Peterson. Efter mogenhetsexamen i Malmö 1900 studerade han först klassiska språk och filosofi vid Lunds universitet, men bestämde sig snart för att bli sångare och fick 1902–1904 sin första skolning av John Forsell.[2] Han scendebuterade 1905Östermalmsteatern som Orfeus i Orfeus i underjorden. Han var därefter engagerad som operettsångare hos Albert Ranft 1905-1915. Efter det fortsatte han sin utbildning med privata sångstudier, för Gillis Bratt i Stockholm och i Berlin innan han 1918 fick fast engagemang på Kungliga Teatern där han debuterade som Siegmund i Valkyrian och blev Operans främste Wagnertenor, där han tillhörde ensemblen fram till 1940. Han gjorde även gästuppträdanden utomlands, bland annat på Opéra-Comique i Paris 1925 i på festspelen i Bayreuth 1927.[2]

Han översatte över 150 opera- och operettexter och medverkade på över 400 grammofoninspelningar.

Oscar Ralf var bror till Torsten och Einar Ralf. Han gifte sig 23 maj 1908 med skådespelaren Thérèse Björklund.[3]

Roller (ej komplett)

redigera
År Roll Produktion Regi Teater
1905 Planchet d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével
Östermalmsteatern[4]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré
Östermalmsteatern[5]
Sergeant Flageot Hertiginnan av Danzig
Ivan Caryll och Henry Hamilton
Östermalmsteatern[6]
1907 Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy
Oscarsteatern[7]
Hoffman Hoffmans äventyr
Jacques Offenbach, Jules Barbier och Michel Carré
Emil Linden Oscarsteatern[8][9]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau
Oscarsteatern[10]
Baron de la Palisse Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet
Emil Linden Oscarsteatern[11]
1908 Alfred Läderlappen
Johann Strauss den yngre, Karl Haffner och Richard Genée
Oscarsteatern[12]
1909 Perugil Skatten
Helfrid Lambert
Oscarsteatern[13][14]
Malakowski Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell
Oscarsteatern[13]
Musikläraren Slowacki Fortunas gunstling
Karl Gilck
Carl Barcklind Oscarsteatern[15]
1910 Tjuvskyttarna
Jacques Offenbach, Henri Charles Chivot och Alfred Duru
Emil Linden Oscarsteatern[16]
1911 Alexis, en hovmästare Kyska Susanna
Jean Gilbert och Georg Okonkowski
Oscarsteatern[17]
1912 Prinsen av Burgund Prinsen av Burgund
Leo Fall, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Oscarsteatern[18]
Gaston Deligny Gri-Gri
Paul Lincke, Heinrich Bolten-Baeckers och Jules Chancel
Emil Linden Oscarsteatern[19]
1913 Nankipuh Mikadon
W.S. Gilbert och Arthur Sullivan
August Bodén Oscarsteatern[20]
1914 Baron Franz von Hansen På tu man hand
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodanzky
Carl August Söderman Oscarsteatern[21]

Filmografi

redigera
  • 1913 - Filmdrottningen

Bibliografi

redigera
  • Ralf, Oscar (1953). Tenoren han går i Ringen : [minnen]. Stockholm: Bonnier. Libris 561826 
Översättningar (urval)


Referenser

redigera
  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ [a b] Ralf, Oscar i Svenska män och kvinnor (1949)
  3. ^ ”Ett skådespelarbröllop i går”. Dagens Nyheter: s. 3. 24 maj 1908. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1908-05-24/13676A/3. Läst 5 augusti 2015. 
  4. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  5. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  6. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 6 februari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-02-06/12860A/2. Läst 27 juli 2015. 
  7. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  8. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 16 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-16/13462A/3. Läst 26 juli 2015. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 4 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-04/13481A/2. Läst 26 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-28/13474A/3. Läst 26 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  12. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 28 (11): sid. 85. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508004818/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1908_no_11.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  13. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  14. ^ ”Premiären af 'Skatten' på Oscarsteatern: Helfrid Lamberts förstlingsoperett gör succès”. Dagens Nyheter: s. 3. 19 mars 1909. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1909-03-19/13968A/3. Läst 6 augusti 1909. 
  15. ^ Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (18): sid. 138. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613131956/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_18.pdf. Läst 8 juni 2015.  Arkiverad 13 juni 2015 hämtat från the Wayback Machine.
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 9. 27 december 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-12-27/14598/9. Läst 8 augusti 2015. 
  17. ^ Frans J. Huss, red (1911). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) (14): sid. 109. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630044541/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1911_no_14.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  18. ^ Ariel (10 november 1912). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 749. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1912/pdf/1912_45.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  19. ^ Frans J. Huss, red (1912). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 32 (16-20): sid. 96. Arkiverad från originalet den 30 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150630021319/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1912_no_16_20.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  20. ^ ”Mikadon”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24994&pos=97. Läst 9 juni 2015. 
  21. ^ Wifstrand, Naima (1962). Med och utan paljetter. Stockholm: Bonnier. sid. 65. Libris 8081302 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 12, Olds-Rundq. Höganäs: Bra böcker. 1992. sid. 172. Libris 7665090. ISBN 91-7752-270-2 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 167-168. Libris 1404046 

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera

Diskografier

redigera

Strömmande ljud

redigera