Orsa kommun är en kommun i Dalarnas län. Centralort är Orsa.
Kommunen ligger formellt i Svealand men naturgeografiskt i norrlandsterräng. En meteoritnedslag i detta område har skapat Siljansringen, en ring av mjuka och kalkrika bergarter. Längs denna kalkring har en tät bondebygd utvecklats sedan tidig medeltid, medan barrskog dominerar utanför ringen.
Orsas näringsliv domineras av små och medelstora företag inom skogs- och verkstadsindustrin samt turistnäringen. De flesta arbetstillfällena finns inom offentlig sektor och turistnäringen. Två av kommunens större turistattraktioner är skidanläggningen Orsa Grönklitt och Orsa Rovdjurspark, Europas största rovdjurspark.
Kommunens folkmängd har stabilt legat kring 7 000 personer sedan dess bildande 1971.
Socialdemokraterna har varit största parti i kommunen med undantag för valen 1971, 1973, 2014, 2018 och 2022 då Centerpartiet har dominerat lokalpolitiken.
Kommunen ligger formellt i Svealand men naturgeografiskt i norrlandsterräng. På grund av den osannolika händelsen att en meteorit slagit ner i denna norrlandsterräng har en ring av mjuka och kalkrika bergarter bildats, kallad Siljansringen. Utmed denna kalkring har en förtätad bondebygd utvecklat sig sedan tidig medeltid. Utanför kalkringen växer barrskog. Eftersom många av Svealands trädgårdsväxter därtill har sin NV-gräns nära Orsa samhälle är ett par av kommunens motton sakligt underbyggda, främst "På gränsen mellan vildmark och kulturbygd". Medan "Där Vildmarken börjar" gäller vid ankomst från söder då den mer höglänta norrlandsterrängen börjar strax norr om Orsa samhälle. Då höglandet numer i stort sett är obebott och björnen tydligt ökat i antal är beteckningen "Vildmark" inte fel.
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[7]
Ungefär 5,6 procent 15,7 procent av landytan) av Orsa kommuns areal hade år 2019 skydd i form av naturreservat, naturvårdsområden, naturminnen och biotopskydd. Detta motsvarade 10 046 hektar.[8] Bland naturreservat i Orsa kommun kan nämnas Tenningbrändan, en lövbränna som uppstod efter en brand 1896. Länsstyrelsen I Dalarnas län skriver att "En lövbränna är numera en mycket ovanlig naturtyp med höga naturvärden". I området hittas till exempel lunglav, enstaka exemplar av nordlig anisticka och nattviol.[9] Ett annat exempel är det kommunala reservatet Knutar Einars äng som beskrivs som "Dalarnas sista större kalkfuktäng". Där växer arter som späd ögontröst, ängsgentiana, fältgentiana, älväxing och majviva.[10] Populärt är även att vintertid åka längdskidor på Koppången, som ligger några mil norr om Orsa.
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i ett enda område, Orsa församling.
Från 2016 indelas kommunen indelad i ett enda distrikt, Orsa distrikt.[11]
År 2020 bodde 87,6 procent av kommunens invånare i någon av kommunens tätorter, vilket var lika som motsvarande siffra för riket där genomsnittet var 87,6 procent.[12] Vid Statistiska centralbyråns tätortsavgränsning 2020 fanns det två tätorter i Orsa kommun:[13]
Mandatperioden 2010–2014 styrdes kommunen av en blocköverskridande koalition bestående av Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Moderaterna och Folkpartiet. Tillsammans samlade partierna 16 av 31 mandat i kommunfullmäktige. Efter valet 2014 styrde Centerpartiet tillsammans med Kristdemokraterna och Miljöpartiet. Samma koalition fortsatte styra även mandatperioden 2018–2022.[14]
Mandatperioden 2022–2026 styrs kommunen av Socialdemokraterna och Centerpartiet.[15]
|
|
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06)
Motivering: Behöver uppdateras efter valet 2022
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan. |
| Presidium 2018-2022
|
| Ordförande
|
C
|
Anne-Marie Fröjdh
|
| Förste vice ordförande
|
C
|
Bernt Westerhagen
|
| Andre vice ordförande
|
S
|
Anders Rosell
|
Det lokala partiet Kommunal samling åkte ur kommunfullmäktige 1973. I valet tre år senare fick även det lokala partiet Frihetliga kommunalfolket lämna kommunfullmäktige. I samma val fick dock Kristdemokraterna och Vänsterpartiet sina första mandat i kommunfullmäktige. År 1982 kom Miljöpartiet in med ett mandat. I valet 1988 förlorade Vänsterpartiet sin enda plats men återfick det i det påföljande valet där även Ny demokrati fick en plats.
Det lokala Orsapartiet fick två mandat i kommunfullmäktige i valet 1994 men åkte ur valet därpå. År 2002 kom Sverigedemokraterna in i fullmäktige och i omvalet 2003 kom även SPI Välfärden in och stannade i fullmäktige den mandatperioden. Liberalerna fick lämna kommunfullmäktige efter valet 2014.
| Valår | V | S | MP | FRK | SPI | SD | NYD | ÖVR | C | L | KD | M | Grafisk presentation, mandat och valdeltagande | TOT | % | Könsfördelning (M/K) |
|---|
| 1970 | | 12 | | 2 | | | | 2 | 10 | 3 | | 2 | | 31 | 86,0 | |
| 1973 | | 12 | | 1 | | | | | 13 | 2 | | 3 | | 31 | 86,0 | |
| 1976 | 1 | 12 | | | | | | | 10 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 87,2 | |
| 1979 | 1 | 13 | | | | | | | 9 | 3 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
| 1982 | 1 | 15 | 1 | | | | | | 5 | 1 | 1 | 7 | | 31 | 86,2 | |
| 1985 | 1 | 14 | 1 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 85,0 | |
| 1988 | | 13 | 3 | | | | | | 6 | 4 | 1 | 4 | | 31 | 79,5 | |
| 1991 | 1 | 11 | 1 | | | | 4 | | 6 | 3 | 2 | 3 | | 31 | 81,9 | |
| 1994 | 2 | 13 | 2 | | | | | 2 | 6 | 2 | 1 | 3 | | 31 | 81,4 | |
| 1998 | 3 | 12 | 2 | | | | | | 6 | 1 | 3 | 4 | | 31 | 77,29 | |
| 2002 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 7 | 2 | 2 | 3 | | 31 | 75,52 | |
| 2003 | 2 | 12 | 1 | | 2 | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 79,73 | |
| 2006 | 2 | 13 | 1 | | | 1 | | | 8 | 1 | 2 | 3 | | 31 | 78,87 | |
| 2010 | 2 | 11 | 2 | | | 2 | | | 9 | 1 | 2 | 2 | | 31 | 81,06 | |
| 2014 | 2 | 8 | 1 | | | 5 | | | 12 | 1 | 1 | 1 | | 31 | 83,63 | |
| 2018 | 2 | 8 | 1 | | | 3 | | | 13 | | 2 | 2 | | 31 | 84,54 | |
| 2022 | 2 | 7 | 1 | | | 5 | | | 11 | | 2 | 3 | | 31 | 82,23 | |
- Övriga 1970 var Kommunal Samling
- Övriga 1994 var Orsapartiet
- Valet till kommunfullmäktige 2002 överklagades och omval utlystes. Omvalet genomfördes 16 mars 2003.[16]
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Kommunstyrelsen i Orsa kommun utgörs av 13 ordinarie ledamöter.[17] Kommunstyrelsens ordförande är Orsa kommuns enda kommunalråd.[18] Under kommunstyrelsen finns fyra utskott, dessa är för; lärande, samhälle, omsorg samt service och utveckling.[19]
Lista över kommunstyrelsens ordförande
redigera
Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.
Orsa kommun en egen nämnd; valnämnden. Därutöver finns kommungemensamma nämnder. Det vill säga nämnder som är gemensamma med andra kommuner.
Sedan 2010 är gymnasienämnden, nämnden för social myndighetsutövning och servicenämnd lön gemensamma med Mora kommun och Älvdalens kommun. Två år senare bildade de tre kommunerna även en gemensam servicenämnd för IT. Dessutom är miljö- och byggnämnden är gemensam med Mora kommun.[19]
Orsa kommuns näringsliv består främst av små och medelstora företag inom skogs- och verkstadsindustrin samt turistnäringen. Till de största industriföretagen hör AB Kandre (toalettsitsar), beläget i centralorten Orsa. De flesta arbetstillfällena finner man dock inom offentlig sektor och turistnäringen.[25]
Bland kommunens större turistattraktioner hittas skidanläggningen Orsa Grönklitt som 1965–2005 drevs som en kommunal anläggning. Där ligger även Orsa Rovdjurspark som är Europas största rovdjurspark med bland annat Sveriges enda isbjörnar. Orsa rovdjurspark lockar omkring 100 000 besökare varje år.[26]
Orsa kommun genomkorsas i nord–sydlig riktning av Inlandsbanan. Genom kommunen går även E45 och länsväg 296. Dessutom går Siljansleden genom södra delarna av kommunen.[25]
Orsa-Tallhed flygfält är ett bevarat krigsflygfält från andra världskriget.
Kommunen har 6 873 invånare (30 september 2024), vilket placerar den på 252:a plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
| Befolkningsutvecklingen i Orsa kommun 1970–2020[27] |
|---|
|
| År | | | Folkmängd |
| 1970 | | 6 917 |
| 1975 | | 7 005 |
| 1980 | | 7 354 |
| 1985 | | 7 353 |
| 1990 | | 7 351 |
| 1995 | | 7 399 |
| 2000 | | 6 986 |
| 2005 | | 7 020 |
| 2010 | | 6 922 |
| 2015 | | 6 750 |
| 2020 | | 6 877 |
| Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter. |
Orsa Slipstensmuseum är ett industriminne över en tidigare viktig lokal näring.
De stora skogarna börjar strax norr om Orsa. Här finns det glesbefolkade Orsa finnmark, dit många skogsfinnar flyttade in under 1600-1800-talen.[28] En rest från detta är de många stigar och vandringsleder som finns i området. Dessa har kommit att kallas prästvägar eftersom prästerna årligen gjorde ett eller flera besök i den otillgängliga finnmarken för att hålla husförhör samt föra böcker över befolkningen.[29] Från den svenska delen av Orsa finns Skräddar-Djurberga bevarad. Det är en levande fäbod med ett 20-tal byggnader från 1600-talet.[30]
Rester efter den tidigare traditionen av flottning i Ämån finns att beskåda vid Helvetesfallet[31] och Storstupet.
Blasonering: I fält av guld tre röda orsaslipstenar, ordnade två och en.
Tillverkning av slipstenar har skett länge i trakten och en sådan finns också på ett sockensigill från 1720. Vapnet fastställdes av Kungl. Maj:t år 1943 för Orsa landskommun.[32] Kommunen berördes inte av 50- och 70-talens indelningsreformer, men vapnet registrerades hos PRV enligt de nya reglerna för kommunala vapen år 1974.
- ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Mora tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022.
- ^ ”Skyddad natur 2019-12-31” (PDF). SCB. 2020. sid. 57. https://www.scb.se/contentassets/cf879447b6cb4274abf79ac6bfd3d392/mi0603_2019a01_sm_mi41sm2001.pdf. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Tenningbrändan”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/tenningbrandan.html. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Knutar Einars äng”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/knutar-einars-ang.html. Läst 16 juni 2024.
- ^
- ^ ”Kommuner i siffror”. kommunsiffror.scb.se. https://kommunsiffror.scb.se/?id1=2034&id2=null. Läst 23 maj 2024.
- ^ ”Experience”. experience.arcgis.com. https://experience.arcgis.com/experience/ce98bb3bf51e4ea48c20e9115feda986/. Läst 23 maj 2024.
- ^ ”Klart: Centern fortsätter att leda majoriteten i Orsa”. SVT Nyheter. 18 oktober 2018. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/centern-fortsatter-att-leda-majoriteten-i-orsa. Läst 24 maj 2024.
- ^ ”Det här ska Orsas nya styre fokusera på – C och S bildar ny majoritet”. SVT Nyheter. 20 oktober 2022. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/dalarna/c-och-s-bildar-majoritet-i-orsa. Läst 24 maj 2024.
- ^ Valmyndigheten: Valprövningsnämndens beslut, 2002:39: Fem förtidsröster hade inte nått valnämnden i tid. Felet har bedömts ha påverkat valutgången. Omval Arkiverad 1 februari 2016 hämtat från the Wayback Machine. Läst 26 januari 2016
- ^ ”Kommunstyrelsen”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunstyrelsen.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ ”Kommunalråd”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/kommunalrad.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] ”Utskott och nämnder”. orsa.se. https://orsa.se/kommun-och-politik/kommunens-organisation/utskott-och-namnder.html. Läst 1 juni 2024.
- ^ [a b] läs online, www.svt.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, sverigesradio.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, annbeskow.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.orsa.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, orsa.se , läst: 1 juni 2024.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Orsa”. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/orsa. Läst 12 maj 2024.
- ^ ”Grönklitt” (PDF). sid. 192, 196. https://orsa.se/download/18.2a0514cf167c6092224de604/1551873890079/Utstallningsforslag-Gronklitt.pdf. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 26 september 2022.
- ^ ”Kolonisationen av Orsa Finnmark”. Skogshistoriska Sällskapet. https://skogshistoria.se/artiklar/kolonisationen-av-orsa-finnmark/. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Sevärdheter”. Orsa Besparingsskog. https://orsabesparingsskog.se/se_och_gora/sevardheter/. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Skräddar-Djurberga Fäbod | Visit Dalarna”. www.visitdalarna.se. https://www.visitdalarna.se/gora/sevardheter/skraddar-djurberga-fabod. Läst 16 juni 2024.
- ^ ”Helvetesfallet”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/dalarna/besoksmal/naturreservat/helvetesfallet.html. Läst 16 juni 2024.
- ^ Per Andersson: Svensk vapenbok för köpingar, municipalsamhällen och landskommuner 1863–1979. Draking 1994
Wikimedia Commons har media som rör Orsa kommun.