Nedstängning
En nedstängning (engelska: lockdown) är nödåtgärder för att hindra personer eller information att lämna ett område. Nedstängningen aktiveras då ofta av en myndighet. Nedstängningar kan även användas för att skydda människor inuti en byggnad, på en arbetsplats eller ett datorsystem från överhängande fara, och då beslutas nedstängningen av motsvarande ansvarig personal.
| Nedstängning |
|---|
 Polis konverserar med människor i samband med en nedstängning i spanska Benidorm.
|
Varianter
redigeraProcedurer för både nöd- och förebyggande nedstängningar måste planeras.[1]
Förebyggande nedstängning
redigeraEn förebyggande nedstängning är en åtgärdsplan som tas i bruk i försöken att åtgärda ett ovanligt scenario eller en svaghet i ett system. Målet är att förebygga farliga situationer och att trygga säkerheten för personer, en organisation eller ett system.[1]
Nödnedstängning
redigeraNödnedstängningar[2] sätts i verket när det finns en överhängande fara för liv och lem. Förberedelser och övningar på nedstängning av exempelvis en skola måste kunna hanteras på ett enkelt sätt, för att verkligen fungera när det gäller.[1]
Vid epidemier
redigeraUnder coronaviruspandemin 2019–2021 har begreppen nedstängning och lockdown kommit att användas för omfattande karantänsåtgärder i drabbade länder.[3][4] Nedstängningar av det normala samhällslivet på en ort, i en region eller i ett land begränsar den fria rörligheten och olika aktiviteter med större risk för ökad smittspridning. Trots nedstängningen ska de flesta organisationer och samhällsnödvändiga verksamheter kunna fortgå.[5] Utegångsförbud av olika omfattning har genomförts i många länder, dock ej i Sverige.[6]
Avslut
redigeraEn nedstängning är nästan aldrig tänkt som en permanent omställning utan ska vid ett senare tillfälle upphöra. Därmed blir följdfrågan om avslut (engelska: exit strategy) något som måste behandlas utifrån den aktuella nedstängningens anledning och verkställda omfattning. Viktiga frågeställningar är kvalitetskontroll av metodval för att avgöra när faran över kan anses ha inträffat.
Det är i många fall också en annan samhällsfunktion som är lämpligast att ta beslutet om avslut än den som fattade nedstängningsbeslutet. Den tredje svårigheten är att det vid vissa nedstängningar är olämpligt att avsluta lika plötsligt som vid införandet, varvid en procedurplan för detta krävs.[7]
I samband med lättnader i reserestriktioner, i slutfasen av epidemier, kan länder bestämma sig för att använda sig av "resekorridorer". Detta syftar på att två länder tillåter resor sinsemellan, trots att de stoppar resor till och från andra länder.[8]
Se även
redigeraReferenser
redigera- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Lockdown, 1 april 2020.
Noter
redigera- ^ [a b c] "Why Schools Need 2 Types of Lockdowns". campussafetymagazine.com, 14 juni, 2012. (engelska)
- ^ Stenquist, Björn (Maj 2010). Larmhantering i processindustrin. sid. 14 (16). http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=8847437&fileOId=8859295. Läst 2 april 2020
- ^ Resnick, Brian (10 mars 2020). ”Italy and China used lockdowns to slow the coronavirus. Could we?” (på engelska). vox.com. https://www.vox.com/science-and-health/2020/3/10/21171464/coronavirus-us-lockdown-travel-restriction-italy. Läst 25 mars 2020.
- ^ Hagberg, Sebastian (26 mars 2020). ”Studie: Nedstängningen av Wuhan har köpt viktig tid”. Omni. https://omni.se/studie-nedstangningen-av-wuhan-har-kopt-viktig-tid/a/RRdz0d. Läst 2 april 2020.
- ^ Dineros, Kevin; Dipasupil, Jan Paolo (15 mars 2020). ”COVID-19 Crisis Management and Prevention Plan” (på engelska). COVID-19 Crisis Management and Prevention Plan. https://www.slideshare.net/KevinHilRDineros/covid19-crisis-management-and-prevention-plan?fbclid=IwAR2a74JhmEJwZCHLqA11RMtm_MX_qM1LZvAL7CJB_tj4pITiMozguGjgIJE.
- ^ Winberg, Maja (2 april 2020). ”Därför kan Sverige inte utfärda utegångsförbud”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/vetenskap/darfor-kan-sverige-inte-utfarda-utegangsforbud. Läst 3 april 2020.
- ^ Brandon Michael Henry, Giuseppe Lippi med flera. ”Health risks and potential remedies during prolonged lockdowns for coronavirus disease 2019 (COVID-19)”. doi:. https://www.degruyter.com/view/journals/dx/ahead-of-print/article-10.1515-dx-2020-0041/article-10.1515-dx-2020-0041.xml. Läst 25 april 2020.
- ^ ”Reseexperten: ”Svenskar bestraffas och isoleras””. www.expressen.se. 24 maj 2020. https://www.expressen.se/nyheter/coronaviruset/reseexperten-svenskar-bestraffas-och-isoleras/. Läst 23 juni 2020.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Nedstängning.