Leopoldstadt är ett distrikt (tyska: Gemeindebezirk) i Österrikes huvudstad Wien.[1] Wien är indelat i 23 distrikt och Leopoldstadt har distriktsnummer 2.

Wiens distrikt. Leopoldstadt har nummer 2.

Antalet invånare 2022 är 106 000.[1] Arean är 19,2 kvadratkilometer.

Geografi

redigera

Distriktet finns på den östra sidan om Donaukanal och väster om själva floden Donau. Större delen av ytan utgörs av parken och nöjesfältet Prater. Inom Leopoldstadt ligger även mikronationen/plojnationen Kugelmugel

Historia

redigera

Genom sitt läge vid Donau som ofta översvämmades dröjde det länge innan bebyggelse uppstod inom det nuvarande området för Leopoldstadt. Under 1400-talet började den första bebyggelsen att dyka upp inom området, och på 1600-talet lär man Karmelitorden slå sig ned i området, något som syns än idag i form av gatunamn och platsen Karmelitermarkt.

Under 1600-talet förvisades judarna från Innere Stadt, det första Bezirk, till Leopoldstadt. Med tiden byggdes synagogor och judiska kvarter upp i stadsdelen. Pratern förvandlades samtidigt till kejserlig-kunglig hovmark.

Under 1700-talet lät det kejserliga hovet öppna upp Prater för allmänheten. Vid samma tid lät man inrätta Wiener Sängerknaben som sedan denna tid har sin hemvist i parken Augarten i den nordöstra delen av Bezirket.

1800-talet ledde till en reglering av floden Donau, något som öppnade upp för nya industriella verksamheter i området. Stadsdelen dominerades av en arbetarklass och av de judiska kvarteren som fanns här. Nordbahnhof som blev den stora järnvägsstationen för trafiken från Wien mot norr anlades i den norra delen av Bezirket något som ökade det industriella inslaget. Det var under denna tid som Praterns karaktäristiska pariserhjul byggdes.

Bezirkets demografiska sammansättning skulle ändra sig högst brutalt i kölvattnet av Anschluss 1938 och det följande andra världskriget. Synagogorna i stadsdelen brändes ned under Kristallnatten och judarna tvingades fly. Andra världskriget ledde vidare till hårda flygbombningar p.g.a. de industriella inslaget i stadsdelen och senare även till hårda gatustrider i april 1945 när Röda Armén ryckte in i Wien. Stadsdelen var bland en av de hårdast drabbade i hela Wien vid krigsslutet. I Augarten byggdes två Flaktürme för luftvärnets räkning vilka står kvar än idag.

Efter kriget byggdes stadsdelen upp igen. Vid Donaukanal mot första Bezirket byggdes OPECs huvudkontor under 1960-talet och även senare har en del höghusbebyggelse och kontor byggts längs med kanalen. Stadsdelen präglas av en hög andel invandrare från främst Balkan, sedan tidigt 1990-tal även en judisk immigration från f.d. Sovjetunionen även om deras antal inte motsvarar det som bodde i stadsdelen före Anschluss 1938. År 1984 utropades nationen Kugelmugel inom en del av det före detta andra Bezirket.

Fritid och sport

redigera

Förutom bostadskvarteren finns flera av Wiens större sportanläggningar i detta Bezirk. Ernst-Happel-Stadion där EMfinalen spelas 2008. Stadens stora travbana ligger bredvid fotbollsarenan. Många träningsplaner finns i parkdelen av Pratern för tennis, fotboll, skridskoåkning m.fl. sporter.

Kommunikationer

redigera

Stadsdelen är försörjt av spårvagnar, bussar och U-bahn linje U1. År 2008 invigdes en utbyggnad av linje U2 från Schottenring på andra sidan Donaukanalen till stationen Stadion vid Ernst-Happel-Stadion med samtliga nya stationer inom Leopoldstadt. År 2010 förlängdes linjen vidare från Stadion till Aspernstraße i Donaustadt.

Källor

redigera
  1. ^ [a b] ”2 Leopoldstadt” (på tyska). Stadt Wien. https://www.wien.gv.at/bezirke/leopoldstadt/. Läst 17 augusti 2023.