Kvicksund

tätort i Västerås och Eskilstuna kommuner, Sverige

Kvicksund är en landskaps-, läns- och kommungränsöverskridande tätort. Ett smalt, 50–100 meter brett, sund i Mälaren delar samhället i två delar. Den norra delen är belägen i Västerås kommun i Västmanlands län i Västmanland. Södra delen ingår i Eskilstuna kommun i Södermanlands län i Södermanland.

Kvicksund
Tätort
Kvicksundsbron förenar de båda delarna av Kvicksund.
Kvicksundsbron förenar de båda delarna av Kvicksund.
Land Sverige Sverige
Landskap Västmanland, Södermanland
Län Södermanlands län, Västmanlands län
Kommuner Eskilstuna kommun, Västerås kommun
Distrikt Tumbo distrikt,
Rytterne distrikt
Koordinater 59°27′44″N 16°18′40″Ö / 59.46222°N 16.31111°Ö / 59.46222; 16.31111
Area 480 hektar (2020)[1]
 - Eskilstuna kommun 195 hektar (2020)[2]
 - Västerås kommun 285 hektar (2020)[2]
Folkmängd 2 253 (2020)[1]
 - Eskilstuna kommun 1 055 (2020)[2]
 - Västerås kommun 1 198 (2020)[2]
Befolkningstäthet 4,7 inv./hektar
 - Eskilstuna kommun 5,4 inv./hektar
 - Västerås kommun 4,2 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Kvicksund
Postnummer 635 30, 635 31, 635 32
Riktnummer 016
Tätortskod T0792[3]
Beb.områdeskod 1980TB101 (1960–)[4]
Geonames 2698295
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Ortens läge i Södermanlands län
Wikimedia Commons: Kvicksund
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Historia

redigera

Ortnamnet kommer troligen av ordet kvick och syftar på strömdraget i sundet.[5]

Här har funnits färjeförbindelse sedan hundratals år och när järnvägen drogs fram på 1870-talet kompletterades den med en järnvägsbro. I gamla tider kunde man lösa biljett antingen för att åka med båten eller gåbiljett. Med gåbiljett var man tvungen att gå på järnvägsrälsen för att ta sig över. På 1920-talet byggdes en svängbro, som 1976 ersattes av en modern klaffbro. Den nya Kvicksundsbron ligger strax väster om den gamla svängbron. I samband med att den nya bron byggdes flyttades även järnvägen och järnvägsbron västerut. Därigenom kunde bilvägen dras där järnvägen tidigare gått. Kvar av den gamla svängbron finns det södra brofästet och fundamentet i mitten där själva svängdelen var förankrad.

I Kvicksund fanns förr ett tegelbruk. Området har riklig tillgång till såväl lera som sand och vatten. Tegelbruket låg vid den nuvarande Kvicksundsbrons södra fäste. Teglet skeppades med båtar till Mälarens hamnar och finns fortfarande att beskåda till exempel på fastigheter i Stockholm.

På den norra sidan låg ett värdshus. Värdshuset revs i början av 1990-talet och ersattes av bostadshus (BRF Stensjöpärlan).

Vispråmen Storken var ett känt uteställe i Stockholm på 1960- och 1970-talen. Den slutade sina dagar i Kvicksund, där den under flera år låg vid en kaj nedanför Kvicksundsbron. Senare eldades den upp.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Kvicksund 1950–2020[6] [7]
År Folkmängd Areal (ha)
1950
  
591
1960
  
540
1965
  
508
1970
  
510
1975
  
672
1980
  
826
1990
  
1 294 291
1995
  
1 370 301
2000
  
1 566 306
2005
  
1 714 307
2010
  
1 768 311
2015
  
2 179 467
2018
  
2 163 462
2020
  
2 253 480
Anm.: 2015 utökade tätortens område och områdena för de tidigare småorterna Roparudden och Sundbyvik blev en del av denna tätort

Samhället

redigera

På den södra sidan, som innehåller ortens centrum, tillhandahåller Eskilstuna kommun vatten och avlopp samt en grundskola för årskurs 1–9 (uppförd 1998). Avtal finns mellan kommunerna så att även Västeråsbarnen går i skolan i södra delen. På Nyckelön (norra delen) tillhandahåller Västerås stad vatten och avlopp för de som är anslutna till nätverket. Många fastigheter är självförsörjande på vatten genom egna brunnar.

Orten har många fritidshus och sommargäster, men många fritidshus förändras till permanentboenden. I servicen på orten ingår mataffär, en bensinmack, två matställen (pizzerior/gatukök), golfbanan Kvicksund GK samt en båthandlare. Den ena av matserveringarna bedriver även kioskrörelse och uthyrning av dvd-filmer.

Mälardalens Brand & Räddningstjänstförbund och Räddningstjänsten Eskilstuna har genom ett samarbetsprojekt en första insatsperson i området. Personen har beredskap och disponerar en mindre släckbil under beredskapsveckan. Vid larm åker personen direkt till larmadressen och gör en insats i väntan på styrkor från Eskilstuna, Västerås eller Kolbäck.

Badplatsen Sandabadet ligger på Nyckelöns västra sida cirka tre kilometer norr om Kvicksund.

Kommunikationer

redigera
 
Järnvägsstationen i Kvicksund, juli 2020.

Orten har egen station vid järnvägen Sala–Oxelösund. Inom trafikplatsen Kvicksund finns mötesstation på Västeråssidan och en hållplats för persontåg på Eskilstunasidan.[8] Där stannar UVEN-tåget med förbindelser till bland annat Uppsala, Västerås, Eskilstuna, Katrineholm och Linköping. Även Riksväg 56 går genom orten.

Kända personer

redigera

Bland mer eller mindre kända personer med anknytning till Kvicksund kan nämnas programledaren/komikern/språkforskaren Fredrik Lindström, som är en av sommargästerna, skådespelerskan Gunn Wållgren, som i ungdomsåren tillbringade somrarna i sommarvillan Söndagskullen på Nyckelön i Kvicksund, musikern Gösta Linderholm, serieskaparen Gösta Gummesson, schlagersångaren Stefan Rudén, ishockeyspelaren Anders Parmström och kapellmästaren Egon Kjerrman. Även Roling Stones bassisten Bill Wyman bodde med sin svenska flickvän Astrid i Kvicksund under en period.

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Statistiska tätorter 2020, befolkning och landareal per tätort och kommun, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 25 november 2013.[källa från Wikidata]
  4. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. sid. 178. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  6. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  7. ^ ”Folkräkningen den 31 december 1950, totala räkningen folkmängd efter ålder och kön i kommuner, församlingar och tätorter, statistiska centralbyrån 1954”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 1 februari 2014. 
  8. ^ https://www.trafikverket.se/for-dig-i-branschen/jarnvag/Underlag-till-linjebok/norrkopings-linjebok/

Externa länkar

redigera