Wikipedia

Jim Carrey

kanadensisk skådespelare, filmproducent och komiker
För ishockeyspelaren, se Jim Carey.

James Eugene "Jim" Carrey, född 17 januari 1962 i Newmarket i Ontario, är en kanadensisk ståuppkomiker, skådespelare, och filmproducent. Han slog igenom brett 1994 med de tre succékomedierna Den galopperande detektiven, The Mask och Dum & dummare.[1] För att sedan bli den bäst betalda skådespelaren i historien med filmen Cable Guy (1996).[2] Med filmerna Truman Show (1998), Man on the Moon (1999) och Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004) skulle han bli en kritikerrosad och prisad skådespelare. Han innehar bland annat två Golden Globe Awards för Bästa skådespelare.[3]

Jim Carrey
Jim Carrey år 2020.
Jim Carrey år 2020.
FöddJames Eugene Carrey
17 januari 1962 (62 år)
Newmarket, Ontario, Kanada
Utbildad vidAgincourt Collegiate Institute och Aldershot Skola
Aktiva år1980–
MakaMelissa Womer (1987–1995)
Lauren Holly (1996–1997)
PartnerJenny McCarthy (2005–2010)
Barn1
Webbplatshttp://www.jimcarrey.com/
Betydande roller
Ace Ventura i Ace Ventura I & II
Stanley Ipkiss / The Mask i The Mask
Lloyd Christmas i Dum & dummare
Truman Burbank i Truman Show
Andy Kaufman i Man on the Moon
Joel Barish i Eternal Sunshine of the Spotless Mind
Bästa manliga huvudroll - drama
1998 – Truman Show
Bästa manliga huvudroll - musikal eller komedi
1999 – Man on the Moon
Signatur
IMDb SFDb

Biografi

redigera

Uppväxt

redigera

Jim Carrey föddes som den yngsta i en syskonskara av fyra.[4] Hans far Percy Carrey var revisor och musiker och hans mor Kathleen Oram var hemmafru.[5] Modern var av skotskt och irländskt påbrå medan fadern var av fransk påbrå. Efternamnet härstammar därför från Carré.[6]

Vid åtta års ålder gjorde han grimaser framför spegeln och började bli en talang på att härma folk. När han var tio tyckte han själv att han var så duktig att han skrev ett brev till Carol Burnett och tyckte att han skulle få en roll i hennes show. Han blev lyrisk över produktionens förtryckta svar.[7]

Carrey växte upp i Scarborough men de flyttade senare till Burlington där fadern förlorade sitt arbete när Carrey var 14, vilket ledde till att familjen fick ekonomiska problem och blev hemlösa. De bodde i tält i flera månader tills fadern fick ett nytt arbete som revisor på en däckfabrik i Scarborough.[8] De fick då bo i ett hus mittemot fabriken i utbyte mot att de vaktade fabriken under natten vilket blev Jim och hans broder Johns uppgift.[9] Jim skulle senare också bli vaktmästare samtidigt som han studerade på gymnasiet. Han hoppade dock av gymnasiet på sin 16-årsdag för att börja satsa på en ståupp karriär i Toronto.[10]

Ståuppkomiker i Kanada

redigera

Carrey gjorde sin första ståupp debut redan 1977 när han var 15 år på den nyöppnade klubben Yuk Yuk's Comedy Club i Toronto. Hans far var stöttande och hjälpte honom få ihop akten och körde honom varje kväll när han senare fick uppträda en gång i veckan. Hans uppträdande blev ganska dåligt mottaget och deras familjs ekonomiska situation gjorde det svårt för honom att fortsätta.[9] Två år senare var familjens situation något bättre och familjen hade fått ett eget hem i Jackson's Point.[11] Carrey hade under tiden slipat på sin akt och fick sitt första betalda gig 1979 på en sunkig pub bredvid motorvägen i Scarborough.[12] Han vågade snart bege sig tillbaka till Yuk Yuk's och gick snabbt från den öppna scenen till att vara en återkommande och populär programpunkt som 17-åring.

Efter att ha byggt upp ett rykte och etablerat sig i Torontos komikerkretsar tog han steget att våga söka till att bli medlem i Saturday Night Live 1980. Producenterna nekade honom och tog in Charles Rocket istället.[13] Istället började han göra röster åt olika karaktärer i det lokala TV-programmet The All-Night Show (1980).[14] Som 19-åring fortsatte han att bli bokat på klubbar och var bland annat bokad som förband till rockbandet Goddo men blev utbuad. Två veckor senare fick han en stor recension i tidningen Toronto Star där de särskilt hyllade hans imitation av Sammy Davis Jr.[15] Det var första gången han fick medial uppmärksamhet och han fick nu jobb i hela Kanada.[16]

Carrey fick 1981 göra ett uppträdande i TV-programmet An Evening at the Improv. Han fick också huvudrollen i den kanadensiska TV-filmen Introducing... Janet (1981) vilken sågs av över en miljon människor och blev väl mottagen.[17] Efter att Rodney Dangerfield upptäckt Carrey fick han följa med på hans turné i USA. När turnén presenterades ville Johnny Carson boka Carrey till sitt program. Carrey avböjde för att slipa ännu mer på sin akt och åkte tillbaka till Toronto där han nu sålde ut två dagar i rad på en teater.[18]

Flytt till Hollywood

redigera

Carrey flyttade till Hollywood 1983 där han ofta uppträdde på The Comedy Store. Han hade bestämt sig för att bli inbjuden till Johnny Carson igen och uppnådde det målet ganska snabbt. Men ett mediokert uppträdande på en klubb gjorde att han blev avbokad. Han pendlade mellan Toronto och Hollywood. För att hålla sin ekonomi stabil fick han åka till Kanada för att tjäna ihop pengar så han kunde fortsätta jaga ett genombrott i Hollywood. När en TV station i Kanada gjorde ett stort reportage om honom ledde det till att han fick huvudrollen i TV-serien The Duck Factory (1984).[19] I samband med lanseringen av TV-serien fick han äntligen uppträdda på Johnny Carson och stressade igenom hela sin repertoar. Carson bjöd inte honom att sitta bredvid honom och bli intervjuad. Ett knep Carson hade för att etablera sin makt samtidigt som han uppskattade de som gjorde bra framträdande lite extra. Han fick än en gång åka tillbaka till Toronto för att tjäna ihop lite pengar.[20]

Carrey blev samma år injuden till att uppträda på Late Night with David Letterman. Ungefär samtidigt blev det klart att TV-serien The Duck Factory inte skulle förnyas för en andra säsong. Han åkte då ut med sin rutin tillsammans med Rodney Dangerfield igen. Han fortsatte även få roller i filmer som huvudrollen i sexkomedin En lady på bettet (1985) och en biroll i Francis Ford Coppolas Peggy Sue gifte sig (1986).[21] Han provade då att söka till Saturday Night Live igen men skulle återigen bli nekad. Han gav sig återigen ut på turné för att sedan söka en tredje gång till Saturday Night Live året efter. Han gjorde sin audition tillsammans med Dana Carvey och Phil Hartman, som båda blev anställda. Carrey blev nekad.[22] Han började då tro att enbart satsa på imitationer var hopplöst och började arbeta fram en ny komediakt. Till klubbarnas besvikelse övergav han sina imitationer och började med karaktärsdriven och observerande humor istället. Vilket tvingade honom att improvisera framför en besviken publik som ville se honom imitera kändisar.[23]

Genombrott

redigera

Carrey fick 1990 bli en del av ensemblen i In Living Color. Han var kvar till 1994 och hans popularitet i serien ledde till att han fick roller i större komedifilmer. Han fick sitt genombrott med de tre filmer som kom ut 1994.[24] Den första filmen som släpptes var Den galopperande detektiven. Trots en hel del dåliga recensioner kom den att bli oerhört älskad av publiken och blev en finansiell succé. Den blev också ett populärkulturellt fenomen.[1] Han följde upp succén med The Mask som blev en än större finansiell succé än Den galopperande detektiven.[25] Den sista filmen från 1994 blev Dum & dummare, även det en kassasuccé och skulle även få mycket bättre betyg. Den har också blivit en kultklassiker och anses vara den bästa komedin under 1990-talet.[26] Carrey fick sin första Golden Globe nominering för sin roll i The Mask.[3]

Carrey skulle spela skurken Gåtan i superhjältefilmen Batman Forever (1995). Filmen fick ett blandat mottagande men blev en kommersiell framgång.[27] Han repriserade sin roll som Ace Ventura i Ace Ventura – Den galopperande detektiven rider igen (1995). Precis som föregångaren blev den väl mottagen av publiken men inte av kritiker. Det blev också en kommersiell framgång och satte rekord i den bästa premiärhelgen någonsin.[28] Inför hans nästa film, den Ben Stiller regisserade Cable Guy (1996), satte han ännu ett rekord i att vara den första skådespelaren som fått 20 miljoner dollar för att medverka i en film.[2] Karaktären skulle för Carrey vara en tydlig skillnad från hans tidigare excentriskt lustiga karaktärer och vara mer av en mörk och sorglig karaktär, fast med Carreys charm. Det mottogs inte väl av varken kritiker eller publik som tyckte det var ett för stort steg för Carrey. Den skulle ändå bli en kommersiell framgång och på senare tid även en kultfilm.[29] Carrey har också nämnt den som sin favoritfilm bland sina egna filmer och den hjälpte honom få seriösare roller senare i karriären.[30] Han skulle återvända till sitt vanliga komiska skådespel i Liar Liar (1997) som blev en succé och gav Carrey en andra Golden Globe-nominering.[31]

Kritikerrosad karriär

redigera

Carrey skulle inför sin nästa film, Truman Show (1998) gå med på att halvera sin lön för att få rollen då han kände att hans karriär behövde utvidgas till annat än enbart komik.[32] Han har också sagt att det är den roll han fortast tackat ja till.[33] Filmen skulle bli unisont hyllad och en finansiell succé. Många trodde också att Carrey skulle få en oscarsnominering för sin insats.[34] Den uteblev men han vann istället sin första Golden Globe.[3] Han var också en förhandsfavorit till en oscarsnominering för sin nästa roll där han porträtterade Andy Kaufman i Man on the Moon (1999). Istället vann han sin andra Golden Globe och blev unisont hyllad för sin insats.[35]

 
Jim Carrey 2008.

Han skulle medverka tillsammans med Renée Zellweger i komedin Mina jag & Irene (2000). Den skulle få blandad kritik men bli en kommersiell framgång.[36] Samma år hade han titelrollen i julfilmen Grinchen – julen är stulen som skulle bli den näst mest framgångsrika julfilmen genom tiderna.[37] Han fick sin femte Golden Globe-nominering för sin insats.[3] I Bruce den allsmäktige (2003) syntes han bredvid Jennifer Aniston och Morgan Freeman som även den skulle få blandad kritik men bli den sjunde mest inkomstbringande komedifilmen genom tiderna.[38]

Carrey skulle återigen bli hyllad för sin roll i Eternal Sunshine of the Spotless Mind (2004). Filmen skulle bli unisont hyllad och har hamnat på flera listor om 2000-talets bästa filmer.[39][40] Det har också blivit en kultklassiker och anses vara Carreys bästa roll i hans karriär.[41] Carrey blev snuvad på en oscarsnominering återigen men hans motspelerska Kate Winslet blev nominerad. Filmen vann dessutom en oscar för bästa manus. Carrey fick sin sjätte Golden Globe-nominering och en BAFTA nominering.[3] Han medverkade sedan i filmatiseringen av barnboken Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv (2004) som blev väl mottagen.[42] Hans nästa film Fun with Dick and Jane (2005) skulle dra in mer än 100 miljoner dollar i vinst.[43]

Vidare karriär

redigera

Carrey skulle ge sig på ytterligare en roll åt det seriösare hållet i den psykologiska thrillern The Number 23 (2007). Filmen och Carrey kom att bli sågade av kritiker. Han skulle även bli nominerad för sämsta skådespelare på Golden Raspberry Awards.[44] Han skulle dock följa upp filmen med två succéer. I Horton (2008) gjorde han rösten till huvudrollen. I Yes Man (2008) spelade han mot Zooey Deschanel och Bradley Cooper. Båda filmerna skulle bli enorma kommersiella framgångar.[45] Han medverkade sedan tillsammans med Ewan McGregor i I Love You Phillip Morris (2009) som inte blev någon kassako men fick däremot mycket goda recensioner.[46]

 
Jim Carrey 2011.

Carrey skulle för första gången i sin karriär spela flera roller i Disneys 3D-animerade En julsaga (2009) där han förutom huvudrollen som Ebenezer Scrooge även spelade alla spöken. Filmen fick blandade recensioner men blev en finansiell succé. Även hans nästa film Poppers pingviner (2011) skulle bli en kommersiell succé.[47] Han medverkade tillsammans med Steve Carell i Burt Wonderstone (2013). Filmen kom att bli en flopp och drog inte ens in sin produktionskostnad.[48] Samma år medverkade han i Kick-Ass 2, där han två månader innan premiären skulle meddela att han inte kunde stå för filmen. Efter att Massakern i Newtown hade skett menade han att han inte kunde stå bakom våldet.[49] Efter att ha tvekad länge gick Carrey till slut med på att reprisera sin roll i Dum & dummare 2 (2014). Filmen fick inte alls samma mottagande som föregångaren men blev ändå en framgång.[50]

Carrey skulle ge sig på ytterligare en seriösare roll i Dark Crimes (2016). Filmen skulle få ett dåligt mottagande och på Rotten Tomatoes har den ovanliga 0% positiva recensioner.[51] 2018 fick han huvudrollen i TV-serien Kidding som skulle gå i två säsonger. Han skulle för rollen bli nominerad till sin sjunde Golden Globe.[3] Han skulle sedan spela antagonisten i TV-spelsfilmen Sonic the Hedgehog (2020). Samma år porträtterade han också Joe Biden i 6 avsnitt av Saturday Night Live.[52] Han repriserade sedan sin roll i uppföljaren Sonic the Hedgehog 2 (2022). Filmen blev en succé och drog in 72 miljoner dollar bara i USA på sin öppningshelg, vilket blev den bästa öppningshelgen i Carreys karriär.[53]

Pension?

redigera

I april 2022 meddelade Carrey att han drar sig tillbaka från skådespelandet och menade att han hade fått nog. Han sa också att han kunde återvända ifall ett manus kom ner från himlen och var så tilltalande att det var viktigt för folk att verkligen se det.[54] I februari 2024 annonserades dock att han skulle reprisera sin roll i Sonic the Hedgehog 3 (2024).[55]

Privatliv

redigera

Carrey lider av depression och har tagit Prozac i största delen av sitt liv. Han har på senare tid nämnt att han slutat med medicinen. Han slutade samtidigt med kaffe, alkohol och droger.[56] Carrey blev amerikansk medborgare 2004 och har dubbelt medborgarskap.[57] Han äger flera boenden i Los Angeles och har levt i Brentwood sedan 1994.[58] I november 2022 kom Rysslands utrikesdepartement att ge inreseförbud för 100 kanadensiska medborgare däribland Carrey som en reaktion på sanktionerna som infördes på grund av Rysslands krig mot Ukraina.[59]

Relationer

redigera

Carrey hade en relation med sångerskan Linda Ronstadt i åtta månader 1983.[60] Han gifte sig 1987 med skådespelerskan Melissa Wormer och paret fick en dotter, Jane Erin Carrey samma år. Paret skilde sig sedan 1995.[61]

Den 23 september 1996 gifte sig Carrey med sin medspelerska från Dum & dummare, Lauren Holly. Giftermålet skulle vara i knappt ett år.[62] Mellan 1999 och 2000 var Carrey förlovad med Reneé Zellweger.[63] Under 2002 skulle han ha en relation med January Jones.[64] 2005 träffade Carrey modellen och skådespelerskan Jenny McCarthy och de var ett par mellan 2006 och 2010. De förblev vänner.[65]

Carrey träffade den irländska sminkösen Cathriona White 2012. De var ett par till 2015 då hon hittades död. Det klassades som självmord då hon svalt mycket av sin receptbelagda medicin och dog av en överdos. Carrey var en av kistbärarna på begravningen.[66] Paret hade under tiden de träffades även träffat andra. White hade även gift sig med Mark Burton 2013.[67] Under 2016 så stämde både Burton och Whites moder Carrey för vålande till hennes död. De misstänkte att Carrey hade utnyttjat sitt kändisskap för att införskaffat de droger som White tog sitt liv med.[68] Både stämningarna lades ned.[69]

Under 2019 hade Carrey en relation med skådespelerskan Ginger Gonzaga. Relationen varade knappt ett år.[70]

Politisk och spirituell syn

redigera

Carrey utövar Transcendental meditation.[71] Han tror även på att visualisera sin framtid och har ofta hänvisat till en historia där han har visualiserat sig en check på 10 miljoner dollar placerad i hans ficka. 7 år senare fick han exakt det för sin roll i Dum och dummare (1994).[72]

Carrey har många gånger försvarat socialism och tycker att det Demokratiska partiet ska bli socialistiska.[73] Han har också skrivit och publicerad politiska satiriska teckningar där han ofta kritiserat pressekreteraren Sarah Huckabee Sanders och den före detta presidenten Donald Trump.[74] Han fick stor uppmärksamhet när han kritiserade fascism och skämtade om Benito Mussolinis död vilket gjorde hans barnbarn Alessandra mycket upprörd och kallade Carrey för "en jävel" och hans teckning för "smutsig".[75][76]

Filmografi

redigera

Film

redigera
År Titel Roll Notering
1981 Introducing... Janet Tony Moroni TV-film
1983 Copper Mountain Bobby Todd TV-film
1983 The Sex and Violence Family Hour Värd / olika roller Även manus
1983 All in Good Taste Ralph Parker
1984 Jakten på miljonerna Lane Biddlecoff
1985 En lady på bettet Mark Kendall
1986 Peggy Sue gifte sig Walter Getz
1988 Dödsspelet Johnny Square
1988 Kroppskontakt av värsta graden Wiploc
1989 Pink Cadillac Lounge underhållare
1989 Mike Hammer: Murder Takes All Brad Peters TV-film
1991 High Strung Döden Okrediterad
1992 Oväntat besök Tim Carter TV-film
1992 Itsy Bitsy Spider Utrotaren Kortfilm, röstroll
1994 Den galopperande detektiven Ace Ventura Även manus
1994 The Mask Stanley Ipkiss / The Mask
1994 Dum & dummare Lloyd Christmas
1995 Batman Forever Edward Nygma / Gåtan
1995 Ace Ventura – Den galopperande detektiven rider igen Ace Ventura
1996 Cable Guy Chip Douglas
1997 Liar Liar Fletcher Reede
1998 Truman Show Truman Burbank
1998 Ett litet mirakel – Simon Birch Vuxen Joe Wenteworth / Berättare
1999 Man on the Moon Andy Kaufman
2000 Mina jag & Irene Charlie Baileysgates
2000 Grinchen – julen är stulen Grinchen
2001 The Majestic Peter Appleton
2003 Bruce den allsmäktige Bruce Nolan Även producent
2003 Pecan Pie The Driver Kortfilm
2004 Eternal Sunshine of the Spotless Mind Joel Barish
2004 Lemony Snickets berättelse om syskonen Baudelaires olycksaliga liv Greve Olaf
2005 Fun with Dick and Jane Richard "Dick" Harper Även producent
2007 The Number 23 Walter Sparrow / Detective Fingerling
2008 Horton Horton Röstroll
2008 Yes Man Carl Allen
2009 I Love You Philip Morris Steven Jay Russell
2009 En julsaga Ebenezer Scrooge Röstroll
2011 Poppers pingviner Thomas "Tom" Popper Jr.
2013 Burt Wonderstone Steve Gray
2013 Kick-Ass 2 Sal Bertolinni / Colonel Stars and Stripes
2013 Anchorman 2 Scott Riles Cameo
2014 Dum & dummare 2 Lloyd Christmas
2016 The Bad Batch Eremiten
2016 Dark Crimes Tadek
2020 Sonic the Hedgehog Dr. Ivo "Eggman" Robotnik
2022 Sonic the Hedgehog 2 Dr. Ivo "Eggman" Robotnik
2024 Sonic the Hedgehog 3 Dr. Ivo "Eggman" Robotnik

TV

redigera
År Titel Roll Notering
1980 The All-Night Show Olika roller Röstroll
1984 Buffalo Bill Jerry Lewis Impersonator Avsnitt: "Jerry Lewis Week"
1984 The Duck Factory Skip Tarkenton 13 avsnitt
1990-1994 In Living Color Fire Marshall Bill, Olika roller 125 avsnitt
1991 Jim Carrey: The Un-Natural Act Sig själv Ståupp-special
1992 Sesam Sig själv Avsnitt: "3023"
1996 Saturday Night Live Värd Avsnitt: "Jim Carrey / Soundgarden"
1998 The Larry Sanders Show Sig själv Avsnitt: "The Flip"
2011 The Office The FingerLakes Guy Avsnitt: "Search Committee"
2011 Saturday Night Live Värd Avsnitt: "Jim Carrey / The Black Keys"
2012 30 Rock Dave Williams Avsnitt: "Leap Day"
2014 Saturday Night Live Värd Avsnitt: "Jim Carrey / Iggy Azalea"
2015 Saturday Night Live 40th Anniversary Special Sig själv / Matthew McConaughey
2018-2020 Kidding Jeff Piccirillo / Jeff Pickles 20 avsnitt, även producent
2020 Saturday Night Live Joe Biden 6 avsnitt

Referenser

redigera
  1. ^ [a b] ”Ace Ventura: Pet Detective Made Jim Carrey A '90s Box Office Phenomenon”. Slash Film. 3 februari 2024. https://www.slashfilm.com/1508680/ace-ventura-pet-detective-jim-carrey-90s-box-office-phenomenon/. Läst 11 augusti 2024. 
  2. ^ [a b] ”‘The Cable Guy’ Turns 25: How Jim Carrey’s $20 Million Salary Shook Up Hollywood”. Variety. 14 juni 2021. https://variety.com/2021/film/news/cable-guy-jim-carrey-salary-1234995346/. Läst 12 augusti 2024. 
  3. ^ [a b c d e f] ”Jim Carrey”. Golden Globe Awards. https://goldenglobes.com/person/jim-carrey/. Läst 11 augusti 2024. 
  4. ^ ”Spiritual Carrey still mighty funny”. USA Today. 27 maj 2003. Arkiverad från originalet den 17 november 2020. https://web.archive.org/web/20201117001225/https://usatoday30.usatoday.com/life/2003-05-20-carrey_x.htm. Läst 10 augusti 2024. 
  5. ^ ”USA Weekend Magazine”. USA Weekend. 25 maj 2003. Arkiverad från originalet den 24 mars 2019. https://web.archive.org/web/20190324054756/https://filmylabs.blogspot.com/2019/02/badla-movie-2019-badla-trailer-badla.html. Läst 10 augusti 2024. 
  6. ^ Knelman, Martin (2000). Jim Carrey: The Joker Is Wild. sid. 8 
  7. ^ Seinfeld (Jerry). ”Jim Carry: We Love Breathing What You're Burning Baby"”. Comedians in Car Getting Coffee (Tv program). Arkiverad från originalet den 31 december 2015. https://web.archive.org/web/20151231210622/http://comediansincarsgettingcoffee.com/. Läst 10 augusti 2024. 
  8. ^ ”Jim Carrey’s (Reluctant) Return to Hollywood: At Home With an Actor, Artist and Trump-Era Agitator”. The Hollywood Reporter. 15 augusti 2018. https://www.hollywoodreporter.com/movies/movie-features/jim-carreys-reluctant-return-hollywood-1134623/. Läst 10 augusti 2024. 
  9. ^ [a b] ”Dumb and Dumber Weak (sic): Jim Carrey's rocky road from Scarborough to Hollywood — 'He was born to do it'”. National Post. 13 november 2014. https://nationalpost.com/entertainment/movies/dumb-and-dumber-weak-sic-jim-carreys-rocky-road-from-scarborough-to-hollywood-he-was-born-to-do-it. Läst 10 augusti 2024. 
  10. ^ Jim Holt (26 februari 2007). ”Its all in the numbers: Jim Carrey could be at Dofasco if Hollywood hadn't worked out”. The Hamilton Spectator. Läst 10 augusti 2024. 
  11. ^ ”Jim Carrey and Katie Ford?”. TG Magazine. 3 december 1999. Arkiverad från originalet den 12 december 2009. https://web.archive.org/web/20091212173543/http://www.tgmag.ca/tgarch/80cptext/80cp2.htm. Läst 11 augusti 2024. 
  12. ^ ”Funny-man Jim Carrey makes 'em laugh”. CBC Radio One. 17 mars 1982. https://www.cbc.ca/player/play/audio/1.3625718. Läst 11 augusti 2024. 
  13. ^ ”31 Famous People Rejected by 'Saturday Night Live'”. Metal Floss. 24 september 2022. https://www.mentalfloss.com/article/55008/32-famous-people-rejected-saturday-night-live. Läst 11 augusti 2024. 
  14. ^ ”All-Night Show's new dawn”. Eye Weekly. 21 januari 2008. Arkiverad från originalet den 22 maj 2011. https://web.archive.org/web/20110522152801/http://www.eyeweekly.com/city/scrollingeye/article/15643. Läst 11 augusti 2024. 
  15. ^ Bruce Blackadar (27 februari 1981). ”Up goes a new Comic Star”. Toronto Star. 
  16. ^ ”Jim Carrey’s new memoir explores the ‘truth underneath the fiction’ of his life: ‘How are you going to explain the flying saucers?’”. Toronto Star. 3 juli 2020. https://www.thestar.com/entertainment/books/jim-carrey-s-new-memoir-explores-the-truth-underneath-the-fiction-of-his-life-how/article_e32075bb-234f-5058-80bf-86cce2df3920.html. Läst 11 augusti 2024. 
  17. ^ ”The early role that introduced CBC viewers to Jim Carrey”. CBC. 28 oktober 2018. https://www.cbc.ca/archives/the-early-role-that-introduced-cbc-viewers-to-jim-carrey-1.4876997. Läst 11 augusti 2024. 
  18. ^ ”Jim Carrey, on the brink of stardom”. Now. 30 augusti 2021. https://nowtoronto.com/culture/jim-carrey-on-the-brink-of-stardom/. Läst 11 augusti 2024. 
  19. ^ ”When Carson was king: Comedy careers were made, Jim Carrey says”. Sioux City Journal. 2 juni 2017. https://siouxcityjournal.com/entertainment/television/when-carson-was-king-comedy-careers-were-made-jim-carrey-says/article_33e9c7fe-62b2-5659-add3-687641f80e06.html. Läst 11 augusti 2024. 
  20. ^ ”Carson's Code”. The New York Times. 30 januari 2005. Arkiverad från originalet den 29 maj 2015. https://web.archive.org/web/20150529200429/http://www.nytimes.com/2005/01/30/arts/television/carsons-code.html. Läst 11 augusti 2024. 
  21. ^ ”Once Bitten Interview: Jim Carrey”. West Seattle Herald. November 1985. 
  22. ^ ”The Story Behind Jim Carrey’s Many Failed ‘SNL’ Auditions”. UPROXX. 24 oktober 2014. https://uproxx.com/tv/the-story-behind-jim-carreys-many-failed-saturday-night-live-auditions/. Läst 11 augusti 2024. 
  23. ^ ”Jim Carrey Laughs in Face of Success”. Roger Ebert. 24 juli 1994. https://www.rogerebert.com/interviews/jim-carrey-laughs-in-face-of-success. Läst 11 augusti 2024. 
  24. ^ ”Why Jim Carrey Says an 'In Living Color' Revival 'Needs to Happen' (Exclusive)”. Entertainment Tonight. 5 september 2018. https://www.etonline.com/why-jim-carrey-says-an-in-living-color-revival-needs-to-happen-exclusive-109148. Läst 11 augusti 2024. 
  25. ^ ”The Mask”. Roger Ebert. 29 juli 1994. Arkiverad från originalet den 9 september 2006. https://web.archive.org/web/20060909133144/http://rogerebert.suntimes.com/apps/pbcs.dll/article?AID=%2F19940729%2FREVIEWS%2F407290304%2F1023. Läst 11 augusti 2024. 
  26. ^ ”25 Years Later, Dumb and Dumber Is More Than Just the Gold Standard for Toilet Humor”. Time Magazine. 23 december 2019. https://time.com/5754196/dumb-and-dumber-25th-anniversary/. Läst 11 augusti 2024. 
  27. ^ ”‘Batman Forever’: the most cursed superhero movie ever”. Far Out Magazine. 31 oktober 2023. https://faroutmagazine.co.uk/batman-forever-cursed-superhero-movie/. Läst 11 augusti 2024. 
  28. ^ ”No. 1 films from 10, 20 and 30 years ago: ‘Ace Ventura: When Nature Calls’ leads the pack”. Los Angeles Times. 18 november 2015. https://www.latimes.com/entertainment/movies/moviesnow/la-et-mn-time-machine-ace-ventura-20151118-story.html. Läst 12 augusti 2024. 
  29. ^ ”Judd Apatow Tells Us the Legend of The Cable Guy, the Bomb That Wasn’t”. Vulture. 1 mars 2011. https://www.vulture.com/2011/03/cable_guy_judd_apatow.html. Läst 12 augusti 2024. 
  30. ^ ”Jim Carrey Reveals Underrated Favourite Movie He's Done”. Lad Bible. 2 april 2022. https://www.ladbible.com/entertainment/jim-carrey-reveals-underrated-favourite-movie-hes-done-20220329. Läst 12 augusti 2024. 
  31. ^ ”The Truth Shall Set You Free. Not!”. The New York Times. 21 mars 1997. https://www.nytimes.com/1997/03/21/movies/the-truth-shall-set-you-free-not.html. Läst 12 augusti 2024. 
  32. ^ ”New ‘Truman’ villain: Harris”. Variety. 7 april 1997. Arkiverad från originalet den 27 mars 2017. https://web.archive.org/web/20170327080406/http://variety.com/1997/scene/vpage/new-truman-villain-harris-1117435072/. Läst 12 augusti 2024. 
  33. ^ ”The Truman Show Is The Fastest Jim Carrey Ever Said Yes To A Role”. Screen Rant. 4 april 2022. https://screenrant.com/the-truman-show-jim-carrey-cast-fastest-response/. Läst 12 augusti 2024. 
  34. ^ ”Jim Carrey's serious turn in The Truman Show”. Entertainment Weekly. 5 juni 1998. https://ew.com/article/1998/06/05/jim-carreys-serious-turn-truman-show/. Läst 12 augusti 2024. 
  35. ^ Richard Natale (16 februari 2000). ”Academy Voters Deliver the Unexpected”. Los Angeles Times. 
  36. ^ ”Me, Myself and Irene”. The Guardian. 22 september 2000. https://www.theguardian.com/film/2000/sep/22/1. Läst 12 augusti 2024. 
  37. ^ ”What Is the Highest-Grossing Christmas Movie?”. Collider. 16 december 2023. https://collider.com/what-is-the-highest-grossing-christmas-movie/. Läst 12 augusti 2024. 
  38. ^ ”‘The Hangover’ To ‘Home Alone’: The Highest-Grossing Comedy Movies Of All Time”. Augustman. 17 januari 2023. https://www.augustman.com/my/entertainment/film-tv/highest-grossing-comedy-movies-to-catch/. Läst 12 augusti 2024. 
  39. ^ ”The 21st Century’s 100 greatest films”. BBC. 23 augusti 2016. https://www.bbc.com/culture/article/20160819-the-21st-centurys-100-greatest-films. Läst 12 augusti 2024. 
  40. ^ ”The 25 Best Films of the 21st Century So Far.”. The New York Times. 9 juni 2017. https://www.nytimes.com/interactive/2017/06/09/movies/the-25-best-films-of-the-21st-century.html. Läst 12 augusti 2024. 
  41. ^ ”Cult Classic: Eternal Sunshine of the Spotless Mind”. Joe. 29 februari 2012. https://www.joe.ie/uncategorized/cult-classic-eternal-sunshine-of-the-spotless-mind-33102. Läst 12 augusti 2024. 
  42. ^ ”A Fortunate Series of Scenes”. Washington Post. 17 december 2004. https://www.washingtonpost.com/wp-dyn/articles/A4634-2004Dec16.html. Läst 12 augusti 2024. 
  43. ^ ”A Revenge Fantasy, Except It's Reality”. The New York Times. 28 januari 2006. https://www.nytimes.com/2006/01/28/business/a-revenge-fantasy-except-its-reality.html. Läst 12 augusti 2024. 
  44. ^ ”Golden Tomatoes, Raspberries for Hollywood's best and worst”. CBC. 21 januari 2008. https://www.cbc.ca/news/entertainment/golden-tomatoes-raspberries-for-hollywood-s-best-and-worst-1.730038. Läst 12 augusti 2024. 
  45. ^ ”Yes Man (PG-13) ***”. Miami Herald. 3 maj 2009. Arkiverad från originalet den 3 maj 2009. https://web.archive.org/web/20090503130332/http://www.miami.com/yes-man-pg-13-article. Läst 12 augusti 2024. 
  46. ^ ”I Love You, Phillip Morris”. The Guardian. 18 mars 2010. https://www.theguardian.com/film/2010/mar/18/i-love-you-phillip-morris-review. Läst 12 augusti 2024. 
  47. ^ ”You’ll flip(per) for ‘Mr. Popper’s Penguins’”. New York Post. 17 juni 2011. https://nypost.com/2011/06/17/youll-flipper-for-mr-poppers-penguins/. Läst 12 augusti 2024. 
  48. ^ ”The Incredible Burt Wonderstone”. Box Office Mojo. https://www.boxofficemojo.com/release/rl3930686977/. Läst 12 augusti 2024. 
  49. ^ ”Jim Carrey condemns violence in his own movie Kick-Ass 2”. The Guardian. 24 juni 2013. https://www.theguardian.com/film/2013/jun/24/jim-carrey-violence-kick-ass-2-sandy-hook. Läst 12 augusti 2024. 
  50. ^ ”Dumb and Dumber To”. Chicago Reader. 13 november 2014. https://chicagoreader.com/film/dumb-and-dumber-to/. Läst 12 augusti 2024. 
  51. ^ ”Dark Crimes”. Rotten Tomatoes. https://www.rottentomatoes.com/m/dark_crimes. Läst 12 augusti 2024. 
  52. ^ ”Why Jim Carrey’s Biden impersonation on SNL isn’t quite catching on”. Washington Post. 30 oktober 2020. https://www.washingtonpost.com/arts-entertainment/2020/10/31/jim-carrey-biden-snl-saturday-night-live/. Läst 13 augusti 2024. 
  53. ^ ”‘Sonic The Hedgehog 2’ Beats Weekend Opening Of First Movie With $71M; What ‘Ambulance’ Misfire Means For Action Pics Today – Sunday AM Box Office Update”. Deadline. 10 april 2022. https://deadline.com/2022/04/sonic-the-hedgehog-2-ambulance-weekend-box-office-2-1234997180/. Läst 13 augusti 2024. 
  54. ^ ”Jim Carrey ‘Fairly Serious’ About Retiring From Acting: ‘I Have Enough. I’ve Done Enough’”. Variety. 1 april 2022. https://variety.com/2022/film/news/jim-carrey-retiring-acting-1235220945/. Läst 13 augusti 2024. 
  55. ^ ”Jim Carrey Returning for ‘Sonic the Hedgehog 3’ (EXCLUSIVE)”. Variety. 2 februari 2024. https://variety.com/2024/film/news/jim-carrey-returning-sonic-the-hedgehog-3-dr-robotnik-1235894927/. Läst 13 augusti 2024. 
  56. ^ ”Carrey: 'Life Is Too Beautiful'”. 60 Minutes. 11 februari 2009. Arkiverad från originalet den 30 maj 2013. https://web.archive.org/web/20130530034324/http://www.cbsnews.com/8301-18560_162-656547.html. Läst 13 augusti 2024. 
  57. ^ ”Jim Carrey Becomes New U.S. Citizen” (på engelska). PEOPLE.com. https://people.com/celebrity/jim-carrey-becomes-new-u-s-citizen/. Läst 8 januari 2020. 
  58. ^ ”Jim Carrey Shaves $2.4 Million off the Price of His Longtime Los Angeles Mansion”. Mansion Global. 21 april 2023. https://www.mansionglobal.com/articles/jim-carrey-shaves-2-4-million-off-the-price-of-his-longtime-los-angeles-mansion-2ed4a701. Läst 13 augusti 2024. 
  59. ^ ”Nya ryska sanktioner mot Kanada – Jim Carrey portas”. Omni. 14 november 2022. https://omni.se/nya-ryska-sanktioner-mot-kanada-jim-carrey-portas/a/Kn8Lje. Läst 13 augusti 2024. 
  60. ^ ”Jim Carrey lived with his parents while dating Linda Ronstadt”. USA Today. 28 oktober 2014. https://eu.usatoday.com/story/life/entertainthis/2014/10/28/jim-carrey-lived-with-his-parents-while-dating-linda-ronstadt/77333582/. Läst 13 augusti 2024. 
  61. ^ ”Carrey’s Wife Speaks Out About Pending Divorce”. The Spokesman Review. 1 mars 1005. https://www.spokesman.com/stories/1995/mar/01/carreys-wife-speaks-out-about-pending-divorce/. Läst 13 augusti 2024. 
  62. ^ ”Holly Seeks Divorce from Carrey”. E! News. 30 juli 1997. https://www.eonline.com/news/34930/holly-seeks-divorce-from-carrey. Läst 13 augusti 2024. 
  63. ^ ”Renee Zellweger Dating History”. Zimbio. Arkiverad från originalet den 13 februari 2012. https://web.archive.org/web/20120213030921/http://www.zimbio.com/dating/mdGo6RLibqH/Renee+Zellweger+engaged+Jim+Carrey/Renee+Zellweger. Läst 13 augusti 2024. 
  64. ^ ”January Jones and Jim Carrey”. Entertainment Tonight. https://www.etonline.com/gallery/143858_Surprising_Celebrity_Hookups/january-jones-and-jim-carrey-3950. Läst 17 augusti 2024. 
  65. ^ ”Jim Carrey And Jenny McCarthy Twitter Split”. Sky News. 8 april 2010. Arkiverad från originalet den 29 juni 2012. https://archive.today/20120629044704/http://news.sky.com/skynews/Home/Showbiz-News/Jim-Carrey-And-Jenny-McCarthy-Announce-Split-After-Five-Years-Together/Article/201004115596449?f=rss. Läst 17 augusti 2024. 
  66. ^ ”Jim Carrey Attends Funeral of Late Girlfriend Cathriona White, Carries Coffin”. The Hollywood Reporter. 10 oktober 2015. https://www.hollywoodreporter.com/news/general-news/jim-carrey-attends-funeral-late-831197/. Läst 17 augusti 2024. 
  67. ^ ”Jim Carrey’s Late Girlfriend Cathriona White Was Married to a Man Named Mark Burton: See Their Las Vegas Marriage Certificate”. US Weekly. 7 december 2017. https://www.usmagazine.com/celebrity-news/news/jim-carreys-girlfriend-cathriona-white-was-married-to-mark-burton-2015610/. Läst 17 augusti 2024. 
  68. ^ ”Cathriona White’s Mom, Brigid Sweetman, Sues Jim Carrey for Daughter’s Wrongful Death”. US Weekly. 15 oktober 2017. https://www.usmagazine.com/celebrity-news/news/cathriona-whites-mom-sues-jim-carrey-for-wrongful-death-w444401/. Läst 17 augusti 2024. 
  69. ^ ”Jim Carrey Clear of Lawsuits Over Former Girlfriend’s Death”. The Hollywood Reporter. 31 januari 2018. https://www.hollywoodreporter.com/business/business-news/jim-carrey-clear-lawsuits-girlfriends-death-1080818/. Läst 17 augusti 2024. 
  70. ^ ”Jim Carrey Is Dating Ginger Gonzaga -- See Their Sweet Red Carpet Debut!”. MSN.com. 6 januari 2019. Arkiverad från originalet den 7 januari 2019. https://web.archive.org/web/20190107181140/https://www.msn.com/en-us/movies/golden-globes/jim-carrey-is-dating-ginger-gonzaga-see-their-sweet-red-carpet-debut/ar-BBRSLei. Läst 17 augusti 2024. 
  71. ^ ”Jim Carrey on Dumb and Dumber Too: Very Funny”. Hitfix. 28 februari 2014. Arkiverad från originalet den 27 april 2014. https://web.archive.org/web/20140427185504/http://www.hitfix.com/news/jim-carrey-on-finished-dumb-and-dumber-to-very-funny. Läst 17 augusti 2024. 
  72. ^ ”What Oprah Learned from Jim Carrey”. Oprah.com. 10 december 2011. https://www.oprah.com/oprahs-lifeclass/what-oprah-learned-from-jim-carrey-video. Läst 17 augusti 2024. 
  73. ^ ”Jim Carrey tells Democrats: ‘We have to say yes to socialism’”. The Washington Post. 10 september 2018. https://www.washingtonpost.com/politics/2018/09/10/jim-carrey-tells-democrats-we-have-say-yes-socialism/. Läst 17 augusti 2024. 
  74. ^ ”A Short History of Jim Carrey's Burgeoning Career as an Anti Trump Political Cartoonist”. The Washington Post. 17 november 2020. https://www.washingtonpost.com/news/arts-and-entertainment/wp/2018/03/19/a-short-history-of-jim-carreys-burgeoning-career-as-an-anti-trump-political-cartoonist/. Läst 17 augusti 2024. 
  75. ^ ”Mussolini’s granddaughter would like everyone, including Jim Carrey, to be nice about her fascist grandpa”. Vice. 1 april 2019. Arkiverad från originalet den 10 april 2019. https://web.archive.org/web/20190410134821/https://news.vice.com/en_us/article/vbwwpm/mussolinis-granddaughter-would-like-everyone-including-jim-carrey-to-be-nice-about-her-fascist-grandpa. Läst 17 augusti 2024. 
  76. ^ ”Mussolini's Granddaughter Was Defending Her Nonno Long Before Taking on Jim Carrey”. Vanity Fair. 1 april 2019. https://www.vanityfair.com/style/2019/04/alessandra-mussolini-jim-carrey-cartoon. Läst 17 augusti 2024. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Jim_Carrey&oldid=56182428”