Jan Olof Olsson

svensk journalist och författare
För ämbetsmannen, se Jan Olov Olsson.

Jan Olof Lennart Olsson, ofta benämnd även i tal med signaturen Jolo, född 30 mars 1920 i Stockholm, död 30 april 1974[1][2] i Hjärnarp, Kristianstads län[3], var en svensk författare, journalist och kåsör.

Jan Olof Olsson
Jan Olof Olsson omkring 1960.
Jan Olof Olsson omkring 1960.
PseudonymJolo
Född30 mars 1920
Stockholm
Död30 april 1974 (54 år)
Hjärnarp, Kristianstads län
YrkeJournalist, författare
NationalitetSvensk
Språksvenska
Noterbara verkNågonstans i Sverige
Make/makaMargareta Sjögren-Olsson (1945–hans död 1974)
BarnElizabeth och Vibeke Olsson

Biografi

redigera

Olsson var son till Olof Olsson och gift med Margareta Sjögren. Makarna skrev flera böcker tillsammans, främst reseskildringar från USA, England och Irland. Paret fick döttrarna Elizabeth och Vibeke, den senare själv författare.

Jan Olof Olsson är mest känd för romanen De tre från Haparanda och TV-serien Någonstans i Sverige[4], som även blev bok. Han var mycket produktiv och vid sidan av sitt arbete som journalist på Dagens Nyheter från 1945, där han skrev under signaturerna Jolo och Ruter Tweed, medverkade han flitigt i Sveriges Radio och gav ut ett fyrtiotal böcker.

Jolo läste historia vid Stockholms högskola (idag Stockholms universitet). Han hade ett speciellt intresse för första världskriget, vilket resulterade i böckerna 1914, Den okände soldaten och den postumt utgivna Rivna fanor. Han författade de sex första banden i bokserien 20:e århundradet, den fotografiska årsboken Kamera från 1955 till 1974, en rad reseguider samt otaliga kåserier, inte minst från uppväxtmiljön i Birkastaden i Stockholm. Han ligger begraven på Lidingö kyrkogård.[5]

Jolosällskapet bildades till hans minne 1997 och delar årligen ut Jolopriset.

Sveriges Television hade premiär på tv-serien Någonstans i Sverige 1973, följd av serien De tre från Haparanda 1974.

Bibliografi (urval)

redigera
  • 1950Kungens Köpenhamn
  • 1951Engelska mil
  • 1952Onkel Sams stuga
  • 1953God morgon, Vilda Västern
  • 1954Drottningens England
  • 1955Fritt Nyhavn
  • 1956Årsklass 39
  • 1957Irland, den omöjliga ön
  • 1958Chicago
  • 1959Lösnummer
  • 1960Leningrad, S:t Petersburg
  • 1961Och deras fall blev stort!
  • 1962Amerikafeber
  • 1963Mittåt
  • 1964På hemmaplan
  • 1964 – 1914
  • 1965Den okände soldaten 1914–1918
  • 1966Ner till Bosporen
  • 1967De tre från Haparanda (även TV-serie)
  • 1968Plogen och stjärnorna
  • 1968 – I Dublins vackra stad
  • 1969Slipsen i Krakow
  • 1970Generaler och likställda
  • 1970 – Mord och sol och vår
  • 1971Lågtryck över Irland
  • 1973De tre mot Petrograd
  • 1974Någonstans i Sverige (även TV-serie Någonstans i Sverige)
  • 1974 – Stockholmsluft
  • 1975Rivna fanor. Människor och händelser kring 1919
  • 1976Jolo i Sverige
  • 1979Eviga följeslagare
  • 1981Österut
  • 1983Änglars liv
  • 1985Jolo i Europa
  • 1991Mina städer
  • 1993Människor
  • 1995Alla tiders Jolo
  • 2007Allsvensk idyll (idrottstexter ur Dagens Nyheter samt tre essäer av Jesper Högström, Johan Erséus och Vibeke Olsson)
  • 2015Kvällarna i Helsingfors (texter om Finland samt essäer av Johan Erséus och Vibeke Olsson)
  • 2017Vägen till Sarajevo (kåserier, reportage och historiska essäer om Sarajevo)

Vidare läsning

redigera
  • 2014Så minns vi Jolo : 39 texter om Jan Olof Olsson

Referenser

redigera
  1. ^ ”Jan Olof L Olsson - Svenskt Biografiskt Lexikon”. sok.riksarkivet.se. https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Presentation.aspx?id=7780. Läst 5 maj 2021. 
  2. ^ Franzén, Johan Jacobsson (17 augusti 2011). ”Artikel: Jolo”. Johan Jacobsson Franzén / Text på vingar. http://facetterad.net/blog/jolo/. Läst 5 maj 2021. 
  3. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  4. ^ Jan-Olov Andersson (31 augusti 2017). ”En man med stort hjärta och ett varmt skratt” (på svenska). Aftonbladet. https://www.aftonbladet.se/nojesbladet/a/62lKL/janne-loffe-carlsson--en-man-med-stort-hjarta-och-ett-varmt-skratt. Läst 4 december 2019. 
  5. ^ FindaGrave.com

Vidare läsning

redigera

Externa länkar

redigera