Wikipedia

Gällivare

tätort i Gällivare kommun, Sverige
För andra betydelser, se Gällivare (olika betydelser).

Gällivare (nordsamiska: Jiellevárri eller Váhčir; lulesamiska: Jiellevárre eller Váhtjer;[6] meänkieli: Jellivaara; finska: Jällivaara) är en tätort i Lappland och centralort i Gällivare kommun i Norrbottens län. Orten är en järnvägsknut mellan Malmbanan och Inlandsbanan, vilken har sin nordliga ändpunkt i Gällivare. Idag är samhällena Gällivare och Malmberget praktiskt taget hopbyggda och det är cirka fem kilometer mellan orternas centrala delar.

Gällivare
Tätort
Centralort
Storgatan i Gällivare åt nordväst. Till vänster i bilden det numera rivna Gymnastikhuset till Gamla Centralskolan
Storgatan i Gällivare åt nordväst. Till vänster i bilden det numera rivna Gymnastikhuset till Gamla Centralskolan
Land Sverige Sverige
Landskap Lappland
Län Norrbottens län
Kommun Gällivare kommun
Distrikt Gällivare distrikt,
Malmbergets distrikt
Höjdläge 358 m ö.h.
Koordinater 67°8′0″N 20°39′0″Ö / 67.13333°N 20.65000°Ö / 67.13333; 20.65000
Area
 - tätort 901 hektar (2020)[3]
 - kommun 16 818,78 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 10 929 (2020)[3]
 - kommun 17 270 (2024)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 12,1 inv./hektar
 - kommun 1 inv./km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Gällivare, Malmberget
Postnummer 982 XX, 983 XX
Riktnummer 0970
Tätortskod T8596[4]
Beb.områdeskod 2523TC101 (1960–)[5]
Geonames 606086
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Ortens läge i Norrbottens län
Wikimedia Commons: Gällivare
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Etymologi

redigera

Ortnamnet, stavat Gillevara, nämns för första gången i ett tillägg till Johannes Schefferus verk Lappland som utgavs 1673. Det uppgavs då vara namnet på ett berg med en rik järnmalmsförekomst.[7] Namnet anses komma från det samiska Jiellovárre, "Sprickberget", och syftar antagligen på Malmberget. Sprickan skulle då vara den tvärdal som finns mellan Välkommaberget och Kungsryggen.[8]

Idag kallas tätorten på samiska för Váhtjer eller Váhčir, vilket var namnet på den same som 1597–1604 var innehavare av lappskattelandet kring Dundret.[8]

Historia

redigera

Gällivares historia som ort går tillbaka till 1690-talet, då järnmalm hittades i berget Illuvare, som kom att kallas för Gällivare malmberg. Fyndigheten var belägen i nuvarande Malmberget, där provbrytning inleddes 1735.[9] Befolkningen i området bestod då i stort sett enbart av samer hörande till Kaitums lappby. Dessa hade sedan 1605 sin kyrkplats i Jokkmokk, men i början av 1700-talet nåddes Sveriges riksdag av ryktet att de ännu inte hade blivit riktigt kristnade. År 1738 beslöt därför riksdagen att en ny kyrka skulle inrättas närmare Kaitumsamerna till vilken varje matlag i Sverige skulle bidra med ett öre silvermynt. År 1742 reste missionärerna Pehr Högström och Petrus Holmbom runt i Kaitumbyn och bestämde tillsammans med samerna att påsken skulle firas i närheten av Gällivare malmberg. Där placerades också den kyrka som två år senare byggdes för de insamlade ettöringarna, Ettöreskyrkan (Gällivare gamla kyrka).[10]

I anslutning till kyrkan utvecklades sedan Gällivare som ort i takt med att den kommersiella utvinningen av malmen i Malmberget tog fart från och med 1740-talet.[9] Det stora uppsvinget kom i och med Malmbanans anläggande i slutet av 1800-talet, vilket kraftigt underlättade malmtransporterna. År 1910 tillkom också ett sjukhus i Gällivare.[11]

Administrativ historik

redigera

Gällivare är sedan 1744 kyrkby i Gällivare socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Gällivare landskommun. I denna inrättades för orten 3 juni 1893 Gällivare municipalsamhälle, före 7 september 1951 benämnd Gällivare kyrkostads municipalsamhälle. Municipalsamhället upplöstes 31 december 1955.

Befolkningsutveckling

redigera
Befolkningsutvecklingen i Gällivare 1900–2020[12][13][14]
År Folkmängd Areal (ha)
1900
  
 1 981 †
1960
  
 6 325 413
1965
  
 6 834 455
1970
  
 7 773
1975
  
 8 669
1980
  
 8 131
1990
  
 8 470 729
1995
  
 9 179 741
2000
  
 8 454 745
2005
  
 8 480 748
2010
  
 8 449 748
2015
  
 10 362 863
2020
  
 10 929 901
Anm.: 2015 kom en del av södra delen av tätorten Malmberget att räknas till denna tätort
 † Befolkning runt ett municipalsamhälle 1900.

Gällivares bostadsområden

redigera
  • Andra Sidan
  • Apelqvistheden
  • Björkmansheden
  • Fjällnäs
  • Folkets park
  • Forsheden
  • Forsvallen
  • Granbacka
  • Heden
  • Hägern
  • Karhakka
  • Nunisvaara
  • Nuolajärvi
  • Malmheden
  • Mariaområdet (Muddus)
  • Myråsen
  • Repisvaara
  • Silfwerbrandshöjden
  • Tallbacka (Malmberget)
  • Vuoskojärvi
  • Vouskon (Blockis)

Kommunikationer

redigera

Gällivare har järnvägsförbindelser via Malmbanan och Inlandsbanan.

Gällivare flygplats ligger drygt 7,5 km öster om samhällets centrum efter väg E45, med flera dagliga förbindelser med Stockholm-Arlanda.

Näringsverksamhet

redigera

Dominerande industri är service- och tjänsteföretag med anknytning till gruvnäringen. I Gällivares närhet finns LKAB:s underjordsgruva som ligger i Malmberget/Koskullskulle, 5 kilometer norr om Gällivare, samt Bolidens Aitikgruva, belägen 10 kilometer söder om samhället längs E10. Gruvbrytningen sker numera huvudsakligen under tätorten Malmberget, vilket lett till den stora samhällsomvandling som sker av Gällivare kommun.

I Gällivare ligger Gällivare tingsrätt.

Gällivare sjukhus är ett av fem sjukhus i Norrbotten. Sjukhuset är ett förstärkt länsdelssjukhus för Malmfälten. I upptagningsområdet ingår fyra kommuner: Gällivare, Kiruna, Jokkmokk och Pajala. Sjukhuset har 100 vårdplatser och cirka 700 anställda.

Bankväsende

redigera

Gellivare sockens sparbank var aktiv 1889–1904, men upphörde därefter. Senare hade Malmbergets sparbank kontor i Gällivare. Den uppgick 1964 i Luleå sparbank som senare blev en del av Föreningssparbanken. År 2002 köptes Föreningssparbankens kontor i Gällivare kommun av Sparbanken Nord.[15]

Westerbottens enskilda bank öppnade ett kontor i Gällivare år 1897.[16] Denna bank uppgick senare i Norrlandsbanken som senare blev en del av Svenska Handelsbanken. Senare tillkom ett kontor för Skandinaviska banken. I februari 1996 etablerade sig Nordbanken i Gällivare.[17]

Handelsbanken och Sparbanken Nord har bankkontor i Gällivare. SEB lade ner kontoret i Gällivare den 31 mars 2017[18] och den 10 januari 2018 stängde även Nordea.[19]

Utbildning

redigera

2008 öppnade det riksrekryterande European Energy School, Energigymnasiet, i Gällivare. 2014 lades det ned. År 2023 fanns det nio kommunala grundskolor, inklusive grundsärskola, en fristående grundskola (Malmens friskola) och en sameskola. Lapplands kommunalförbund bedriver Lapplands gymnasium och Lapplands Lärcentra (vuxenutbildning) i Kunskapshuset i centrala Gällivare.

Kultur och museum

redigera

Gällivare museum är ett kulturhistoriskt museum som bland annat har litteratur från 1600-tal fram till idag och ett magasin med föremål från 1800- och 1900-tal. Museets drivs av Gällivare kommun som är huvudman för museet och samarbetar med Gellivare sockens hembygdsförening, som äger samlingarna. Museet förvaltar gruvarbetarnas konstsamling, vilken består av de cirka 120 konstverk som skänktes till gruvarbetarna under gruvstrejken 1969. På museet finns även kyrkoherden Johan Curtelius konstsamling, Adolf Henriksons konstsamling och kommunens egen konstsamling. Sedan 1985 ligger museet på andra och tredje våningen i Gamla Centralskolan.

Under uppförande är Multiaktivitetshuset med bland annat nytt centralbibliotek och teaterlokaler.

Gällivare hembygdsområde är ett friluftsmuseum, som ägs och drivs av Gellivare sockens hembygdsförening. Föreningen äger också arrendehemmanet Abborrträsk från 1700-talet sydväst om Gällivare.

Gällivare Folkets hus

redigera

Ett Folkets hus i Gällivare har funnits sedan 1907, och är fortfarande aktiva (2021). [20] Strax utanför samhället låg tidigare Folkets Park; den revs i slutet av 1960-talet och området bebyggdes med villor. Området kallas fortfarande Folkets Park.

Evenemang

redigera

Gällivare är en central ort för västlaestadianismen. Här ordnas årligen "Gällivare julsamlingar" som samlar deltagare från Sverige, Norge, Finland, USA, Kanada och andra länder. Talen tolkas till finska och simultant även till engelska.

Sport

redigera

Strax sydsydväst om tätorten ligger lågfjället Dundret med tillhörande skidanläggning. Där finns en skidanläggning med tretton nedfarter av varierande svårighetsgrad och världscuptävlingar har hållits där i såväl längd- som utförsåkning.

Bildgalleri

redigera

Kända personer från Gällivare

redigera

Se även

redigera

Referenser

redigera
  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 december 2013.[källa från Wikidata]
  5. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ ”Sametinget.se Ortnamn med lulesamisk stavning”. http://www.sametinget.se/1670. Läst 13 september 2014. 
  7. ^ Schefferus, Johannes; Granlund John, Manker Ernst (1956). Lappland. Acta Lapponica, 0348-8993 ; 8. Uppsala: Almqvist & Wiksell. sid. 394. Libris 1178624 
  8. ^ [a b] Falck, Albert; Korhonen Olavi (2008). Gällivares samiska och finska ortnamn ([2. uppl.]). Gällivare: Gellivare sockens hembygdsförening. Libris 10894842. ISBN 978-91-971835-6-7 
  9. ^ [a b] Norberg, Petrus (1958). Forna tiders järnbruk i Norr- och Västerbotten. Stockholm: Almqvist & Wiksell. Libris 426029 
  10. ^ Högström, Pehr; Hallencreutz Carl Fredrik (1990). Pehr Högströms Missionsförrättningar och övriga bidrag till samisk kyrkohistoria. Studia missionalia Upsaliensia, 0585-5373 ; 50. Uppsala: Svenska institutet för missionsforskning. sid. 48–49. Libris 8379743. ISBN 91-85424-19-6 
  11. ^ Frängsmyr Tore, red (1993). Norrländsk uppslagsbok: ett uppslagsverk på vetenskaplig grund om den norrländska regionen. Bd 1 [A-Gästg]. Höganäs: Bra böcker. Libris 1610871. ISBN 9171331875 
  12. ^ Folkräkningen 31 december 1900. Statistisk tidskrift 1903. häft: 129-130. Kungliga statistiska centralbyrån.
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 84 
  15. ^ Sparbanken Nord och FöreningsSparbanken kraftsamlar i Norrbotten, Föreningssparbanken, 21 februari 2002
  16. ^ Bank i lappmarken Arkiverad 25 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., Nya Norrlänningen, 13 januari 1897
  17. ^ Årsredovisning 1995 Arkiverad 31 augusti 2021 hämtat från the Wayback Machine., Nordbanken
  18. ^ Bank lägger ner kontor i länet Arkiverad 25 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., NSD, 13 februari 2017
  19. ^ Kundbesök tolv mil bort Arkiverad 25 april 2021 hämtat från the Wayback Machine., NSD, 26 januari 2018
  20. ^ ”Föreningen Folkets Hus i Gällivare u p a - Företagsinformation”. www.allabolag.se. https://www.allabolag.se/7979000069/foreningen-folkets-hus-i-gallivare-u-p-a. Läst 29 april 2021. 

Externa länkar

redigera
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gällivare&oldid=56006776”