Folketinget
Folketinget är Danmarks, inklusive Grönland och Färöarna, lagstiftande församling. Med utgångspunkt i grundlagen stiftar Folketinget tillsammans med monarken (formellt, i realiteten regeringen) alla lagar. Statschefens roll är dock mest symbolisk och begränsas till att denne skriver under de lagar Folketinget stiftat.
| Danmarks folketing Folketinget | |
 | |
| Typ | |
|---|---|
| Utformning | Enkammarsystem |
| Ledning | |
| Talman | Søren Gade (V) |
| 1:e vice talman | Leif Jahn Jensen (S) |
| 2:e vice talman | Jeppe Søe (M) |
| 3: vice talman | Karsten Hønge (SF) |
| 4:e vice talman | Karina Adsbøl (Æ) |
| Struktur | |
| Antal platser | 179 |
 | |
| Politiska grupper | Regering (85)
Stödpartier (4)
Opposition (78)
Andra (12) [n 1].
|
| Val | |
| Valsystem | Proportionell representation |
| Senaste valet | 1 november 2022 |
| Nästa val | 31 oktober 2026 |
| Mötesplats | |
 | |
| Folketingssalen | |
 | |
| Christiansborgs slott | |
| Webbplats | |
| Folketinget | |
| Danmarks statsskick | |
 Denna artikel ingår i en artikelserie | |
| Grundlag | |
|---|---|
| Danmarks rikes grundlag | |
| Lagstiftande makt | |
| Folketinget | |
| Monarken | |
| Verkställande makt | |
| Monarken | |
| Regeringen | |
| Statsministern | |
| Ministerier | |
| Dömande makt | |
| Domstolsväsen | |
| Administrativ indelning | |
| Regioner | |
| Kommuner |
Sammansättning
redigeraFöre grundlagsändringen 1953 bestod det danska parlamentet, Rigsdagen, av Folketinget (underhus) och Landstinget (överhus).
Folketinget håller till i slottet Christiansborg på ön Slotsholmen i Köpenhamn och består av 179 ledamöter, av vilka 2 valts på Färöarna och 2 på Grönland. De invalda ledamöterna väljs för en mandatperiod på maximalt 4 år. För närvarande finns 14 politiska partier representerade i Folketinget, varav 2 är grönländska partier och 2 är färöiska. För att ett parti ska kunna bli representerat i Folketinget måste det erhålla minst 2 procent av rösterna i riket eller vinna ett kretsmandat.[1] För att få rösta i val till Folketinget krävs att man är dansk medborgare, bor i Danmark och har fyllt 18 år.[1] För att en person ska kunna väljas in i Folketinget krävs att denne inte är straffad för något brott som gör en ovärdig att sitta där. Det är Folketinget självt som avgör om en person är valbar.
Folketingets arbete leds av presidiet, som förutom talmannen består av upp till fyra vice talmän från de fyra största partierna. Det årliga folketingsarbetet indelas i arbetsperioder som kallas sessioner, och inleds med folketingsårets början första tisdagen i oktober.[1] Folketinget är vidare organiserat i 26 ständiga utskott, som oftast består av 29 ledamöter vardera som tillsätts proportionerligt utefter partiernas styrkeförhållanden.[1] Flertalet utskott har ett ansvarsområde som motsvarar till ett bestämt departement (danska: ministerium).[2] Därutöver är det vanligt att temporära utskott tillsätts i särskilda frågor.[1] Utskotten bereder lagförslag som väckts av antingen regeringen (propositioner) eller enskilda folketingsledamöter (motioner). Till skillnad från Sverige råder det inget beredningstvång, vilket innebär att ett beslut kan tas i ett ärende utan att det har utskottsbehandlats.[1] Det är dock praxis att ett lagförslag utskottsbehandlas.[1] Folketingets möten är offentliga och sänds i television och på Internet. Känsliga frågor kan dock avgöras bakom lyckta dörrar, något som sker mycket sällan.[källa behövs]
Ett lagförslag måste behandlas tre gånger i Folketinget: (1) Den första läsningen är en principiell diskussion.[1] Här avgörs om förslaget ska vidarebehandlas (ex. i utskott). (2) Förslaget diskuteras mer konkret, beslut tas om ytterligare utskottsbehandling eller om det skickas till (3) tredje läsning, där Folketinget tar slutgiltig ställning till förslaget.[1]
Enskilda ledamöter kan framföra frågor och interpellationer till statsråden. Interpellationer kräver dock Folketingets godkännande för att få ställas.[1] Folketinget kan fatta beslut om åtal inför riksrätt, samt utse hälften av de 30 ledamöter som då ingår i denna.[1] Detta är dock en ovanlig åtgärd. Folketinget har även befogenhet att rikta misstroendeförklaring mot regeringen eller mot en enskild minister.
De myndigheter som är knutna till Folketinget är Ombudsmannen, statsrevisorerna och Rigsrevisionen.[2] Folketinget finns representerat i flera internationella organ, såsom Nato, Europarådet, Nordiska rådet, OSSE och Interparlamentariska unionen.[3]
Se även
redigeraNoter
redigera- ^ Radikale Venstre har meddelat att de varken kommer identifiera sig som stödparti eller opposition. Nye Borgerlige upplöses som parti under 2024.
Källor
redigera- ^ [a b c d e f g h i j k] Bågenholm, Andreas (2012). Styrelseskick i elva länder. Liber. sid. 73. ISBN 978-91-47-09811-8
- ^ [a b] ”Folketinget”. Den Store Danske. Gyldendal. http://www.denstoredanske.dk/Samfund,_jura_og_politik/Samfund/Folketinget_og_parlamentarisme_generelt/Folketinget. Läst 16 juli 2013.
- ^ Holm, Nanna. ”Internationalt samarbejde”. Folketinget. Arkiverad från originalet den 24 augusti 2013. https://web.archive.org/web/20130824111059/http://www.ft.dk/Demokrati/Folketinget/Internationalt_samarbejde.aspx. Läst 16 juli 2013.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Folketinget.- Folketingets webbplats
Folketingsvalen 1971–2019 på danskspråkiga Wikipedia
redigera- Folketingsval 1971
- Folketingsval 1973
- Folketingsval 1975
- Folketingsval 1977
- Folketingsval 1979
- Folketingsval 1981
- Folketingsval 1984
- Folketingsval 1987
- Folketingsval 1988
- Folketingsval 1990
- Folketingsval 1994
- Folketingsval 1998
- Folketingsval 2001
- Folketingsval 2005
- Folketingsval 2007
- Folketingsval 2011
- Folketingsval 2015
- Folketingsval 2019
- Folketingsval 2022