Ferrocen

Ferrocen (av latinets fe'rrum, "järn"), bis(eta-5-cyklopentadienyl)järn(II), Fe(C₅H₅)₂, är ett metallorganiskt kemiskt ämne, som består av två cyklopentadien-ringar bundna på motsatta sidor om en central järnatom.

Ferrocen
Systematiskt namn	bis(ε5-cyklopentadien)järn(II)
Övriga namn	Järncyklopentadienyl
Kemisk formel	Fe(C5H5)2
Molmassa	186,04 g/mol
Utseende	Brandgula till röda kristaller
CAS-nummer	102-54-5
SMILES	[c1cccc1-].[Fe+2].[c1cccc1-]
Egenskaper
Densitet	1,490 g/cm³
Löslighet (vatten)	Olöslig
Smältpunkt	174 – 176 °C
Kokpunkt	249 °C
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Ferrocene Crystals

Ferrocen, som upptäcktes 1951, var det första exemplet på en metallocen. Upptäckten av ferrocenmolekylen gav upphov till många nya aspekter på bindnings- och stabilitetsförhållanden i molekyler och belönades med 1973 års Nobelpris i kemi, delat mellan Ernst Otto Fischer och Geoffrey Wilkinson. Ferrocen och dess derivat har också fått praktisk användning som katalysatorer och läkemedel.

Externa länkar

• Hazardous Chemical Database