Femkamp (friidrott)
Femkamp inom friidrott var dels en mångkamp för herrar under första halvan av 1900-talet, dels en mångkamp för damer praktiserad ungefär mellan 1950 och 1980 och dels en mångkamp som fortfarande utövas inomhus.
Femkamp för herrar
redigeraI Sverige utövades grenen från 1898 fram till 1950-talet - svenskt mästerskap hölls från 1898 till 1953 (om än högst sporadiskt de första åren).
Grenen var med i OS åren 1912, 1920 och 1924.
Man tävlade i längdhopp, spjutkastning, 200 meter, diskuskastning samt 1500 meter. Avgörande var summan av platssiffrorna i de olika grenarna. Vid OS sade reglerna att endast de tolv främsta fick delta i den fjärde grenen och de sex bästa i den femte och sista.
Efter 1924 tog tiokampen över, och senare har grenen utövats högst sporadiskt.
Femkamp för damer
redigeraFörsta femkampen för damer hölls vid Damspelen 1922 i Monaco, ordinarie femkamp för damer infördes 1934 vid den fjärde damolympiaden i London. Den anordnades sedan vid de olympiska spelen mellan 1964 och 1980. 1984 ersattes den av sjukamp. De första svenska mästerskapet i femkamp för damer hölls 1951.
Grenarna som det tävlades i var kulstötning, höjdhopp, häcklöpning, sprint och längdhopp.
Idag har man gått över till sjukamp, men tävlar fortfarande i femkamp vid begränsningar på arenorna. Inomhus kan man exempelvis inte tävla i spjutkastning. Grenarna i en inomhus-femkamp är 60 meter häck, höjdhopp, kulstötning, längdhopp och 800 meter.
Världsrekordet inomhus innehas av ukrainskan Natalya Dobrynska som noterade 5013 poäng på IVM i Istanbul 2012 och därmed blev först över 5000 p.[1]
Referenser
redigeraExterna länkar
redigeraKällor
redigera- Nordisk Familjeboks Sportlexikon. Stockholm: Nordisk Familjeboks Förlags AB. 1938
Noter
redigera- ^ ”World Athletics”. www.worldathletics.org. https://www.worldathletics.org/records/by-progression/12567?type=1. Läst 2 april 2021.