Emil Artin
Emil Artin, känd matematiker från Österrike (med armeniska rötter), född den 3 mars 1898, död den 20 december 1962. Han läste bland annat på Wiens universitet från 1916. Under nazi-tiden i Tyskland var han bland annat i Indiana University och Princeton University.
| Emil Artin | |
 | |
| Född | 3 mars 1898[1][2][3] Wien[4] |
|---|---|
| Död | 20 december 1962[1][2][3] (64 år) Hamburg[5] |
| Begravd | Friedhof Ohlsdorf[6] och Weidlinger Friedhof[7] kartor |
| Medborgare i | Österrike-Ungern, USA och Österrike |
| Utbildad vid | Wiens universitet, [8] Leipzigs universitet, [8] Göttingens universitet, [8]  |
| Sysselsättning | Matematiker[9], universitetslärare |
| Arbetsgivare | österrike-ungerska armén (1917–1918)[8] Hamburgs universitet (1922–1937)[8] University of Notre Dame (1937–1938)[8] Indiana University (1938–1946)[8] Princeton University (1946–1958)[8] Hamburgs universitet (1958–1962)[8] |
| Noterbara verk | Artinalgebra, Artin–Zorns sats, Artins konstant och Artins L-funktion |
| Maka | Natascha Artin Brunswick (g. 1929–1959)[10] |
| Partner | Hel Braun (1959–1962) |
| Barn | Michael Artin (f. 1934) Thomas Artin (f. 1938) |
| Utmärkelser | |
| Ackermann-Teubners minnespris (1932) Fellow of the American Academy of Arts and Sciences | |
| Redigera Wikidata | |
Inflytande och arbete
redigeraArtin var en av de ledande algebraikerna av 1900-talet, med mer inflytande än vad man kunde gissa utgående från hans samlade arbeten. Han arbetade inom algebraisk talteori och bidrog starkt till klasskroppsteori och en till en ny konstruktion av L-funktioner. Han arbetade även med ringteori, gruppteori och kroppteori. Det inflytelserika verket om abstrakt algebra av van der Waerden sägs ha inspirerats delvis av Artins idéer, och även Emmy Noethers.
Artin var även en viktig skildrare av Galoisteori, närmandet av klassringteori med hjälp av gruppkohomologi[11] (med John Tate). År 1957 skrev Artin en bok om geometrisk algebra [12], där han utvecklade teorin av de klassiska grupperna i ett Kleinskt sammanhang.
Bibliografi
redigera- Artin, Emil (1947), ”Theory of braids”, Ann. of Math. (2) 48: 101–126, doi:, ISSN 0003-486X, http://links.jstor.org/sici?sici=0003-486X%28194701%292%3A48%3A1%3C101%3ATOB%3E2.0.CO%3B2-A
- Artin, Emil (1998), Galois Theory, Dover Publications, Inc., ISBN 0-486-62342-4, http://projecteuclid.org/euclid.ndml/1175197041 (Reprinting of second revised edition of 1944, The University of Notre Dame Press).
- Artin, Emil (1958), A Freshman Honors Course in Calculus and Analytic Geometry, University of Buffalo, ISBN 0-923891-52-8
- Artin, Emil (1988), Geometric algebra, Wiley Classics Library, New York: John Wiley & Sons Inc., s. x+214, ISBN 0-471-60839-4 (Reprint of the 1957 original; A Wiley-Interscience Publication)
- Artin, Emil. (1898–1962) Beiträge zu Leben, Werk und Persönlichkeit, eds., Karin Reich and Alexander Kreuzer (Dr. Erwin Rauner Verlag, Augsburg, 2007).
- Artin, Emil; Tate, John (2009), Class field theory, AMS Chelsea Publishing, Providence, RI, s. viii+194, ISBN 978-0-8218-4426-7 (Reprinted with corrections from the 1967 original)
Se även
redigeraReferenser
redigera- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] MacTutor History of Mathematics archive, läst: 22 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6hq5mtt, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 10 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.[källa från Wikidata]
- ^ s. 104-106, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ s. 100, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f g h i] MacTutor History of Mathematics archive.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: jo2004220557, läst: 28 september 2023.[källa från Wikidata]
- ^ MacTutor.[källa från Wikidata]
- ^ Artin & Tate 2009.
- ^ Artin 1988.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Emil Artin.