Sommarmalört[2] (Artemisia annua) är en växtart i malörtssläktet (Artemisia) i familjen korgblommiga växter (Asteraceae).[3] Arten beskrevs först av Carl von Linné 1753.[4]
| Sommarmalört | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Växter Plantae |
| Division | Fröväxter Spermatophyta |
| Underdivision | Gömfröväxter Angiospermae |
| Klass | Trikolpater Eudicotyledonae |
| Ordning | Asterordningen Asterales |
| Familj | Korgblommiga växter Asteraceae |
| Släkte | Malörtssläktet Artemisia |
| Art | Sommarmalört Artemisia annua |
| Vetenskapligt namn | |
| § Artemisia annua | |
| Auktor | Linné |
| Synonymer | |
| Artemisia chamomilla C.Winkl[1] | |
Beskrivning
redigeraSommarmalört är en ettårig, starkt grenad ört som blir upp till 2 meter hög. Den är grön, men äldre delar kan rodna. Bladen är starkt flikade. Blommorna är små, tvåkönade och gulgröna.[5][6][7]
Utbredning
redigeraSommarmalörten härstammar från Nordafrika, Östeuropa och större delen av Asien, men har införts och naturaliserats i övriga Europa, Nord- och Sydamerika.[8] I Sverige förekommer arten som tillfällig eller kvarstående.[9]
Användning
redigeraEterisk olja från växten innehåller bland annat ämnet artemisinin, som har flera medicinska effekter. Växten har länge använts i traditionell kinesisk medicin på grund av flera olika egenskaper.[6]
Artemisinin är ett effektivt medel mot malaria. Halva Nobelpriset i medicin 2015 gick till Tu Youyou för att hon 1972[10] upptäckte och renframställde artemisinin för användning som malarialäkemedel. Sommarmalört (kinesiska: 青蒿?, pinyin: qīnghāo) är den mest använda örten mot malaria i kinesisk medicin. Man har hittat flera hundra beskrivningar på hur örten använts. Extraktet har bäst effekt om det inte kokas; kallt extrakt på sommarmalört finns beskrivet år 340 av den taoistiske lärde Ge Hong.[11] Malarialäkemedel baserade på artemisimin och derivat av artemisimin används globalt i stor skala sedan 1990-talet.[10]
Bildgalleri
redigera
Referenser
redigera- ^ ”Artemisia chamomilla C.Winkl.”. The Plant List. http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/gcc-130028. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”Artemisia annua L.”. Svensk kulturväxtdatabas. Sveriges lantbruksuniversitet. https://skud.slu.se/nav/taxa/6223365. Läst 13 november 2022.
- ^ ”Artemisia annua L.”. The Plant List. http://www.theplantlist.org/tpl1.1/record/gcc-39740. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”Asteraceae Artemisia annua L.”. International Plant Names Index. http://www.ipni.org/ipni/idPlantNameSearch.do?id=304416-2. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”26. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 2: 847. 1753.”. Flora of North America. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=1&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015.
- ^ [a b] ”40. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 2: 847. 1753.”. Flora of China. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=2&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”21. Artemisia annua Linnaeus, Sp. Pl. 847. 1753”. Flora of Pakistan. www.eFloras.org. http://www.efloras.org/florataxon.aspx?flora_id=5&taxon_id=200023164. Läst 5 oktober 2015.
- ^ ”Artemisia annua”. Plants of the World Online. https://powo.science.kew.org/taxon/urn:lsid:ipni.org:names:304416-2. Läst 13 november 2022.
- ^ ”Artemisium annua”. Artdatabanken. https://artfakta.se/artbestamning/taxon/artemisia-annua-219959. Läst 13 november 2022.
- ^ [a b] Nationalencyklopedin: Malörter
- ^ Andersson, Jan; Forssberg, Hans; Zierath, Juleen R.. ”Avermectin and Artemisinin - Revolutionary Therapies against Parasitic Diseases”. Nobelförsamlingen. http://www.nobelprize.org/nobel_prizes/medicine/laureates/2015/advanced-medicineprize2015.pdf. Läst 5 oktober 2015.
Externa länkar
redigera
Wikimedia Commons har media som rör Artemisia annua.
Wikispecies har information om Artemisia annua.